"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Den viktigaste punkten på dagordningen vid detta rådsmöte var reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Det portugisiska ordförandeskapet bad ministrarna att godta den preliminära överenskommelse om de viktigaste politiska frågorna som nåddes med Europaparlamentet vid de interinstitutionella förhandlingarna i torsdags och fredags.
Efter en diskussion om några av de viktigaste punkterna, däribland miljöåtgärder och den sociala dimensionen av den gemensamma jordbrukspolitiken, godkände ministrarna den preliminära överenskommelse som nåtts med parlamentet om de tre förordningar som ingår i reformpaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken. Ytterligare tekniskt arbete kommer nu att göras för att färdigställa lagtexterna. Därefter kommer parlamentsledamöterna att få ta ställning till reformpaketet. Reformen införlivas i EU-lagstiftningen när den antas av rådet.
I dag har vi kommit överens om den hittills mest ambitiösa förändringen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Överenskommelsen är bra för bönderna och för Europa och kommer att stärka Europas jordbruksbaserade livsmedelssystem genom att det görs mer hållbart och rättvisare för alla. Genom överenskommelsen föreskrivs en moderniserad jordbrukspolitik i EU som stöder omställningen till grönare och klimatvänligare jordbruk, ökar respekten för sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter, samt säkerställer att jordbrukare förblir konkurrenskraftiga utan att någon lämnas på efterkälken.
Maria do Céu Antunes, Portugals jordbruksminister
Ministrarna diskuterade situationen på jordbruksmarknaden i sina respektive medlemsländer och uppmanade kommissionen att bemöta eventuella farhågor. De välkomnade den starka återhämtningen i EU:s livsmedelssektor efter det gradvisa återupptagandet av livsmedelstjänster och upphävandet av restriktionerna för rörligheten för personer och varor i samband med covidkrisen. Vissa medlemsländer rapporterade dock om problem inom specifika sektorer och regioner som hade påverkat producenternas inkomster, bl.a. brexit, utbrott av afrikansk svinpest och fågelinfluensa, höga foderkostnader för boskap och det ovanligt kalla vädret i början av april.
Biologiska bekämpningsmedel
Ministrarna lämnade in en begäran till kommissionen om genomförande av en studie om situationen i EU när det gäller införande, utvärdering, produktion, saluföring och användning av biologiska bekämpningsmedel. Kommissionen uppmanades också att lägga fram ett förslag om möjliga åtgärder om det skulle krävas med tanke på undersökningens resultat.
Biologiska bekämpningsmedel är en hållbar form av växtskadedjursbekämpning som kan utgöra ett alternativ till användningen av kemiska produkter. För närvarande finns dock stora skillnader mellan medlemsländerna när det gäller deras tillvägagångssätt när det gäller bedömning, användning och utsläppande på marknaden av biologiska bekämpningsmedel. En mer harmoniserad EU-ram skulle därför kunna öka tillgängligheten och garantera en säker användning av denna form av skadedjursbekämpning.
Ministrarna diskuterade behovet av att fastställa ett särskilt skyddsmål för honungsbin, på grundval av de senaste riktlinjerna från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) om riskerna med användning av bekämpningsmedel. De övervägde särskilt kommissionens rekommendation att fastställa den högsta tillåtna minskningen av bisamhällenas storlek till 10 %. Enligt förslaget till särskilt skyddsmål ska medlemsländerna vara skyldiga att vidta åtgärder om det visar sig att bisamhällen har förlorat mer än 10 % av sin storlek till följd av användning av bekämpningsmedel. Kommissionen föreslog också att samma särskilda skyddsmål skulle gälla för hela EU. Ministrarna enades i det stora hela om behovet av att fastställa ett särskilt mål för att skydda honungsbin mot bekämpningsmedel. De betonade också att bedömningarna måste bygga på vetenskapliga rön och vara genomförbara.
En rättvisare, grönare och mera resultatbaserad jordbrukspolitik i EU (Infografik)
Fiske
Förordning om fiskerikontroll
Rådet antog en allmän riktlinje om översyn av systemet för fiskerikontroll. Syftet med denna översyn, som föreslogs av EU-kommissionen i maj 2018, är att modernisera reglerna för övervakning av fiskeverksamhet, göra dem mer effektiva och ändamålsenliga och se till att den gemensamma fiskeripolitiken och annan EU-politik efterlevs. Det är den första stora översynen av EU:s system för fiskerikontroll sedan 2009. Antagandet av rådets allmänna riktlinje banar väg för interinstitutionella förhandlingar med Europaparlamentet.
Att fastställa rådets ståndpunkt om förordningen om fiskerikontroll har varit en huvudprioritering för det portugisiska ordförandeskapet, och vi är mycket nöjda med resultatet av dagens diskussion. Förslaget till allmän riktlinje kommer att säkerställa att fiskerikontrollen kan moderniseras och förenklas samtidigt som den anpassas till EU:s fiskeripolitik.
Ricardo Serrão Santos, Portugals minister för marina frågor
Gemensamma fiskeripolitiken: lägesrapport och fiskemöjligheter för 2022
Kommissionen lade fram sitt årliga meddelande för ministrarna om läget vad gäller den gemensamma fiskeripolitiken och om fiskemöjligheterna för 2022. Detta meddelande och den efterföljande diskussionen var den första etappen i en samrådsprocess mellan medlemsländerna, rådgivande nämnder, berörda parter och allmänheten om fiskemöjligheterna för 2022. Samrådsprocessen kommer att pågå till och med den 31 augusti 2021.
