G20-mötet i Rom, 30–31 oktober 2021

De viktigaste resultaten

G20-ledarna träffades i Rom den 30–31 oktober 2021 vid ett två dagar långt toppmöte med det italienska G20-ordförandeskapet som värd.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyenföreträdde EU.

I slutet av mötet antog G20-ledarna G20-ledarnas förklaring.

• G20-ledarnas förklaring i Rom

Vid toppmötet enades G20-ledarna om att

• se till att målet om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer förblir inom räckhåll
• påskynda åtgärderna för att globalt nettonollutsläpp av växthusgaser eller nettonollutsläpp av koldioxid ska uppnås runt mitten av århundradet
• bekräfta utvecklade länders klimatfinansieringsåtagande om att gemensamt mobilisera 100 miljarder dollar per år och välkomna nya åtaganden från vissa G20-medlemmar
• genomföra de nya reglerna för ett stabilare och rättvisare internationellt skattesystem, inklusive en global lägsta bolagsskatt på 15 procent, senast 2023
• påskynda insatserna för att säkerställa bättre och snabbare tillgång till coronavacciner i låg- och medelinkomstländer
• inrätta en gemensam G20-arbetsgrupp för finanser och hälsa för att säkerställa tillräcklig finansiering av förebyggande arbete, beredskap och insatser avseende pandemier

Den ekonomiska återhämtningen

Ledarna konstaterade att den globala ekonomin har återhämtat sig i rask takt under 2021, tack vare distributionen av vacciner och fortsatt politiskt stöd. Återhämtningen har emellertid varierat kraftigt mellan och inom länderna.

Därför förblir G20 fast beslutet att använda alla tillgängliga verktyg så länge det krävs för att hantera pandemins negativa konsekvenser, särskilt för de som drabbas hårdast, som kvinnor, ungdomar och informell och lågkvalificerad arbetskraft samt när det gäller ojämlikhet.

”Vi kommer att fortsätta att stödja återhämtningen, undvika alltför tidigt tillbakadragande av stödåtgärder, samtidigt som vi bevarar den finansiella stabiliteten och långsiktiga finanspolitiska hållbarheten och förebygger nedåtrisker och negativa spridningseffekter.” G20-ledarnas förklaring

G20 förblir också uppmärksamt på globala ekonomiska utmaningar som störningar i leveranskedjorna.

Covid-19

För att åtgärda ihållande vaccinationsklyftor åtog sig G20-ledarna att avsevärt öka tillhandahållandet av och tillgången till vacciner, behandling och diagnostik, särskilt med avseende på låg- och medelinkomstländer.

Detta bör möjliggöra framsteg mot målet om att vaccinera åtminstone 40 procent av befolkningen i alla länder före utgången av 2021, och 70 procent halvvägs in i 2022, vilket rekommenderas av Världshälsoorganisationen (WHO).

Att säkerställa en snabb och rättvis vaccindistribution i världen kommer att involvera stärkta leveranskedjor, utökad och diversifierad tillverkningskapacitet, främjad acceptans av och tilltro till vacciner, samt bekämpning av desinformation.

G20-ledarna bekräftade också att de står bakom Romförklaringen, som antogs vid det globala hälsomötet i maj, och att den utgör en ”kompass för kollektiva åtgärder”.

• EU:s internationella solidaritetsinsatser under covidpandemin
• Romförklaringen

Förebyggande arbete, beredskap och insatser avseende pandemier

I syfte att tillhandahålla tillräcklig, hållbar och bättre samordnad finansiering av pandemiarbetet inrättade G20-ledarna en gemensam G20-arbetsgrupp för finanser och hälsa.

I början av 2022 kommer arbetsgruppen att vidta åtgärder för att inrätta en finansiell facilitet, som ska samordnas av WHO, för att förbättra den globala finansieringen av pandemiarbetet.

Att en arbetsgrupp skulle inrättas föreslogs av G20-ländernas hälso- och finansministrar strax före toppmötet.

