Armenien
Utgångspunkten för EU:s förbindelser med Armenien är det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan EU och Armenien, som har varit i kraft sedan 2021. EU är en viktig partner för Armeniens reformagenda och landets största bidragsgivare.
Det östliga partnerskapet
EU samarbetar med Armenien inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och dess östra regionala dimension, det östliga partnerskapet.
Det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet
Förbindelserna mellan EU och Armenien bygger på ett omfattande och fördjupat partnerskapsavtal som undertecknades i november 2017 i anslutning till det femte toppmötet inom det östliga partnerskapet.
Det trädde till fullo i kraft i mars 2021, efter ratificering av Armenien, alla EU:s medlemsländer och Europaparlamentet.
Avtalet utgör en ram för Europeiska unionen och Armenien att fortsätta att samarbeta till gagn för de armeniska medborgarna.
Genom avtalet har Armenien åtagit sig att fullfölja en omfattande reformagenda som bygger på demokrati, transparens och rättsstatsprincipen, särskilt kampen mot korruption, reformeringen av rättsväsendet och stärkandet av dess ansvarsskyldighet gentemot medborgarna, samt säkerställande av lika ekonomiska, sysselsättningsmässiga och sociala möjligheter för alla.
Avtalet har också möjliggjort ett starkare samarbete inom sektorer som energi, transport, miljö och handel.
I december 2025 antog EU och Armenien en ny strategisk agenda för partnerskapet EU–Armenien som utgör ett viktigt steg framåt i arbetet med att fördjupa det politiska, ekonomiska och sektorsspecifika samarbetet mellan de båda parterna.
- Det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan EU och Armenien (EU:s officiella tidning)
- EU och Armenien antar ny strategisk agenda för fördjupat partnerskap (EU-kommissionen)
- Det östliga partnerskapet
Partnerskapsrådet
Partnerskapsrådet är det högsta formella organ som inrättats inom ramen för avtalet om det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan EU och Armenien, och det har i uppgift att övervaka avtalets genomförande.
Det sjätte mötet i partnerskapsrådet EU–Armenien hölls den 2 december 2025. Rådet såg över genomförandet av det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet EU–Armenien och diskuterade den bilaterala politiska dialogen om reformer, demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter.
Viseringsdialogen
Avtalet mellan EU och Armenien om förenklade viseringsförfaranden trädde i kraft i januari 2014. Avtalet sänker viseringsavgifterna för armeniska medborgare och befriar vissa kategorier av sökande från avgifter.
I september 2024 inledde EU en dialog om viseringsliberalisering med Armenien för att stödja landets långsiktiga mål om att uppnå viseringsfritt resande till och från EU.
Toppmöte EU–Armenien
Den 5 maj 2026 höll EU och Armenien sitt första toppmöte någonsin. Toppmötet utgjorde ett viktigt tillfälle att ytterligare stärka de bilaterala förbindelserna, särskilt när det gäller konnektivitet, energi, transport och digitalt samarbete.
Ledarna diskuterade även aktuella globala utmaningar, som den senaste utvecklingen i regionen i stort, inbegripet Ukraina, och effekterna av den pågående krisen i Mellanöstern. I slutet av toppmötet antogs en gemensam förklaring.
Normaliseringsprocessen mellan Armenien och Azerbajdzjan
Stöd för fred
EU stöder fullt ut normaliseringen av förbindelserna mellan Armenien och Azerbajdzjan, på grundval av ömsesidigt erkännande av varandras suveränitet och territoriella integritet och av gränsernas okränkbarhet, i linje med Alma-Ata-förklaringen från 1991.
EU har under flera år arbetat med båda parter och med internationella partner för att skapa förutsättningar för varaktig fred, med personligt deltagande av flera ordförande för Europeiska rådet i följd och genom fortsatta insatser från utrikesrepresentanten och EU:s särskilda representant för Sydkaukasien och för krisen i Georgien.
I augusti 2025 välkomnade EU paraferingen av fredsavtalet mellan Armenien och Azerbajdzjan och undertecknandet av en politisk förklaring. Detta avtal mellan Armenien och Azerbajdzjan innebär ett betydande genombrott på vägen mot att få ett slut på årtionden av konflikter.
EU är redo att investera i regional konnektivitet och ett fullständigt öppnande för att i första hand gynna befolkningsgrupper som är splittrade av en historia kantad av konflikter, och för att föra regionen närmare en hållbar fred, stabilitet och välstånd.
- Gemensamt uttalande av Europeiska rådets ordförande António Costa och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen om paraferingen av fredsfördraget mellan Armenien och Azerbajdzjan och om förklaringen från president Alijev och premiärminister Pasjinjan i Washington D.C. (pressmeddelande 8.8.2025)
- Armenien/Azerbajdzjan: uttalande av den höga representanten på Europeiska unionens vägnar om paraferingen av fredsfördraget mellan Armenien och Azerbajdzjan (pressmeddelande 8.8.2025)
- EU:s särskilda representant för Sydkaukasien (Europeiska utrikestjänsten)
Civila uppdrag i Armenien
EU har inrättat två civila uppdrag i Armenien inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP):
- Civila uppdrag i Armenien (Euma)
- EU:s partnerskapsuppdrag i Armenien (EUPM Armenien)
Civila uppdrag i Armenien (Euma)
Den 23 januari 2023 enades rådet om att inrätta det civila uppdraget i Armenien (Euma). Uppdraget ska bidra till att
- skapa stabilitet i gränsområdena i Armenien och Azerbajdzjan
- bygga upp förtroendet på fältet
Utplaceringen av Euma följer rådets beslut av den 17 oktober 2022 om att sända ett team av övervakningsexperter till den armeniska sidan av den internationella gränsen mot Azerbajdzjan i syfte att övervaka, analysera och rapportera om situationen i regionen.
