Migrationsflödena längs de västra rutterna
EU och dess medlemsländer har vidtagit en rad åtgärder för att ta itu med migrationssituationen längs den västra Medelhavsrutten och den västafrikanska rutten.
Det är en farlig resa migranterna gör längs den västafrikanska kusten innan de når Kanarieöarna. Det kortaste avståndet mellan öarna och den afrikanska kusten är mindre än 10 mil, men den längst resan, från Gambia, är mer än 160 mil lång.
Migranterna reser också genom Marocko och Algeriet för att komma till Spanien.
På den här sidan kan du lära dig mer om
- situationen längs den västra Medelhavsrutten och västafrikanska rutten
- EU-åtgärder i transitländer
- EU-åtgärder för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration i Afrika
Migrationsströmmarna: östra, centrala och västra rutten (Infografik)
Västra Medelhavsrutten
Den västra Medelhavsrutten används för irreguljära inresor i Spanien, både via Medelhavet till Spaniens fastland och via land till de spanska enklaverna Ceuta och Melilla i Nordafrika.
Migranterna reser genom Marocko och Algeriet för att komma till Spanien. Under 2018 blev den västra Medelhavsrutten den mest använda rutten till Europa. Efter att antalet inresor nådde en kulmen 2018 har det minskat stadigt från 2019 och framåt på grund av en rad faktorer, framför allt
- ökade insatser från Marocko för att motverka olaglig migration
- ett nära samarbete mellan Marocko, Spanien och EU
- coronapandemin
EU och den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) ger Spanien stöd i kontrollen av fastlandets yttre gränser genom olika gemensamma insatser till havs, t.ex. insatsen Indalo.
De medarbetare, fartyg och andra övervakningsresurser som Frontex använder hjälper de nationella myndigheterna med gränsövervakning och sök- och räddningsinsatser.
I december 2022 inledde EU och afrikanska partner Team Europe-initiativen, som bland annat fokuserar på västra Medelhavsrutten och den västafrikanska rutten för att säkerställa gemensamma insatser från medlemsländernas och EU:s sida för att ta itu med migrationsutmaningarna. Detta inbegriper ett särskilt initiativ som mobiliserar 950 miljoner euro för samarbete med relevanta afrikanska partner.
Västafrikanska rutten
Den västafrikanska rutten används för irreguljära inresor till Kanarieöarna i Atlanten. Migranterna reser främst från Marocko, Västsahara, Mauretanien, Senegal och Gambia. Det är en farlig resa de gör längs den västafrikanska kusten innan de når Kanarieöarna. Det kortaste avståndet mellan öarna och den afrikanska kusten är mindre än 10 mil, men den längst resan, från Gambia, är mer än 160 mil lång.
Under 2006 kom över 31 000 irreguljära migranter till Kanarieöarna. Man talade om Cayucokrisen – Cayucos kallas de fiskebåtar som är vanliga i Senegal och Mauretanien.
Under de följande åren minskade antalet irreguljära inresor till mindre än 1 500 inresor per år. Efter en betydande ökning 2020 och 2021 minskade antalet irreguljära inresor igen under 2022.
EU-åtgärder i transitländer
Efter den stora ökning av antalet anländande som registrerades under 2018 längs den västra Medelhavsrutten inledde EU en rad nya initiativ med partnerländer, bland annat ett intensifierat samarbete inom ramen för partnerskapet mellan EU och Marocko.
Till de områden som omfattas av samarbetet med Marocko hör
- gränsförvaltning
- socioekonomisk integration
- institutionellt stöd och kapacitetsuppbyggnad
- skydd av migranter och migranters rättigheter
EU står i nära kontakt med myndigheter i andra transitländer i syfte att intensifiera det pågående samarbetet inom migrationsförvaltning.
EU-åtgärder för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration i Afrika
Valettaprocessen
I november 2015 möttes europeiska och afrikanska stats- och regeringschefer på Vallettatoppmötet om migration i ett försök att stärka samarbetet och möta de aktuella utmaningarna, och även för att diskutera migrationens möjligheter.
Ledarna som deltog i toppmötet antog en politisk förklaring och en handlingsplan som utformats för att
- angripa de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och tvångsförflyttning
- stärka samarbetet om laglig migration och rörlighet
- förbättra skyddet för migranter och asylsökande
- förebygga och bekämpa irreguljär migration, smuggling av migranter och människohandel
- arbeta närmare tillsammans för att förbättra samarbetet om återvändande, återtagande och återanpassning
EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder för Afrika
EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder för Afrika inrättades av Europeiska och afrikanska partner vid toppmötet i Valletta om migration i november 2015. Verksamheten är inriktad på fyra strategiska mål:
- breddade möjligheter vad gäller ekonomi och sysselsättning
- ökad motståndskraft i lokalsamhällen
- förbättrad migrationshantering
- bättre samhällsstyrning och konfliktförebyggande
Hittills har 248 åtgärder godkänts i de tre regionerna inom ramen för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika (Nordafrika, Sahelregionen och området kring Tchadsjön, och Afrikas horn) till ett totalt belopp på cirka 4,9 miljarder euro i finansiering. Särskild finansiering från förvaltningsfonden stöder projekt och verksamheter som tar itu med de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och förbättrar migrationshanteringen i de huvudsakliga ursprungs-, avrese- och transitländerna.
Resultaten från förvaltningsfonden är lyckade hittills:
- 127 800 nya arbetstillfällen har skapats
- 668 500 personer har fått hjälp med att utveckla inkomstgenererande verksamhet
- 9,5 miljoner människor har fått tillgång till grundläggande sociala tjänster
- 4,4 miljoner människor får näringsbistånd
- 509 000 transiterande migranter och tvångsförflyttade personer skyddas
- 2 miljoner människor har nåtts av informationskampanjer om risker i samband med migration
- 2 100 offer för människohandel får bistånd
- 1,9 miljoner människor deltar i konfliktförebyggande och fredsbyggande verksamhet
EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika (Infografik)
Toppmöte mellan Europeiska unionen och Afrikanska unionen
Den 17–18 februari 2022 träffades EU-ländernas och AU-ländernas stats- och regeringschefer för ett sjätte toppmöte mellan EU och AU i Bryssel. Ledarna enades om ett förstärkt och ömsesidigt partnerskap för migration och rörlighet.
EU och AU kommer att arbeta vidare med alla aspekter av migration och rörlighet, i linje med nationella befogenheter, på ett integrerat, övergripande och balanserat sätt.
Senast ändrad: 16 juli 2025