Skip to content
  • Utrikesrådet

Utrikesrådet, 23 januari 2023

De viktigaste resultaten

Rysslands angrepp mot Ukraina

Utrikesrådet diskuterade Rysslands angrepp mot Ukraina.

Före diskussionen i rådet höll Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba ett kort anförande för EU-ländernas ministrar via videolänk och informerade dem om den senaste utvecklingen på plats och om Ukrainas aktuella prioriteringar. Ministrarna försäkrade honom om att EU:s gemensamma ansträngning kommer att fortsätta så länge som det behövs.

Rådet tog upp toppmötet mellan EU och Ukraina som ska äga rum den 3 februari. Det är det första toppmötet sedan Rysslands anfallskrig inleddes och sedan Ukraina ansökte om EU-medlemskap. Därefter diskuterade ministrarna ytterligare militärt stöd från EU till Ukraina.

Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Vi nådde i dag en politisk överenskommelse om en sjunde utbetalning av militärt stöd på 500 miljoner euro och ytterligare en stödåtgärd på 45 miljoner euro för de ukrainska styrkor som utbildas av vårt militära utbildningsuppdrag Eumam Ukraina. Det totala militära stödet inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten uppgår därmed till 3,6 miljarder euro.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant

Ministrarna uttryckte sitt stöd för Ukrainas initiativ för en rättvis fred och betonade vikten av att säkerställa bredast möjliga globala stöd för initiativet och insistera på dess centrala inslag: Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser och Ukrainas naturliga rätt till självförsvar mot Rysslands angrepp.

Slutligen diskuterade ministrarna olika alternativ för en mekanism för ansvarsutkrävande. EU stöder FN:s pågående arbete i denna fråga, bland annat inom ramen för FN:s generalförsamling. Enligt EU är det avgörande att Internationella brottmålsdomstolens centrala roll inom internationell straffrätt bevaras.

Ministrarna uttryckte brett stöd för att man som ett första steg inrättar en internationell åklagarmyndighet i Haag.

Informell diskussion med den palestinska premiärministern Mohammad Shtayyeh

EU-ländernas utrikesministrar och den palestinska premiärministern Mohammad Shtayyeh höll en informell diskussion om läget i de bilaterala förbindelserna och möjliga sätt att stärka dem ytterligare på ministernivå.

Mohammad Shtayyeh informerade ministrarna om situationen på plats och om de rådande spänningarna. Ministrarna bekräftade EU:s stöd för att säkra tvåstatslösningens genomförbarhet. Man diskuterade vikten av en tydlig tidsplan för att hålla nationella palestinska val och gå vidare med den palestinska reformplanen.

Sahel och länderna längs Västafrikas kust

Utrikesrådet diskuterade Sahel och kustländerna i Västafrika och bekräftade att regionen fortsatt är en prioritering för EU trots den försämrade säkerhetsmässiga och politiska situationen.

Efter beslutet att inrätta ett nytt militärt partnerskapsuppdrag i Niger, som ska inledas i februari 2023, enades rådet om att utveckla ett krishanteringskoncept för att erbjuda kuststaterna i Guineabukten konkret engagemang, målinriktad utbildning och målinriktat stöd. EU kommer också att placera ut militära rådgivare vid EU:s delegationer för att vägleda denna insats.

Aktuella frågor

Rådet fördömde den brutala repressionen av protesterna samt de avrättningar som sker i Iran och uttryckte fortsatt stöd för iraniernas rätt att protestera för att försvara sina grundläggande mänskliga rättigheter. Rådet lade också till 18 personer och 19 enheter på förteckningen över personer och enheter som är föremål för restriktiva åtgärder inom ramen för det gällande sanktionssystemet för mänskliga rättigheter i Iran. Där ingår flera medlemmar av Irans revolutionsgarde samt anställda vid medier och politisk personal.

Rådet inrättade ett nytt fullvärdigt civilt uppdrag i Armenien (Euma Armenien). Det kommer att ha upp till 100 anställda för att övervaka och rapportera om situationen på plats och därigenom bidra till människors säkerhet och förtroendeskapande mellan armeniska och azerbajdzjanska myndigheter.

Ministrarna diskuterade därefter den fruktansvärda utvecklingen i Afghanistan med ytterligare restriktioner för afghanska kvinnor och flickor. Rådet håller på att bedöma konsekvenserna av denna utveckling, bland annat genom befintliga eller nya mekanismer för att hålla talibanerna ansvariga för deras kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Slutligen informerade EU:s utrikesrepresentant rådet om dialogen om normalisering av förbindelserna mellan Kosovo* och Serbien, särskilt om uppdraget i Kosovo* och Serbien för EU:s särskilda representant för dialogen mellan Belgrad och Pristina och för andra regionala frågor som rör västra Balkan, Miroslav Lajčák, tillsammans med USA:s biträdande tjänsteminister och utrikespolitiska rådgivare från Frankrike, Tyskland och Italien, i syfte att fortsätta diskussionerna om förslaget om en normalisering av förbindelserna.

Rådet diskuterade också Venezuela, Montenegro och Etiopien.

Rådet antog också utan diskussion A-punkterna om icke lagstiftande verksamhet.


*Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

Möteshandlingar

Pressmeddelanden

Pressinformation

Presskontakter

Om du inte är journalist, vänligen skicka din förfrågan till enheten för information till allmänheten.

Ackreditering och pressevenemang

Allmän information om ackreditering finns på den här sidan.

Medieackrediteringen för internationella toppmöten som hålls utanför Europeiska unionen hanteras av de statliga myndigheterna i värdlandet.

Mer information kommer inom kort

Andra möten: Utrikesrådet

Visa fler möten

Senast ändrad: 6 mars 2025