Säkerhet och försvar: rådet gör översyn och enas om bättre stöd till militära uppdrag

Den 6 mars antog rådet slutsatser om framstegen med genomförandet av EU:s globala strategi på säkerhets- och försvarsområdet. I slutsatserna utvärderar rådet vad som gjorts för att genomföra de olika åtgärder som Europeiska rådet kom överens om den 15 december 2016. De utgör underlag för en rapport inför Europeiska rådet den 9–10 mars 2017.

”Budskapet från EU:s utrikes- och försvarsministrar efter deras gemensamma möte var tydligt och samstämmigt: vi går stadigt mot ett starkare försvarssamarbete och vi kommer att fortsätta att göra mer. Det handlar om att skydda våra medborgare. Europeiska unionen har unika verktyg till sitt förfogande för att hjälpa européerna att ta mer ansvar för sin egen säkerhet – och för att få mer gjort på ett effektivare sätt. Det är vad vi jobbar med på säkerhets- och försvarsområdet.”

Federica Mogherini, EU:s utrikesrepresentant

Rådet godkände också ett konceptdokument om operativ planerings- och ledningskapacitet för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, med åtgärder för att förbättra EU:s förmåga att reagera snabbare, effektivare och smidigare, med utgångspunkt i befintliga strukturer och i syfte att främja civil-militära synergier, som en del av EU:s övergripande strategi.

Till åtgärderna hör inrättandet av en militär planerings- och ledningskapacitet vid EU:s militära stab på Europeiska utrikestjänsten. Den nya kapaciteten ska sköta planeringen och ledningen av icke verkställande militära uppdrag. Generaldirektören för EU:s militära stab ska vara direktör för den militära planerings- och ledningskapaciteten och i och med det även uppdragschef för icke verkställande militära GSFP-uppdrag (för närvarande EU:s militära utbildningsuppdrag i Somalia, Centralafrika och Mali). På så sätt kan uppdragscheferna på plats fokusera på specifika uppgifter inom det egna uppdraget, med mer stöd från Bryssel.

Den militära planerings- och ledningskapaciteten ska arbeta under politisk kontroll och strategisk ledning av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) som består av EU-ländernas ambassadörer och har säte i Bryssel. Kapaciteten ska samarbeta nära med sin civila motsvarighet – den civila planerings- och ledningskapaciteten – genom en gemensam stödsamordningsenhet. Samordningsenheten kan dela med sig av expertis, kunskap och bästa praxis i frågor av relevans för både militära och civila uppdrag och tillhandahålla kapacitet när civila och militära uppdrag är utstationerade samtidigt i samma område, bl.a. medicinskt stöd och skyddsåtgärder.

I rådets slutsatser omnämns särskilt inrättandet av den militära planerings- och ledningskapaciteten. och framsteg på andra områden inom säkerhet och försvar, dessutom ger de ytterligare vägledning. De områden som omfattas är:

• Möjligheten till ett permanent strukturerat samarbete. I Lissabonfördraget anges att en grupp EU-medlemsstater kan stärka sitt samarbete i militära frågor (artiklarna 42.6 och 46 i EU-fördraget). Inrättandet av ett inkluderande modulärt system för strukturerat samarbete ger medlemsstaterna möjlighet att fördjupa sitt samarbete på området för säkerhet och försvar, om de så önskar.
• Möjligheten till en samordnad årlig försvarsöversyn, under medlemsstaternas ledning, som innebär att ett förfarande inrättas för bättre överblick på EU-nivå över frågor som försvarsutgifter och nationella investeringar samt insatser inom försvarsforskning. En sådan översyn skulle öka insynen i och den politiska synligheten för EU:s försvarskapacitet och därigenom göra det lättare att se brister och åtgärda dem genom ett intensivare försvarssamarbete och en bättre och mer samordnad strategi för planering av försvarsutgifterna.
• Pågående arbete på andra områden, som förstärkningen av EU:s verktygslåda för snabba insatser, inklusive EU:s stridsgrupper och civila kapaciteter, kapacitetsuppbyggnad till stöd för säkerhet och utveckling, situationsmedvetenhet och utveckling av försvarskapacitet.

Rådet noterar också de framsteg som gjorts med genomförandet av den gemensamma uppsättningen förslag till samarbete mellan EU och Nato och kommissionens europeiska handlingsplan på försvarsområdet.

Bakgrund

Den 14 november 2016 antog rådet slutsatser om genomförande av EU:s globala strategi på säkerhets- och försvarsområdet. I slutsatserna angavs ambitionsnivån, dvs. huvudmålen för EU och medlemsstaterna på området säkerhet och försvar. Rådet angav tre strategiska prioriteringar: bemöta externa konflikter och kriser, bygga upp partners kapacitet och skydda EU och dess medborgare.

Genomförandeplanen för säkerhet och försvar lades fram för medlemsstaterna av EU:s utrikesrepresentant, som också agerade i egenskap av vice ordförande för EU-kommissionen och chef för Europeiska försvarsbyrån. Planen ingår i uppföljningen av den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som utrikesrepresentanten lade fram för Europeiska rådet den 28 juni. Rådet antog slutsatser om den globala strategin den 17 oktober 2016.

Genomförandet av EU:s globala strategi omfattar även fortsatt arbete med att bygga upp motståndskraft och en integrerad strategi för konflikter och kriser, starkare koppling mellan intern och extern politik, uppdatering av befintliga eller framtagande av nya regionala och tematiska strategier samt ökade insatser på området offentlig diplomati.

• Rådets slutsatser av den 6 mars om framstegen med genomförandet av EU:s globala strategi på säkerhets- och försvarsområdet
• Concept Note: Operational Planning and Conduct Capabilities for CSDP Missions and Operations
• EU:s samarbete på säkerhets- och försvarsområdet (bakgrundsinformation)
• Europeiska unionens militära stab