"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Utrikesrådet diskuterade Rysslands aggression mot Ukraina.
I början av mötet talade Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba kortfattat med EU-ländernas ministrar via videokonferens och informerade dem om den senaste utvecklingen på plats och de dramatiska konsekvenserna av Rysslands aggression för civilbefolkningen i landet och livsmedelstryggheten i hela världen.
Ryssland försöker förstöra Ukraina och den ukrainska nationen och samtidigt orsaka en global livsmedels- och energikris. Ministrarna var helt eniga om nödvändigheten av att fortsätta att beslutsamt stå upp för Ukraina och ge landet allt stöd i kampen för frihet och oberoende. Ukraina behöver mer vapen. Vi kommer att tillhandahålla dem. Därför har jag föreslagit ytterligare en delutbetalning från den europeiska fredsfaciliteten, på ytterligare 500 miljoner euro. En politisk överenskommelse har nåtts om detta förslag i dag.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Rådet kommer att fortsätta sitt arbete med restriktiva åtgärder på grundval av ett gemensamt förslag från kommissionen och den höga representanten, inbegripet åtgärder för att täppa till kryphålen och undvika kringgående. Den höga representanten framhöll att EU:s sanktioner fungerar och att den ryska ekonomin påverkas allvarligt.
EU kommer att fortsätta att stödja Ukraina i genomförandet av dess reformagenda med ett europeiskt perspektiv, efter att Ukraina nyligen beviljats status som kandidatland av Europeiska rådet. Nästa möte i associeringsrådet EU-Ukraina är planerat till den 5 september 2022.
Förbindelserna mellan EU och Latinamerika och Karibien
Rådet diskuterade EU:s förbindelser med Latinamerika och Karibien.
Länderna i Latinamerika och Karibien har drabbats hårt av de negativa konsekvenserna av Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, särskilt de stigande priserna och bristen på livsmedel, gödselmedel och energi.
Latinamerika och Karibien är dock fortfarande mycket viktiga som partner till EU på ett antal områden. Därför enades rådet om att intensifiera dessa ”andra transatlantiska förbindelser” och ta ett kvalitativt steg framåt i förbindelserna mellan EU och länderna i Latinamerika och Karibien.
Ministrarna betonade att det är viktigt och brådskande att färdigställa och slutföra nätverket av handels- och associeringsavtal, och att särskilt prioritera avtalen med Mexiko och Chile.
Rådet enades om att hålla ett utrikesministermöte mellan EU och Celac i Buenos Aires i oktober 2022 under det argentinska ordförandeskapet i Celac.
Digital diplomati
Rådet diskuterade klimatdiplomati och godkände slutsatser i ämnet.
Den höga representanten framhöll att EU utrustar sig med ytterligare ett utrikespolitiskt verktyg till stöd för sin geopolitiska roll och sina ambitioner i det globala teknikmaktspelet.
I de slutsatser som godkändes tydliggörs EU:s avsikter på området: att aktivt främja EU:s regleringsmodell genom att bygga upp koalitioner i digitala frågor, utveckla utbildningsprogram för att få fram ”digitala diplomater” och förbättra samordningen med FN och andra multilaterala organ.
I detta sammanhang och som ett första konkret steg kommer EU att öppna ett särskilt EU-kontor i San Francisco för att stärka EU:s digitala diplomati i och med USA.
Aktuella frågor
EU:s ministrar diskuterade återupptagandet av associeringsrådets möten med Israel, som inte har ägt rum sedan 2012. De enades om att på nytt sammankalla mötena och inleda arbetet med att fastställa EU:s ståndpunkt. När det gäller fredsprocessen i Mellanöstern har EU:s ståndpunkt inte ändrats sedan 2016, då rådet antog slutsatser om stöd för en tvåstatslösning.
Rådet diskuterade också utvecklingen i Tunisien inför folkomröstningen om konstitutionen den 25 juli. Ministrarna betonade att det är viktigt att Tunisien närmar sig ett institutionellt normalläge och bevarar den demokratiska strukturen. En inkluderande nationell dialog är en grundbult i varje trovärdig konstitutionell process och när det gäller långsiktig stabilitet.
Slutligen tog ministrarna upp situationen i Sri Lanka och Demokratiska republiken Kongo.
Ryssland försöker förstöra Ukraina och den ukrainska nationen och samtidigt orsaka en global livsmedels- och energikris. Ministrarna var helt eniga om nödvändigheten av att fortsätta att beslutsamt stå upp för Ukraina och ge landet allt stöd i kampen för frihet och oberoende. Ukraina behöver mer vapen. Vi kommer att tillhandahålla dem. Därför har jag föreslagit ytterligare en delutbetalning från den europeiska fredsfaciliteten, på ytterligare 500 miljoner euro. En politisk överenskommelse har nåtts om detta förslag i dag.
