Så bekämpar EU skadligt innehåll på nätet

Hur förordningen om digitala tjänster underlättar hanteringen av skadligt innehåll

Till följd av de sociala mediernas och onlineplattformarnas framväxt kan falsk eller vilseledande information spridas snabbt, forma den allmänna opinionen, undergräva allmänhetens förtroende och utgöra ett hot mot demokratiska processer och den sociala sammanhållningen.

EU:s förordning om digitala tjänster underlättar bekämpningen av propaganda, felaktig information och falska nyheter på nätet genom att införa stränga krav för onlineplattformar:

ansvarsskyldighet för olagligt innehåll och böter för bristande efterlevnad

riskbedömningar av skadlig information

transparens i fråga om hur algoritmerna fungerar

verktyg för användarrapportering och strängare regler för annonsering

en krisresponsmekanism för att begränsa falsk information i nödsituationer

oberoende revisioner av insatser mot olagligt innehåll

Skillnaden mellan propaganda, felaktig information och falska nyheter

propaganda

fakta som manipuleras i syfte att påverka den allmänna opinionen

felaktig information

falsk information som sprids utan ont uppsåt

falska nyheter

information som är vilseledande i syfte att lura människor

Propaganda, felaktig information och falska nyheter påverkar människor på olika sätt, men gemensamt för alla tre är att de snedvrider sanningen.

Propaganda är information som avsiktligt utformas och sprids med syftet att påverka hur människor tänker eller beter sig, vanligtvis för att främja en politisk eller ideologisk agenda. Propaganda kan innehålla faktauppgifter, men informationen är vanligtvis ensidig eller partisk, med ett strategiskt fokus på vissa perspektiv.

Felaktig information är falsk information som människor delar utan avsikt att vilseleda, för att de tror att informationen stämmer. Felaktig information kan härröra från missförstånd, rykten eller bristande efterforskningar.

Falska nyheter är falska eller överdrivna nyheter som avsiktligt utformas i syfte att vilseleda eller förvirra människor, eller för att främja en dold agenda. Falska nyheter utformas ofta för att efterlikna verklig nyhetsrapportering.

Falska nyheter i EU

Spridningen av skadligt innehåll på nätet utgör fortfarande ett stort problem i EU, inte minst i samband med politiska händelser. I en Eurobarometerundersökning från 2018 undersökte man EU-medborgarnas medvetenhet om och inställning till falska nyheter på nätet.

65 % av européerna stöter på falska nyheter flera gånger i månaden

Källa: Eurobarometer 464.

71 % uppger att de är säkra på att de kan känna igen falska nyheter

Källa: Eurobarometer 464.

Högst förtroende åtnjuter radions nyhetsrapportering, medan det lägsta uppmättes för de sociala medierna

Källa: Eurobarometer 464.

Läs mer