Om den europeiska planeringsterminen

Vad är den europeiska planeringsterminen?

Den europeiska planeringsterminen utgör en del av EU:s ram för ekonomisk styrning. Genom den europeiska planeringsterminen anpassar medlemsländerna sin budgetpolitik och sin ekonomiska politik till överenskomna regler på EU-nivå.

Denna process för samordning av den sociala och ekonomiska politiken äger rum varje år från och med november.

Huvudmålen för den europeiska planeringsterminen

Den europeiska planeringsterminen har som syfte att bidra till att

• säkerställa sunda offentliga finanser, förhindra alltför stora budgetunderskott och förebygga eller minska den offentliga skulden
• säkerställa konvergens och stabilitet i EU
• främja ekonomisk tillväxt
• förhindra alltför stora makroekonomiska obalanser i EU
• övervaka genomförandet av nationella planer för återhämtning och resiliens
• samordna och övervaka sysselsättnings- och socialpolitiken

• Ramen för ekonomisk styrning
• Återhämtningsplan

Rättslig grund för den europeiska planeringsterminen

Den rättsliga grunden för den europeiska planeringsterminen finns i artiklarna 121 och 148 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Samordningen av den nationella budgetpolitiken i EU definieras närmare i stabilitets- och tillväxtpakten, vars syfte är att säkerställa sunda offentliga finanser som är nödvändiga för prisstabilitet och för att främja en stark och hållbar tillväxt som främjar skapandet av arbetstillfällen.

Lagstiftningsakterna i lagstiftningen om den så kallade två- och sexpacken har stärkt stabilitets- och tillväxtpaktens regler och tillämpning.

Mer nyligen infördes genom unionens reviderade ram för ekonomisk styrning, som trädde i kraft den 30 april 2024, ändringar av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande och korrigerande del.

Vilka politikområden samordnas under den europeiska planeringsterminen?

Den europeiska planeringsterminen omfattar samordning av den ekonomiska politiken, socialpolitik, sysselsättningspolitik, strukturpolitik och budgetpolitik:

• budgetpolitiken, för att säkerställa hållbarhet i de offentliga finanserna i linje med stabilitets- och tillväxtpakten
• förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser
• strukturreformer, med fokus på att främja tillväxt och sysselsättning
• strukturreformer som fastställs i de nationella planerna för återhämtning och resiliens
• sysselsättnings- och socialpolitiken, i linje med principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter

Varför inrättades den europeiska planeringsterminen?

Den ekonomiska krisen 2008 visade att det fanns ett behov av starkare ekonomisk styrning och bättre budgetpolitisk och socialpolitisk samordning mellan EU-länderna.

Förbättrad samordning av den ekonomiska politiken, socialpolitiken, sysselsättningspolitiken, strukturpolitiken och budgetpolitiken kan bidra till att förhindra skillnader och säkerställa konvergens och stabilitet i EU som helhet och i medlemsländerna.

De förfaranden för politisk samordning som fanns fram till 2010 genomfördes oberoende av varandra. Medlemsländerna såg behov av att stämma av tidtabellerna för dessa förfaranden för att effektivisera processen och för att bättre samordna målen i den nationella budget-, tillväxt-, sysselsättnings- och socialpolitiken, samtidigt som hänsyn tas till de mål som medlemsländerna ställt upp på EU-nivå. Det fanns också ett behov av att utvidga övervakningen och samordningen till att omfatta bredare politik.

Av dessa skäl och som en del av en vidare reform av EU:s styrning beslutade Europeiska rådet år 2010 att inrätta den europeiska planeringsterminen.

Den första europeiska planeringsterminen genomfördes 2011.