"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.

Se vår policy för kakor för att få mer information och för att ändra dina inställningar.

български español čeština dansk Deutsch eesti Ελληνικά English français Gaeilge hrvatski italiano latviešu lietuvių magyar Malti Nederlands polski português română slovenčina slovenščina suomi svenska Skip to content

Rättsakten om nettonollindustri: ett riktmärke för tillverkningskapaciteten vad gäller strategiska nettonollteknikprodukter

EU ska öka tillverkningen av ren teknik i EU.

I maj 2024 antog rådet rättsakten om nettonollindustri.

Detta kommer att skynda på framstegen med att uppnå EU:s klimat- och energimål och omställningen till klimatneutralitet, samtidigt som man

  • främjar konkurrenskraften för den europeiska industrin
  • skapa arbetstillfällen av hög kvalitet
  • stödja EU:s ansträngningar att bli oberoende vad gäller energi
Infografiken visar rättsakten om nettonollindustri.

Rättsakten om nettonollindustri: ett riktmärke för tillverkningskapaciteten vad gäller strategiska nettonollteknikprodukter

Målen för rättsakten om nettonollindustri:

  • att främja investeringar i kapaciteten att producera viktiga produkter som ser till att EU kan uppnå klimatneutralitetsmålen
  • att skapa en enkel rättslig ram för EU-baserade nettonollindustrier
  • att senast 2030 täcka 40 % av EU:s inhemska behov med hjälp av inhemskt producerad ren teknik

Bakgrunden till målen är uppnåendet av klimatneutralitetsmålet senast 2030 genom att minska växthusgasutsläppen med minst 55 % jämfört med 1990.

Förteckningen över nettonollteknik bygger på tre kriterier:

  1. mogen nettonollteknik
  2. ett bidrag till minskade koldioxidutsläpp och konkurrenskraft
  3. förekomsten av risker för försörjningstryggheten

Exempel på strategisk nettonollteknik

  • Solceller och solvärme
    • mål om en kapacitet på över 320 GW för nyinstallerade solceller senast 2025 respektive 600 GW senast 2030
    • Potentiellt resultat: BNP-tillskott på 60 miljarder euro per år i Europa och 400 000 nya arbetstillfällen
  • Landbaserad vindkraft och havsbaserad förnybar energi
    • kapaciteten att öka från 204 GW 2022 till över 500 GW 2030
    • Minst 42,5 % förnybar energi senast 2030
  • Batterier

Insamlingsmål:

    • målet för bärbara batterier är 63 % 2027 och 73 % senast 2030
    • för batterier för lätta transportmedel är målet 51 % 2028 och 61 % senast 2030
    • målet för återvinning av litium är 50 % senast 2027 och 80 % senast 2030
  • Värmepumpar
    • 2021: befintliga byggnader som använder värmepumpar uppgår till 2 miljoner enheter
    • 2025: befintliga byggnader som använder värmepumpar = 3 miljoner enheter + 1,2 miljoner enheter i nya byggnader
    • 2030: befintliga byggnader som använder värmepumpar = 5 miljoner enheter + 1,5 miljoner enheter i nya byggnader
    • prognoserna visar att värmepumpar kommer att minska efterfrågan på uppvärmning i byggnader i EU med minst 21 miljarder kubikmeter senast 2030
  • Förnybar vätgas
    • vätgas utgör cirka 2 % av EU:s energimix
    • vätgas skulle senast 2050 kunna stå för 20 % av EU:s energimix 20–50 % av energiefterfrågan inom transporter och 5-20 % inom industrin
  • Biometan och biogas
    • år 2021 var produktionen av biogas och biometan och naturgasförbrukningen i Belgien lika stora, 196 TWh
    • EU:s produktion av biometan måste uppgå till 35 miljarder kubikmeter per år senast 2030
  • Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS)
    • CCS förväntas öka till 80 miljoner to koldioxid 2030 och ligga på minst 300 miljoner ton 2040
    • årlig kapacitet för koldioxidinjektion på minst 50 miljoner ton koldioxid på lagringsplatser i EU, i dess ekonomiska zoner eller på dess kontinentalsocklar
  • Nätteknik
    • 77 % av konsumenterna i EU kommer år 2024 att ha smarta elmätare och 44 % kommer att ha smarta gasmätare

HUR:

  • snabbare tillståndsförfaranden för att skapa, utöka, ändra och driva projekt för framställning av nettonollteknik
    • 12 månader för projekt som avser mindre än 1 GW årligen
    • 18 månader för större projekt
    • stöd från en enda kontaktpunkt
  • en enkel rättslig ram för EU-baserade nettonollindustrier
  • främja innovation: medlemsländerna kommer att kunna stödja innovation i ett tidigt skede genom att skapa regulatoriska sandlådor för nettonollteknik
  • marknadstillträde genom stimulans av konsumentefterfrågan och offentlig upphandling
  • plattformen Net-Zero Europe som en samordningsmekanism för diskussion, informationsutbyte och utbyte av bästa praxis om frågor kopplade till denna förordning
  • höjd kompetensnivå (kompetensakademier): utveckla den kvalificerade arbetskraft och de arbetstillfällen av hög kvalitet som krävs för nettonollindustrin i Europa

Den globala marknaden

Den globala marknaden för nettonollteknik kommer 2030 att vara värd 600 miljarder euro per år

Källa: EU-kommissionen, Edelman Global Advisory, Carbon Gap

Se även:

Ämnen

Senast ändrad: 6 februari 2024