Skydd och främjande av mänskliga rättigheter

EU:s engagemang för mänskliga rättigheter

EU-fördragen

Respekt för de mänskliga rättigheterna är ett av Europeiska unionens grundläggande värden och en grundläggande aspekt av dess yttre förbindelser.

EU ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter.

Artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen

Enligt EU-fördragen ska EU:s yttre åtgärder vägledas av de principer som låg till grund för skapandet av unionen: demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten.

• EU-fördragen (EU:s officiella tidning)

Stadgan om de grundläggande rättigheterna

EU:s institutioner och organ liksom medlemsländerna är bundna av stadgan om de grundläggande rättigheterna när de genomför EU-lagstiftningen. De måste också respektera stadgan i EU:s yttre förbindelser.

• Grundläggande rättigheter

Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna

Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som antogs den 10 december 1948, banade väg för den människorättslagstiftning vi känner till i dag. Förklaringen var en viktig referens för författarna till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, som öppnades för undertecknande den 4 november 1950 och trädde i kraft den 3 september 1953.

Samtliga 27 EU-länder har undertecknat den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. EU är bundet av sina fördrag att ansluta sig till konventionen.

• Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (FN)
• Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna)

Människorättspolitik

EU strävar efter att integrera mänskliga rättigheter i alla sina yttre åtgärder, inbegripet handels-, migrations- och miljöpolitik. Alla avtal som EU ingår måste vara förenliga med de mänskliga rättigheterna.

Handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati

Den vägledande referensen för EU:s arbete för att skydda och främja de mänskliga rättigheterna världen över är handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati, som antogs i november 2020 för perioden 2020–2024. Den 27 maj 2024 beslutade EU att förlänga handlingsplanen till 2027.

Planen är uppbyggd kring fem handlingslinjer, nämligen att

• skydda enskilda och ge dem egenmakt
• skapa resilienta, inkluderande och demokratiska samhällen
• främja ett globalt system för mänskliga rättigheter och demokrati
• utnyttja möjligheter och bemöta utmaningar som ny teknik medför
• nå resultat genom samverkan

• Rådets slutsatser om EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (27.5.2024)
• EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2027

Årsrapporter om mänskliga rättigheter och demokrati

Årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati fungerar som en heltäckande översikt över EU:s insatser och resultat och de utmaningar som EU står inför när det gäller att främja en värld där mänskliga rättigheter respekteras, demokratiska principer upprätthålls och alla individers värdighet och frihet skyddas.

• EU:s årliga rapporter om mänskliga rättigheter och demokrati (Europeiska utrikestjänsten)

EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter

EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter har till uppgift att arbeta för att göra EU:s utrikespolitik på människorättsområdet mer samstämmig, effektiv och synlig och att framföra ett positivt budskap om de mänskliga rättigheterna.

Förutom att samarbeta med FN ska representanten

• leda människorättsdialoger med länder utanför EU
• arbeta för att fördjupa det politiska samarbetet med relevanta partner
• uppmärksamma människorättskränkningar som kräver brådskande åtgärder
• främja efterlevnad av internationell humanitär rätt
• arbeta för att stödja internationell straffrätt

EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter heter Kajsa Ollongren.

• Mänskliga rättigheter: EU utnämner tidigare nederländsk minister till ny särskild representant (pressmeddelande 23.6.2025)
• EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter (Europeiska utrikestjänsten)

EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter

EU har antagit ett antal riktlinjer för mänskliga rättigheter och omvandlat sina prioriteringar till praktiska instruktioner för EU:s beslutsfattare, medlemsländer och delegationer runt om i världen.

Riktlinjerna omfattar till exempel tortyr och misshandel, dödsstraff, religions- och trosfrihet, barns rättigheter, skydd av hbti-personers åtnjutande av alla mänskliga rättigheter, våld mot kvinnor och flickor samt yttrandefrihet online och offline.

• Tortyr och misshandel
• Dödsstraffet
• Religions- och trosfrihet
• Barnets rättigheter
• Barn i väpnade konflikter
• Icke-diskriminering
• Skydd av hbti-personer
• Våldet mot kvinnor
• Yttrandefrihet
• Folkrätten
• Människorättsförsvarare
• Säkert dricksvatten

Mer information:

• Riktlinjer för mänskliga rättigheter (Europeiska utrikestjänsten)

Så genomför EU sin människorättspolitik

EU har tillgång till en lång rad olika instrument för att genomföra sin människorättspolitik. Exempel på dessa verktyg är människorättsdialoger, uttalanden och andra former av engagemang i multilaterala forum, projekt och program samt EU:s valobservatörsuppdrag.

