Timeline - Human rights

Rådet beslutade att förlänga Kajsa Ollongrens förordnande som EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter med två år, till och med den 29 februari 2028. Kajsa Ollongren utnämndes första gången i juni 2025.

• EU:s särskilda representanter: rådet förlänger mandat för mänskliga rättigheter och dialogen Belgrad–Pristina (pressmeddelande 11.2.2026)

Rådet utnämnde Kajsa Ollongren till EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter.

Den nya särskilda representanten kommer att fortsätta sin företrädares arbete för att bidra till genomförandet av EU:s politik för mänskliga rättigheter, EU:s ståndpunkter om främjande av efterlevnaden av internationell humanitär rätt och stöd till internationell straffrätt.

• Mänskliga rättigheter: EU utnämner tidigare nederländsk minister till ny särskild representant (pressmeddelande 23.6.2025)

Rådet godkände slutsatser om Europeiska unionens prioriteringar i FN:s forum för mänskliga rättigheter under 2025.

I slutsatserna framhöll rådet att alla måste engagera sig för multilateralism och världsordningen, med FN i centrum, för att lagar och normer ska vara starkare än konflikter. Därför kommer EU att fortsätta att samarbeta med alla regioner i världen och stärka samarbetet med likasinnade länder.

• FN:s forum för mänskliga rättigheter: rådet godkänner EU:s prioriteringar för 2025 (pressmeddelande 27.1.2025)

EU känner stor oro över de ökande kränkningarna av barnets rättigheter i samband med väpnade konflikter, som förvärras av spridningen av krig, inbegripet Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Rysslands olagliga deportation och tvångsförflyttning av ukrainska barn.

Syftet med de uppdaterade EU-riktlinjerna är att stärka EU:s bidrag vad gäller att säkerställa respekten för och skyddet av barnets rättigheter i väpnade konflikter och andra situationer med väpnat våld av terroristorganisationer eller organiserade brottsliga grupper på global nivå.

• Barn och väpnade konflikter: rådet uppdaterar EU:s riktlinjer och godkänner slutsatser (pressmeddelande 24.6.2024)

EU förlängde sin handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, som ursprungligen antogs för perioden 2020–2024, fram till 2027. Handlingsplanen tjänar som vägledning för EU:s politik och åtgärder och främjar de mänskliga rättigheter och demokratin världen över.

Förlängningen av handlingsplanen bekräftar EU:s åtagande att skydda och främja mänskliga rättigheter och demokrati i sina yttre förbindelser. I detta angelägna syfte samarbetar EU med medlemsländerna, det civila samhället, människorättsförsvarare, demokratistödjande aktörer och internationella organisationer.

• Rådets slutsatser om EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (27 maj 2024)

Rådet har utnämnt Olof Skoog till EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter som efterträdare till Eamon Gilmore. Han kommer att fortsätta sina företrädares arbete för att bidra till genomförandet av EU:s politik för mänskliga rättigheter, EU:s ståndpunkter om främjande av efterlevnaden av internationell humanitär rätt och stöd till internationell straffrätt.

Dessutom ska han bidra till att skapa en starkare europeisk röst genom dialoger om mänskliga rättigheter med regeringar i länder utanför EU och internationella och regionala organisationer samt med det civila samhällets organisationer och andra relevanta aktörer.

Den särskilda representanten verkar i nära samarbete med Europeiska utrikestjänsten och EU-institutionerna för att säkerställa att EU:s människorättspolitik är effektiv och synlig inom unionens politik på området yttre åtgärder.

• Mänskliga rättigheter: EU utser ny särskild representant (pressmeddelande den 26 februari 2024)

Rådet godkände slutsatser om Europeiska unionens prioriteringar i FN:s forum för mänskliga rättigheter under 2024.

I slutsatserna bekräftade rådet EU:s engagemang för mänskliga rättigheter, multilateralism och det internationella straffrättsliga systemet i en just nu svår internationell miljö präglad av väpnade konflikter, auktoritärt styre, desinformation och bakslag för jämställdheten.

• FN:s forum för mänskliga rättigheter: rådet godkänner EU:s prioriteringar (pressmeddelande 22.1.2024)

75-årsdagen för den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna infaller 2023.

Europeiska unionen

• bekräftar sitt entydiga åtagande att respektera, skydda och förverkliga alla mänskliga rättigheter och att försvara deras universalitet
• står enat som en pålitlig anhängare av FN:s system för mänskliga rättigheter och kommer att fortsätta att aktivt upprätthålla, försvara och främja alla mänskliga rättigheter som en prioritering i sina yttre åtgärder

• Rådets slutsatser om EU:s prioriteringar i FN:s forum för mänskliga rättigheter 2023 (pressmeddelande 20.2.2023)

Rådet konstaterar att många journalister och andra mediearbetare inte kan arbeta fritt och oberoende överallt, vilket de borde kunna.