Uppdragets mandat är aktivt till och med februari 2027.
- Armenien: EU:s civila uppdrag förlängs med två år (pressmeddelande 30.1.2025)
- EU:s uppdrag i Armenien (Euma)
EU:s partnerskapsuppdrag i Armenien (EUPM Armenien)
Rådet enades om att inrätta EU:s partnerskapsuppdrag i Armenien (EUPM Armenien) den 21 april 2026. Uppdraget, som inleddes den 13 juli 2026, hjälper Armenien att den 13 juli 2026, bland annat
- cyberhot
- utländsk informationsmanipulering och inblandning
- illegala finansiella flöden
EUPM Armenien inrättades på begäran av den armeniska regeringen och återspeglar EU:s starka engagemang för att stödja landets motståndskraft och demokratiska institutioner.
Uppdraget har inledningsvis en mandatperiod på två år.
Ekonomiskt stöd
EU är Armeniens största bidragsgivare och har gett betydande stöd ända sedan landet blev självständigt.
EU tillhandahåller också tekniskt och ekonomiskt stöd för att säkerställa ett effektivt genomförande av det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan EU och Armenien.
Återhämtnings- och tillväxtplanen
I april 2024 tillkännagav EU en återhämtnings- och tillväxtplan för Armenien som ska ligga till grund för den nya partnerskapsagendan. Målet är att stärka Armeniens socioekonomiska reformagenda och främja regional konnektivitet.
Planen uppgår till 270 miljoner euro för perioden 2024–2027 och ska stimulera investeringar i konnektivitet, resiliens och affärsutveckling.
Återhämtnings- och tillväxtplanen ska främst
- skapa ett resilient armeniskt samhälle
- göra investeringar i konnektivitet och företag
- föra Armenien närmare Europa
Investeringar
EU stöder Armenien med investeringar som ska förbättra de armeniska medborgarnas liv och främja ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen. EU:s investeringar finansierar till exempel
- en hållbar, innovativ och konkurrenskraftig ekonomi (genom direktstöd till 30 000 små och medelstora företag)
- konnektivitet, socioekonomisk utveckling och den nord-sydliga korridoren
- digital omställning, innovation, vetenskap och teknik
- energieffektivitet och miljövänliga bussar
- resiliens i de södra regionerna
Inom ramen för Global Gateway-strategin förväntas EU:s investeringar i Armenien uppgå till 2,5 miljarder euro, och de ska främja tillväxt och konnektivitet för alla.
Reformer och samhälle
EU stöder socioekonomisk utveckling och reformer i Armenien genom instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.
Med hjälp av sina medel stöder EU reformer av den demokratiska samhällsstyrningen i Armenien, rättsstatsprincipen och främjandet och skyddet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Man stöder även reformer inom rättsväsendet, verkar för domstolarnas oberoende samt bidrar till förbättringen av infrastruktur.
EU stöder initiativ från civilsamhället som främjar reformer inriktade på att bekämpa korruption och som granskar den armeniska staten.
EU finansierar också bättre energiutbyte och energitransport mellan Armenien och Georgien, delvis genom att koppla samman Armenien med EU:s elnät.
Handel
EU var Armeniens fjärde största handelspartner 2024 och stod för 7,5 procent av Armeniens totala varuhandel, 4,7 procent av Armeniens export och 9,7 procent av Armeniens import.
Armenien exporterar främst tillverkade varor och gruvprodukter till EU.
EU ger armeniska företag finansiering, utbildning och exportstöd för nya marknader genom initiativet EU4Business. Sedan 2009 har över 473 miljoner euro anslagits till företag, 25 000 företag har fått stöd och 900 nya arbetstillfällen har skapats.
Humanitärt bistånd
Till följd av Azerbajdzjans militära insats i september 2023 i Nagorno-Karabach har över 121 000 armenier från Karabach flytt till Armenien.
Konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan har utlöst en flyktingkris i regionen. Till följd av detta är tusentals människor i behov av grundläggande stöd såsom tak över huvudet, livsmedelsbistånd och tillgång till hälso- och sjukvård.
EU fortsätter att ge humanitärt bistånd till dem som fördrivits från Nagorno-Karabach. Sedan 2020 har unionen anslagit 40,4 miljoner euro i humanitärt bistånd för att ge krisstöd till de drabbade.
EU:s humanitära bistånd omfattar livsmedel, hygien- och hushållsartiklar, kontantstöd för olika ändamål, tak över huvudet, utbildning i nödsituationer, hälso- och sjukvård och psykosocialt stöd samt medicinsk utrustning.
EU:s humanitära biståndsinsatser ger återhämtningsstöd i ett tidigt skede i syfte att hjälpa konfliktdrabbade människor att återuppbygga sina liv genom att tillhandahålla yrkesutbildning och stödja ett överbelastat nationellt välfärdssystem när det gäller att tillgodose de grundläggande behoven hos de mest utsatta.
EU:s humanitära bistånd ges i enlighet med de humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende.
Stöd till Armeniens försvarsmakt
Mellan 2024 och 2026 anslog EU 30 miljoner euro genom den europeiska fredsfaciliteten för att stödja Armeniens försvarsmakt.
Syftet med denna stödåtgärd är att stärka den armeniska försvarsmaktens logistiska förmåga och bidra till ett bättre skydd av civila i kriser och nödsituationer.
Den ska också stärka Armeniens resiliens och öka den armeniska försvarsmaktens interoperabilitet om landet i framtiden skulle delta i internationella militära uppdrag och insatser, inbegripet sådana som leds av EU.
Läs mer
Senast ändrad: 13 juli 2026