Människorättsdialoger

EU håller regelbundna dialoger om mänskliga rättigheter med länder utanför EU och regionala grupper. Varje dialog upprättas i enlighet med EU:s riktlinjer för dialoger om mänskliga rättigheter, som antogs av rådet 2001 och senast uppdaterades 2021.

Rådet bedömer människorättssituationen i det berörda landet och beslutar genom antagande av slutsatser huruvida man ska inleda en dialog med landet i fråga.

Under årens lopp har människorättsdialoger inletts med omkring 60 länder och regionala grupper runt om i världen. Dessa utgör en plattform för att diskutera människorättsfrågor, utbyta bästa praxis och stärka bilateralt och multilateralt samarbete.

• EU:s riktlinjer för dialoger om mänskliga rättigheter med länder utanför EU

Deltagande i multilaterala forum

Rådet ansvarar för att fastställa Europeiska unionens strategiska prioriteringar i FN:s forum för mänskliga rättigheter. Därför antar rådet en gång om året slutsatser där EU:s viktigaste handlingslinjer fastställs, inbegripet i FN:s råd för mänskliga rättigheter.

I sina slutsatser, som antogs i januari 2025, framhöll rådet att för att lagar och normer ska vara starkare än konflikter måste alla engagera sig för multilateralism och världsordningen, med FN i centrum. Därför kommer EU att fortsätta att samarbeta med alla regioner i världen och stärka samarbetet med likasinnade länder.

EU kommer också att fokusera på att säkerställa ansvarsskyldighet och på att öka insatserna för jämställdhet. EU kommer att fortsätta sitt arbete för att sätta stopp för och förebygga ytterligare kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna runt om i världen, inbegripet när det gäller Rysslands anfallskrig mot Ukraina och situationen i Mellanöstern, och särskilt då Gaza.

• FN:s forum för mänskliga rättigheter: rådet godkänner EU:s prioriteringar (pressmeddelande 27.1.2025)
• EU:s samarbete med FN

Det tematiska programmet för mänskliga rättigheter och demokrati

Det tematiska programmet för mänskliga rättigheter och demokrati är ett av programmen inom instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, som är EU:s finansieringsprogram för yttre åtgärder 2021–2027. Det har en budget på 1,5 miljarder euro.

Programmet erbjuder oberoende åtgärder, eftersom det föreskriver direkt samarbete med människorättsförsvarare och lokala civilsamhällesorganisationer utan att de nationella myndigheterna behöver ge sitt godkännande.

Det har dessutom en global räckvidd och kan användas för att stödja mänskliga rättigheter var som helst utanför Europeiska unionen, då verksamhet bedrivs världen över och på nationell, regional och internationell nivå.

• Det tematiska programmet för mänskliga rättigheter och demokrati (EU-kommissionen)

Valobservatörsuppdrag

EU:s valobservatörsuppdrag är en grundläggande del av Europeiska unionens insatser för att främja demokrati, mänskliga rättigheter och det civila samhällets deltagande runt om i världen.

Syftet med valobservatörsuppdragen är att

• stärka allmänhetens förtroende för val
• uppmuntra medborgardeltagande
• avskräcka från fusk
• göra en välgrundad, opartisk och saklig bedömning av en valprocess

På lång sikt syftar de också till att

• förbättra det övergripande valsystemet och det sammanhang i vilket val hålls
• stärka de statliga institutionernas oberoende och ansvarsskyldighet
• stärka partnerländernas motståndskraft genom att stödja god samhällsstyrning
• minska risken för att val leder till konflikt

Sedan år 2000 har EU gjort över 180 valobservatörsuppdrag i mer än 65 länder.

Europeiska unionen sänder ut valobservatörsuppdrag till länder i hela världen, med undantag för de regioner som omfattas av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). I EU:s medlemsländer övervakas valprocesserna av OSSE.

• Valobservatörsuppdrag (Europeiska utrikestjänsten)
• Valobservatörsuppdrag (EU-kommissionen)

Sanktioner kopplade till mänskliga rättigheter

EU kan införa sanktioner mot enskilda personer och enheter som svar på kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna världen över.

• Sanktioner som svar på kränkningar av de mänskliga rättigheterna

Läs mer

• Mänskliga rättigheter (EU:s officiella tidning)
• Mänskliga rättigheter och demokrati (Europeiska utrikestjänsten)