• Gemensam kommuniké från G20-ländernas finans- och hälsoministrar, 29.10.2021

Ledarna noterade även att en förstärkning av pandemiarbetet kan involvera ett internationellt instrument eller avtal på WHO-nivå.

Inför toppmötet hade Charles Michel framhållit fördelarna med ett internationellt fördrag om pandemier.

”Ett internationellt fördrag om pandemier, förankrat i WHO:s stadga, kommer att bli föremål för ett särskilt möte i Världshälsoförsamlingen i november. Vi anser att ett sådant fördrag är det bästa instrumentet för att förbättra beredskapen och insatserna mot pandemier globalt.” Charles Michel, Europeiska rådets ordförande

• Internationell hälsoresiliens: en avgörande utmaning (pressmeddelande 26.10.2021)
• Ett internationellt fördrag om förebyggande av och beredskap inför pandemier (bakgrund)

Klimat och energi

G20-ledarna förband sig att arbeta tillsammans för att säkerställa en lyckad FN-klimatkonferens (COP26), vilken inleddes i Glasgow omedelbart efter G20-mötet.

De bekräftade sitt engagemang för ett fullständigt och effektivt genomförande av FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och Parisavtalet.

G20-ledarna konstaterade att om målet om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer ska hållas inom räckhåll krävs det meningsfulla och effektiva insatser och åtaganden från alla länder, även om strategierna kan variera.

G20 kommer att påskynda sina åtgärder på områdena begränsning, anpassning och finansiering, och noterar hur viktigt det är att man uppnår globalt nettonollutsläpp av växthusgaser eller nettonollutsläpp av koldioxid runt mitten av århundradet.

Ledarna åtog sig även att vidta ytterligare åtgärder under detta årtionde och utarbeta, genomföra, uppdatera och, vid behov, förbättra sina nationellt fastställda bidrag för 2030.

• Parisavtalet om klimatförändringar (bakgrund)
• FN:s klimatkonferens (COP26), världstoppmöte i Glasgow, Storbritannien 1.11.2021
• Klimattoppmötet COP26: varför det är viktigt (bakgrund)

Ledarna erinrade om och bekräftade de utvecklade ländernas klimatfinansieringsåtagande om att gemensamt mobilisera 100 miljarder dollar per år senast 2020 och fram till och med 2025 för att stödja utvecklingsländerna i deras ansträngningar att minska sina växthusgasutsläpp och begränsa och anpassa sig till klimatförändringarnas negativa konsekvenser.

De välkomnade även de nya åtaganden som vissa G20-medlemmar gjort om att öka och förbättra sina övergripande bidrag till internationell offentlig klimatfinansiering till och med 2025, och ser fram emot nya åtaganden även från andra.

• Rådet godkänner klimatfinansieringsbelopp från 2020 (pressmeddelande 29.10.2021)
• Rådets slutsatser om klimatfinansiering, 5.10.2021
• Addendum till rådets slutsatser om klimatfinansiering

Ledarna bekräftade åtaganden från 2009 om att på medellång sikt fasa ut och rationalisera bortineffektiva subventioner av fossila bränslen som uppmuntrar till slösaktig konsumtion.

Ledarna åtog sig att stoppa den internationella offentliga finansieringen av oförminskad kolkraftproduktion utomlands senast vid utgången av 2021.

G20-ledarna betonade sitt åtagande om att bibehålla energitryggheten samtidigt som man tar itu med klimatförändringarna, och att säkerställa att energin blir prismässigt överkomlig för de mest sårbara hushållen och företagen i samband med övergångar i energisystemen.

De underströk också vikten av att upprätthålla ostörda flöden av energi från olika källor, leverantörer och via olika vägar, och av att verka för öppna, konkurrensutsatta och fria internationella energimarknader.

Biologisk mångfald och miljö

G20-ledarna åtog sig att stärka åtgärderna för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald senast 2030.

De kommer att försöka se till att åtminstone 30 procent av världens landareal och åtminstone 30 procent av världens oceaner och hav är bevarade eller skyddade senast 2030, och kommer att hjälpa G20-medlemmarna i arbetet med att nå detta mål i enlighet med nationella förhållanden.

