Fem skäl till att vara uppmärksam på antimikrobiell resistens
Antimikrobiell resistens uppstår när en mikroorganism överlever trots att den exponeras för läkemedel som är utformade för att hämma eller döda den.
Överdriven användning och missbruk av antimikrobiella medel är de huvudsakliga drivkrafterna bakom uppkomsten av antimikrobiell resistens. Antimikrobiella medel, dvs. antibiotika, antivirala läkemedel, antimykotika och antiparasitmedel, är läkemedel som används för att förebygga och behandla infektioner hos människor, djur eller växter.
Vanligtvis uppkommer antimikrobiell resistens så här:
Den 13 juni 2023 antog rådet en rekommendation för att bekämpa antimikrobiell resistens. Initiativet syftar bland annat till att främja ansvarsfull användning av antimikrobiella medel, förbättra det förebyggande arbetet mot och kontrollen av infektioner och öka forskning och innovation.
1. Resistenta bakterier smittar omkring 800 000 människor i EU per år
Under 2020 smittades över 800 000 människor av antibiotikaresistenta bakterier i Europa. Sjukdomarna som blev följden inbegrep lunginflammation, infektion i blodet och bukinfektioner.
Trots en liten minskning under 2020 ökar antalet infektioner
Diagrammet visar det uppskattade antalet infektioner med antibiotikaresistenta bakterier i EU och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Ett diagram över antalet infektioner med antibiotikaresistenta bakterier i EU och EES under perioden 2016–2020.
Antalet infektioner ökar varje år mellan 2016 och 2019, med 685 433 infektioner under 2016 och 865 767 under 2019. Minskningen kan förklaras av förändringar i övervakningen och i hälso- och sjukvården under coronapandemin och de åtgärder som vidtagits för att kontrollera spridningen av covid-19-viruset
Enligt OECD förekommer 70 % av infektionerna i vårdmiljöer. Antimikrobiell resistens äventyrar operationer, transplantationer, intensivvård och hälsan hos personer med försvagade immunsystem, t.ex. cancerpatienter för vilka en mindre infektion kan orsaka dödsfall.
Barn under tolv månader och vuxna över 70 år är de mest utsatta grupperna. Män löper också större risk än kvinnor att utveckla resistenta infektioner.
2. Hundra människor dog varje dag av antimikrobiell resistens i Europa 2020
Vissa infektioner som tidigare varit lätta att bota har blivit svåra eller till och med omöjliga att behandla. Om antimikrobiell resistens fortsätter att utvecklas kan små skärskador och mindre infektioner och kirurgiska ingrepp bli livshotande.
Läkemedelsresistenta infektioner dödar 35 000 människor varje år
Diagrammet visar det uppskattade antalet dödsfall på grund av infektioner med antibiotikaresistenta bakterier i EU och EES.
Ett områdesdiagram över antalet dödsfall på grund av infektioner med antibiotikaresistenta bakterier i EU och EES under perioden 2016–2020. Antalet dödsfall ökar varje år mellan 2016 och 2019, med 30 730 dödsfall 2016 och 38 710 dödsfall 2019.
Under 2020 minskade antalet dödsfall och landade på 35 813. 35 813 är det ungefärliga antalet passagerare som får plats på 13 kryssningsfartyg
Grekland och Italien hade de högsta dödstalen
Diagrammet visar det uppskattade antalet dödsfall som antimikrobiell resistens beräknas orsaka per 100 000 personer per land under 2020.
Stapeldiagram över antalet dödsfall som kan tillskrivas antimikrobiell resistens per 100 000 personer i EU och EES-länderna.
I diagrammet utmärker sig Grekland som det land som har det högsta antalet dödsfall, med 20 döda per 100 000 personer, följt av Italien, med 19 döda per 100 000 personer.
Norge och Nederländerna är de länder som har lägst dödstal, båda med två dödsfall per 100 000 personer.
Genomsnittet i EU är 6 dödsfall per 100 000 personer.
