"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet godkände slutsatser om EU:s cybersäkerhetsbyrå (Enisa) och om kommissionens vitbok med titeln ”Hur hanterar vi Europas behov av digital infrastruktur?”. Ministrarna höll också en riktlinjedebatt om målen för det digitala decenniet 2030.
Det var ett framgångsrikt möte: vi godkände två dokument med slutsatser om att ytterligare stärka EU:s cybersäkerhetsbyrå och ge tydlig vägledning om EU:s framtida behov av digital infrastruktur. Vi höll också en givande diskussion om hur vi kan uppnå våra ambitiösa mål för detta decennium och kommer nu att överlämna stafettpinnen till det polska ordförandeskapet för att fortsätta arbetet på det digitala området.
Zoltán Kovács, statssekreterare för internationell kommunikation och internationella förbindelser i den ungerska regeringen
Rådets slutsatser om Enisa
Rådet godkände slutsatser om EU:s cybersäkerhetsbyrå (Enisa). Ministrarna konstaterade att Enisa spelar en central roll i det europeiska cybersäkerhetsekosystemet efter den senaste tidens lagstiftningsinitiativ, såsom cyberresiliensakten eller det reviderade nätverks- och informationssäkerhetsdirektivet (NIS 2-direktivet), som har inneburit nya uppgifter för byrån. Ministrarna erkände också det stöd som Enisa gett medlemsländerna när det gäller utarbetande och genomförande av politik. De efterlyste dock också ytterligare förbättringar och åtgärder, särskilt när det gäller utvecklingen av europeiska ordningar för cybersäkerhetscertifiering samt inrättandet av en gemensam rapporteringsplattform. Ministrarna underströk också Enisas viktiga bidrag när det gäller att förbättra den gemensamma lägesuppfattningen och utveckla gemensamma insatser vid storskaliga cyberincidenter eller cyberkriser. Slutligen betonade ministrarna vikten av byråns samarbete med andra aktörer i cyberekosystemet, men även med internationella organisationer och partner och med den privata sektorn.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Rådets slutsatser om EU:s framtida behov av digital infrastruktur
Rådets godkände slutsatser om kommissionens vitbok med titeln ”Hur hanterar vi Europas behov av digital infrastruktur?”. Ministrarna förmedlade en rad budskap om att främja innovation, säkerställa säkerhet och motståndskraft, främja rättvis konkurrens och driva på investeringar i digital infrastruktur i syfte att främja EU:s mål vad gäller konkurrenskraft och digital omställning. I slutsatserna behandlas viktiga frågor, såsom behovet av en grundlig bedömning av en eventuell konvergens mellan molntjänster och telekommunikationer i det digitala ekosystemet och konsolidering av marknaden, där behovet av effektiv konkurrens på den relevanta marknaden betonades av ett stort antal ministrar. Debatten handlade också om regleringsfrågor, och vissa ministrar underströk vikten av att bibehålla möjligheten till förhandskontroll av vissa tillträdesmarknader samt av att beakta medlemsländernas särdrag, konkurrens och konsumenternas välfärd i samband med migreringen från koppar till fiber.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Riktlinjedebatt om policyprogrammet för det digitala decenniet 2030
På initiativ av ordförandeskapet höll rådet en riktlinjedebatt under rubriken Mål för det digitala decenniet 2030 mot bakgrund av den senaste tidens tekniska förändringar. Diskussionen gav ministrarna tillfälle att diskutera programmets mål mot bakgrund av den senaste utvecklingen på det tekniska och ekonomiska området och samhällsutvecklingen, inför översynen 2026.
Ministrarna undersökte möjliga åtgärder som krävs för att uppnå målen senast 2030 och diskuterade om EU bör justera sina mål för det digitala decenniet under 2026 för att återspegla den snabba tekniska utvecklingen på senare tid, såsom 6G, AI och spridningen av molnbaserade datortjänster som en möjliggörande teknik. Ministrarna diskuterade också hur man kan se till att Europa fortsätter att ligga i framkant när det gäller teknisk innovation samtidigt som realistiska och uppnåeliga mål upprätthålls. Ministrarna var överens om att EU bör stärka kopplingen mellan forskning, innovation och standardisering inom ny teknik. Vidare reflekterade ministrarna över hur Europa bättre kan positionera sig gentemot globala konkurrenter när det gäller ledande avancerad teknik samt när det gäller att främja spridningen av sådan teknik och hävda sin ställning i det globala digitala ekosystemet. Slutligen undersökte ministrarna hur EU kan säkerställa att dess mål avseende digital infrastruktur ligger i linje med målen för miljömässig hållbarhet.
Övriga frågor
Den biträdande generalsekreteraren för Internationella teleunionen (ITU) informerade rådet om den senaste utvecklingen inom organisationen och kommissionen informerade ministrarna om ITU:s internationella standardiseringsförsamling för telekommunikation (WTSA), som ägde rum den 15–24 oktober 2024 i New Delhi, Indien.
Ordförandeskapet informerade ministrarna om läget när det gäller Europarådets ramkonvention om artificiell intelligens och mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer och gav en översikt över de aktiviteter och evenemang på området digitala frågor som hölls under andra halvåret 2024.
Kommissionen lade fram den nyligen offentliggjorda studien om postsektorns framtid och beskrev de senaste internationella initiativen på det digitala området med fokus på handels- och teknikråd och digitala partnerskap. Den behandlade också roaming med EU:s kandidatländer, med särskilt fokus på Ukraina, Moldavien, Georgien och västra Balkan.
Den franska delegationen informerade ministrarna om förberedelserna inför det kommande toppmötet om artificiell intelligens (AI) som ska hållas i Paris den 10–11 februari 2025. Den österrikiska delegationen informerade rådet om landets referensram för digital kompetens, medan den grekiska delegationen presenterade sin nationella strategi för skydd av minderåriga på nätet.
Den nederländska, belgiska, estniska, finska, tyska, grekiska, irländska, slovakiska och svenska delegationen tog upp behovet av bättre digital lagstiftning för små och medelstora företag i Europa.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Slutligen presenterade det tillträdande polska ordförandeskapet sina prioriteringar och sitt arbetsprogram för andra halvåret 2025.
Informell lunch
Under en informell lunch och i närvaro av ITU:s biträdande generalsekreterare Tomas Lamanauskas diskuterade ministrarna olika sätt att öka samarbetet med ITU och stärka EU:s inflytande inom organisationen. Ministrarna konstaterade att EU:s förbindelser med ITU är viktiga, inte minst eftersom ITU förvaltar radiospektrum på global nivå, främjar globala telekommunikationsstandarder och stöder överkomlig konnektivitet i utvecklingsländerna. Vissa betonade också att ITU har en viktig roll när det gäller att underlätta digitala standarder som är inkluderande, hållbara och respekterar de mänskliga rättigheterna. Ministrarna var eniga om att medlemsländernas och EU:s deltagande i ITU:s verksamhet måste bedömas mot bakgrund av ny digital teknik och den geopolitiska dynamik som formar den framtida digitala infrastrukturen och styrningen. I detta sammanhang diskuterade ministrarna hur man ytterligare kan förbättra medlemsländernas samordning när det gäller ITU, vilka särskilda områden som bör diskuteras för ett sådant samarbete och vilken typ av resurser och mekanismer som behövs för att uppnå EU:s mål.
Möteshandlingar
Förberedande dokument
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
