"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet antog en partiell allmän riktlinje om bilagan till det strategiska innovationsprogrammet (SIP) från Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT).
Denna överenskommelse på ministernivå är en viktig milstolpe som även gör det möjligt att inleda ett interinstitutionellt utbyte om EIT-paketet med Europaparlamentet.
Blaženka Divjak, Kroatiens minister för vetenskap och utbildning
I bilagan till SIP fastställs de prioriterade områdena och strategin för EIT för perioden 2021–2027. Bilagan innehåller definitioner av EIT:s mål, centrala åtgärder, arbetssätt, förväntade resultat och resursbehov. Den säkerställer också EIT:s nödvändiga samstämmighet med Horisont Europa, EU:s framtida ramprogram för forskning och innovation under perioden 2021–27 och den förväntas främja synergier med andra EU-program.
Strategi för internationellt samarbete inom forskning och innovation
På grundval av ett diskussionsunderlag från ordförandeskapet diskuterade ministrarna EU:s strategi för internationellt samarbete inom forskning och innovation.
I detta sammanhang konstaterade ministrarna vikten av internationellt samarbete för att maximera potentialen för forskning och innovation i EU. Samtidigt betonade flera ministrar behovet av samarbetsavtal för att uppfylla villkoren för ömsesidighet, mervärde och respekt för EU:s värderingar. Det fanns ett brett stöd för en differentierad strategi, som belönar de länder som vill samarbeta inom områden av gemensamt intresse.
Vidare framhöll ministrarna att det behövs mer investeringar i forskning och innovation för att locka till sig begåvade forskare från tredjeländer, men också för att forskare i EU-länderna ska stanna kvar i Europa.
Vetenskapen har inga gränser. För att våra forskare ska fortsätta att vara framgångsrika måste de få tillgång till internationella forskningsanläggningar och samarbeta med sina kolleger i länder utanför EU. EU ska fortsätta att vara öppet för ömsesidigt fördelaktiga samarbetsavtal inom forskning och innovation med våra viktigaste partner i världen.
Blaženka Divjak, Kroatiens minister för vetenskap och utbildning
Den europeiska gröna given – en övergång till en klimatneutral och cirkulär EU-industri
På grundval av ett diskussionsunderlag från ordförandeskapet diskuterade ministrarna de politiska åtgärder som är lämpligast för att
stödja industrins bidrag till att uppnå klimatneutralitetsmålet senast 2050
minska risken för koldioxidläckage
underlätta och påskynda omställningen till en cirkulär ekonomi genom digitalisering
Vi måste se till att övergången till en klimatneutral EU-industri sker på ett rättvist, inkluderande och hållbart sätt. Vår viktigaste uppgift är att förvandla utmaningarna till möjligheter. Dagens diskussioner visar att vi är fast beslutna att bevara industrins konkurrenskraft och samtidigt uppnå klimatmålen i den europeiska gröna given.
Darko Horvat, Kroatiens minister för ekonomi, företag och hantverk
Den europeiska gröna given, EU:s nya tillväxtstrategi, föreslogs av kommissionen i december 2019. Målet är att omvandla EU till en hållbar och klimatneutral ekonomi senast 2050. Ett flertal åtgärder och strategier ska göra övergången rättvis och inkluderande. Konkurrenskraften i EU:s ekonomi ska stärkas, människors hälsa och livskvalitet förbättras och miljön skyddas. I december 2019 ställde sig Europeiska rådet bakom målet att uppnå ett klimatneutralt EU senast 2050.
Slutsatser om bättre lagstiftning – konkurrenskraft och hållbar tillväxt för alla
Rådet antog slutsatser i anslutning till agendan för bättre lagstiftning. I slutsatserna behandlas konsekvensbedömningarnas kvalitet, behovet av att ta hänsyn till små och medelstora företags, nystartade företags och mikroföretags särskilda intressen i beslutsprocessen, och förbättrade metoder för att undersöka om den befintliga EU-lagstiftningen är ändamålsenlig. Det är viktigt med bättre lagstiftning för att uppnå en konkurrenskraftig, hållbar och inkluderande ekonomi i EU och för säkerställa ett evidensbaserat beslutsfattande och en ändamålsenlig politik.
Den europeiska planeringsterminen – lägesrapport om den inre marknaden
På grundval av ett diskussionsunderlag från ordförandeskapet höll rådet en diskussion om resultaten i kommissionens rapport om den inre marknaden.
Ministrarna var generellt överens om behovet av en helhetssyn när det gäller integrationen på den inre marknaden, samtidigt som särskilda områden med outnyttjad potential, t.ex. tjänster, måste uppmärksammas. För att maximera fördelarna med den inre marknaden måste reglerna för den inre marknaden genomföras och tillämpas på ett bättre sätt, och det behövs också ytterligare standardisering och harmonisering och ökat ömsesidigt erkännande.
I rapporten om den inre marknaden 2019 bedöms de ekonomiska resultaten på EU:s inre marknad, och man tar upp de områden där medlemsländerna måste genomföra strukturreformer för att uppnå bästa resultat. Det gäller bland annat varor, tjänster, energi, digitalisering, offentlig upphandling och integration av kapitalmarknaderna. Rapporten åtföljer kommissionens årliga strategi för hållbar tillväxt 2020, som innehåller politiska prioriteringar med inriktning på konkurrenskraftig hållbarhet och som inleder den europeiska planeringsterminen 2020,
Kommissionen gav rådet sin första bedömning av hur utbrottet av covid-19 kan påverka EU:s industri. Man framhöll vikten av att utbyta all avgörande information och samordna de åtgärder som vidtas på EU-nivå.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
c) Resultat från undersökningen om hinder på den inre marknaden för tjeckiska företag och slutsatser från den internationella konferensen ”EU:s inre marknad ur små och medelstora företags perspektiv” (Prag den 16 januari 2020).
– Information från den tjeckiska delegationen
Den tjeckiska delegationen sammanfattade resultaten av undersökningen och konferensen. Huvudsyftet med undersökningen, som genomförts av det tjeckiska näringsministeriet, var att analysera hur tjeckiska företag hanterar olika hinder för handel på den inre marknaden. Vid konferensen informerades företagare om affärsmöjligheter på den inre marknaden.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Den litauiska delegationen redogjorde för resultaten av en undersökning om de hinder som litauiska företag möter på den inre marknaden när de vill utvidga sin affärsverksamhet över gränserna. Undersökningen inleddes av den litauiska regeringen i november 2019 och avslutades den 31 december 2019. Som uppföljning hålls ett högnivåevenemang i Vilnius den 13 mars 2020, där resultaten ska diskuteras med företrädare för näringslivet och möjliga lösningar utforskas.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Denna överenskommelse på ministernivå är en viktig milstolpe som även gör det möjligt att inleda ett interinstitutionellt utbyte om EIT-paketet med Europaparlamentet.
Vi måste se till att övergången till en klimatneutral EU-industri sker på ett rättvist, inkluderande och hållbart sätt. Vår viktigaste uppgift är att förvandla utmaningarna till möjligheter. Dagens diskussioner visar att vi är fast beslutna att bevara industrins konkurrenskraft och samtidigt uppnå klimatmålen i den europeiska gröna given.