Övriga frågor
Direktivet om havsplanering
Ministrarna fick information från kommissionen om genomförandet av direktivet om havsplanering som trädde i kraft i september 2014. Direktivet gäller för 22 medlemsländer med kustregioner, och tidsfristen för att införliva det i nationell lagstiftning var 31 mars 2021. Ministrarna tackade kommissionen för den information som lämnats.
Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden
Ministrarna fick information från kommissionen om programplaneringen för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden, med särskild inriktning på att maximera mervärdet av offentliga investeringar i fiskeri och vattenbruk. Kommissionen noterade att fonden skulle kunna spela en avgörande roll för att stödja de europeiska fiskeri- och vattenbrukssektorerna som genomgår en svår period till följd av Storbritanniens utträde ur EU och effekterna av covidpandemin.
Ministrarna fick information från den franska, irländska och spanska delegationen om den nuvarande situationen i Nordostatlanten när det gäller fiskeförbindelser med länder utanför EU i regionen. Man diskuterade särskilt konsekvenserna av Norges beslut att minska EU:s torskkvot i Svalbard-området samt Islands och Färöarnas ensidiga fastställande av kvoter för makrill i Nordsjön.
Kosttillskott på EU-marknaden
Ordförandeskapet lade fram en lägesrapport om de regler som gäller för utsläppande av kosttillskott på EU-marknaden och lade fram ett antal möjliga alternativ för att förbättra den nuvarande situationen. Ordförandeskapet hänvisade särskilt till behovet av att uppdatera definitionen av kosttillskott, ytterligare harmonisera villkoren för tillträde till marknaden och öka medvetenheten bland konsumenter och yrkesverksamma om riskerna med olämpligt eller alltför stort intag av dessa produkter. Efter denna presentation förde medlemsländerna en diskussion och många uttryckte sitt stöd för rapportens slutsatser.
Gemensam åtgärd om antimikrobiell resistens och vårdrelaterade infektioner
Kommissionen informerade ministrarna om läget för den europeiska gemensam åtgärd om antimikrobiell resistens och vårdrelaterade infektioner och redogjorde för nästa steg för denna åtgärd. Efter denna föredragning yttrade sig ett antal ministrar för att uttrycka sitt stöd för kommissionens förslag om att harmonisera bestämmelserna om antimikrobiell resistens i alla medlemsländer. Ordförandeskapet avslutade med att betona den globala aspekten av hotet och behovet av att vidta åtgärder på internationell nivå.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Österrike och Nederländerna förelade ministrarna en not som undertecknats av flera andra delegationer om frågan om pälsdjursuppfödning i EU. De uppmanade EU-kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att sätta stopp för pälsdjursuppfödning i Europa och ange skälen till denna begäran i fråga om djurskydd, etiska överväganden och risker för folkhälsan. Ett antal ministrar yttrade sig för att uttrycka sitt stöd för detta förslag.
49:e konferensen mellan direktörerna för EU:s utbetalande organ
Ordförandeskapet informerade ministrarna om den 49:e konferensen mellan direktörerna för EU:s utbetalande organ, som ägde rum online den 9 juni 2021. Medlemsländernas delegationer och företrädare för EU-kommissionen och Europeiska revisionsrätten deltog i mötet. Bland de ämnen som diskuterades var reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, revision och kvalitetssäkring, pilotprojektet verktyg för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk, intressekonflikter och riskhantering.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Regionalräkenskaper för jordbruket och statistik över statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket
Ordförandeskapet informerade ministrarna om läget i rådets överläggningar om kommissionens förslag till regionalräkenskaper för jordbruket och statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket och betonade hur användbara dessa förordningar skulle vara när det gäller övervakning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Fjärde jordbruksministerkonferensen mellan Afrikanska unionen och Europeiska unionen
Kommissionen informerade ministrarna om resultatet av den fjärde jordbruksministerkonferensen mellan Afrikanska unionen och Europeiska unionen den 22 juni 2021. Efter inlägg från ett antal medlemsländer avslutade ordförandeskapet med att tacka kommissionen och upprepade vikten av att befästa och stärka den politiska dialogen om jordbruk med partner i den afrikanska regionen.
Den tjeckiska delegationen informerade ministrarna om den naturkatastrof som inträffade i Mähren den 24 juni och de allvarliga skador som den orsakade för jordbrukssektorn. Tjeckien bad EU om ekonomiskt och annat bistånd för att hantera situationen i Moravská Nová Ves i södra Mähren. Många medlemsländer begärde ordet och ställde sig bakom Tjeckiens begäran, och uttryckte sin solidaritet.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
I dag har vi kommit överens om den hittills mest ambitiösa förändringen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Överenskommelsen är bra för bönderna och för Europa och kommer att stärka Europas jordbruksbaserade livsmedelssystem genom att det görs mer hållbart och rättvisare för alla. Genom överenskommelsen föreskrivs en moderniserad jordbrukspolitik i EU som stöder omställningen till grönare och klimatvänligare jordbruk, ökar respekten för sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter, samt säkerställer att jordbrukare förblir konkurrenskraftiga utan att någon lämnas på efterkälken.
Att fastställa rådets ståndpunkt om förordningen om fiskerikontroll har varit en huvudprioritering för det portugisiska ordförandeskapet, och vi är mycket nöjda med resultatet av dagens diskussion. Förslaget till allmän riktlinje kommer att säkerställa att fiskerikontrollen kan moderniseras och förenklas samtidigt som den anpassas till EU:s fiskeripolitik.