3. Antimikrobiell resistens förekommer i djur, livsmedel, växter och i miljön
Antimikrobiella medel används också för att behandla boskap, vattenbruk och djur. De når också miljön genom urin och avföring från människor och djur, olämpligt bortskaffande av läkemedel och användning av förorenad gödsel i jordbruket. Till följd av detta finns även rester i mark, vatten och växter, vilket ökar risken för ytterligare kontaminering.
Antibiotikaanvändningen hos människor är nu högre än hos livsmedelsproducerande djur
Diagrammet nedan visar användningen av antimikrobiella medel hos produktionsdjur jämfört med människor. Användningen av antibiotika hos livsmedelsproducerande djur minskar.
Ett linjediagram över användningen av antimikrobiella medel hos produktionsdjur jämfört med människor.
Användningen av antibiotika hos livsmedelsproducerande djur minskar från 154,7 mg aktiv antimikrobiell substans per kg biomassa 2014 till 104,8 mg 2018, medan användningen hos människor ökar från 125,3 mg 2014 till 131,7 mg 2018.
Även om användningen hos djur minskar är felaktig användning fortfarande en fara för både djur och människor, eftersom djur kan överföra resistenta bakterier till människor genom direktkontakt eller i livsmedelskedjan
4. Åtgärder för att bekämpa resistenta bakterier medför betydande hälso- och sjukvårdskostnader
Den uppskattade kostnaden för antimikrobiell resistens för hälso- och sjukvårdssystemen i Europa är 1,1 miljarder euro per år.
När en infektion inte svarar på en primär antimikrobiell behandling (det effektivaste och säkraste behandlingsalternativet för patienten) vänder sig hälso- och sjukvårdspersonalen till dyrare alternativ, såsom sekundär- och tertiärläkemedel (de sista behandlingsalternativ som finns att tillgripa). Komplikationer eller längre varaktighet för en sjukdom eller behandling kräver ibland längre sjukhusvistelser, med motsvarande kostnader.
Resistensen mot antibiotika som används som sista utväg ökar
Diagrammet visar att den antimikrobiella resistensen mot sekundär och tertiär antibiotika, som används när bakterier är resistenta mot vanliga antibiotika, är hög och väntas fortsätta att öka i EU/EES-länderna. Om inga effektiva åtgärder vidtas kommer antimikrobiell resistens enligt experterna att medföra en betydande börda på folkhälsan och ekonomin.
Ett diagram över antimikrobiell resistens mot primär, sekundär och tertiär antibiotika, där resistensen mot primärantibiotika beräknas minska med 11 % under 2050 jämfört med 2005, och resistensen mot sekundär och tertiär antibiotika beräknas öka med 72 % respektive 119 % fram till 2050, jämfört med 2005.
5. Antimikrobiell resistens skadar ekonomin
Långvarig sjukdom och dödlighet har en direkt inverkan på våra ekonomier. Antimikrobiell resistens kan också störa handeln med boskap och animalieprodukter, eftersom den påverkar djurens hälsa och välbefinnande och följaktligen deras produktivitet.
Ökad antimikrobiell resistens innebär en större inverkan på världens BNP
Diagrammet visar de potentiella ekonomiska förlusterna till följd av antimikrobiell resistens på arbetstagarnas hälsa och djurhälsa om inga effektiva motåtgärder vidtas.
Ett linjediagram över potentiella ekonomiska förluster till följd av antibiotikaresistens inverkan på arbetstagarnas hälsa och djurs hälsa om inga effektiva motåtgärder vidtas.
i ett optimistiskt scenario med låg antimikrobiell resistens beräknas den ekonomiska bördan vara betydande, med en global BNP-förlust på 1,1 % 2050
i ett pessimistiskt scenario med hög antimikrobiell resistens beräknas de ekonomiska kostnaderna vara allvarliga, med en global BNP-förlust på 3,8 % 2050
Senast ändrad: 23 juli 2026