Enligt en rapport från Europarådet har antalet varningar om allvarliga hot mot journalisters säkerhet och mediefriheten i Europa nästan fördubblats sedan 2016 (antalet varningar 2021 var 282).

Journalisters och andra mediearbetares ekonomiska situation är också på väg att försämras på grund av faktorer som

• digitalisering
• stängning av medieföretag
• pandemins konsekvenser

• Rådet efterlyser ytterligare åtgärder för att skydda journalister och mediearbetare (pressmeddelande 21.6.2022)

Rådet uppmanar EU-länderna att förbättra skyddet av barn i nödsituationer, bland annat genom att

• införa mottagningsförfaranden (boenden som är anpassade till barns behov och som erbjuder grundläggande tjänster)
• ge stöd för ensamkommande barn (förmyndare eller annan lämplig företrädare)
• stärka åtgärderna för bekämpning av barnhandel (strategier för att identifiera offer för människohandel och öka medvetenheten om riskerna)
• se till att nödsituationer inte utnyttjas när det gäller förmyndarskapet för barn (ingen adoption bör äga rum så länge väpnade konflikter pågår)

• Rådet antar slutsatser om barnets rättigheter (pressmeddelande 9.6.2022)

I slutsatserna beklagar rådet den oroande utvecklingen med allt fler rasistiska och antisemitiska incidenter i EU:s medlemsländer.

Medlemsländerna uppmanas att ta fram handlingsplaner och strategier till slutet av 2022 för att genomföra EU:s handlingsplan mot rasism från 2020 och EU:s strategi för att bekämpa antisemitism från 2021.

• Rådet antar slutsatser om kampen mot rasism och antisemitism (pressmeddelande 4.3.2022)

Rådet godkände slutsatser om EU:s prioriteringar i FN:s forum för mänskliga rättigheter 2022. I slutsatserna bekräftas att EU är fast beslutet att respektera, skydda och förverkliga

• de mänskliga rättigheterna
• demokratin
• rättsstatsprincipen

Man ska göra detta på ett konsekvent och samstämmigt sätt inom de olika områden som omfattas av EU:s yttre åtgärder samt verka för att FN:s system för mänskliga rättigheter utgör en hörnsten i EU:s yttre åtgärder.

EU kommer att ta itu med de risker som på senare tid växt fram vad gäller de mänskliga rättigheterna, t.ex.

• hybridhot
• teknisk utveckling
• klimatförändringar
• de kontinuerliga konsekvenserna av coronapandemin

• Mänskliga rättigheter: EU antar slutsatser om EU:s prioriteringar i FN:s forum för mänskliga rättigheter 2022 (pressmeddelande 24.1.2022)

Genom denna handlingsplan bekräftar rådet EU:s starka engagemang för att ytterligare främja universella värden för alla.

Även om det har gjorts framsteg har det också skett en tillbakagång vad gäller de mänskliga rättigheternas universalitet och odelbarhet. Coronapandemin och dess socioekonomiska konsekvenser har haft en allt mer negativ inverkan på

• mänskliga rättigheter
• demokrati
• rättsstatsprincipen

Pandemin har också ytterligare förvärrat rådande ojämlikhet och inneburit ökat tryck på personer i utsatta situationer.

EU och dess medlemsländer kommer att använda samtliga instrument inom alla områden för yttre förbindelser för att fokusera på och ytterligare stärka EU:s globala ledarskap på området mänskliga rättigheter och demokrati samt vad gäller genomförandet av EU:s handlingsplan.

• Rådet godkänner slutsatser om EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024 (pressmeddelande 19.11.2020)

Rådet antog ett beslut och en förordning om inrättande av ett globalt system för människorättsliga sanktioner.

EU inrättar en ram som gör det möjligt att rikta in sig på dem som är ansvariga för, inblandade i eller har anknytning till allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna över hela världen, oavsett var de begåtts. Den omfattar:

• enskilda personer
• enheter
• organ

Dessa restriktiva åtgärder innebär reseförbud för enskilda personer och frysning av tillgångar för både personer och enheter.

Dessutom förbjuds personer och enheter i EU att direkt eller indirekt ställa medel till förfogande för dem som står med på förteckningen.

• EU antar globalt system för människorättsliga sanktioner (pressmeddelande 7.12.2020)