Ledarna uppmanade andra länder att göra gemensam sak med G20 så att man når målet om att plantera 1 biljon träd senast 2030, med hjälp av den privata sektorn och det civila samhället.

Hållbar utveckling

G20-ledarna uttryckte sin djupa oro över effekterna av coronakrisen, särskilt i utvecklingsländerna. De bekräftade sitt engagemang för en global insats för att påskynda framstegen mot målen för hållbar utveckling och stödja en hållbar, inkluderande och motståndskraftig återhämtning i hela världen.

Ledarna lovade att stärka åtgärderna för att genomföra G20:s handlingsplan för Agenda 2030 och G20:s stöd till insatser mot och återhämtning från coronapandemin i utvecklingsländer. De bekräftade också sitt fortsatta stöd till afrikanska länder genom en rad initiativ, som G20-pakten med Afrika.

• Kommentar av Charles Michel vid konferensen om G20-pakten med Afrika (pressmeddelande 27.8.2021)
• Webbplats för G20-pakten med Afrika

Ledarna välkomnade den nya allmänna tilldelningen av särskilda dragningsrätter (SDR), som har gjort tillgängliga motsvarande 650 miljarder dollar i ytterligare reserver globalt. G20 kommer att arbeta för att hitta sätt att öka in sin påverkan på, genom att frivilligt styra en del av de tilldelade dragningsrätterna till hjälp till sårbara länder.

G20-länderna uppmanade Internationella valutafonden (IMF) att inrätta en ny fond för motståndskraft och hållbarhet för att tillhandahålla överkomlig långsiktig finansiering till låginkomstländer, inklusive på den afrikanska kontinenten, små östater under utveckling och sårbara medelinkomstländer.

Ledarna välkomnade de framsteg som gjorts inom G20:s initiativ om uppskov av skuldavbetalningar, som beräknas ha möjliggjort uppskjutandet av skuldavbetalningar på minst 12,7 miljarder dollar mellan maj 2020 och december 2021 för femtio länder.

Toppmötets dagordning

Toppmötesdiskussionerna var uppdelade på tre huvudsakliga arbetssessioner och två sidoevenemang för ledarna.

Arbetssessioner

• Session I: ”Global ekonomi och global hälsa”
• Session II: ”Klimatförändringar och miljö”
• Session III: ”Hållbar utveckling”

Ledarnas sidoevenemang

• ”Stöd till små och medelstora företag och kvinnoägda företag för en bättre återhämtning”
• ”Den privata sektorns roll i kampen mot klimatförändringarna”

Charles Michels bilaterala möten

I anslutning till toppmötet höll Charles Michel ett antal bilaterala möten med andra världsledare:

• Narendra Modi, Indiens premiärminister
• Lee Hsien Loong, Singapores premiärminister
• Paul Kagame, Rwandas president och Nepads ordförande
• Tedros Adhanom, Världshälsoorganisationens generaldirektör
• Alberto Fernández, Argentinas president
• Scott Morrison, Australiens premiärminister
• Angela Merkel, Tysklands förbundskansler
• Joko Widodo, Indonesiens premiärminister
• Recep Tayyip Erdoğan, Turkiets president

Charles Michel och Ursula von der Leyen deltog också i ett informellt möte mellan de ledare för länder i EU och Afrikanska unionen som närvarade vid toppmötet. Frankrikes president Emmanuel Macron stod värd för mötet.

Bakgrund

Om det italienska ordförandeskapet för G20

Det italienska ordförandeskapets övergripande tema inrymde de tre pelarna ”människorna, planeten, välståndet”. Temat återspeglades i de tre arbetssessionerna vid toppmötet i Rom.

Om G20

G20-medlemmarna är Argentina, Australien, Brasilien, Frankrike, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Kanada, Kina, Mexiko, Ryssland, Saudiarabien, Storbritannien, Sydafrika, Sydkorea, Turkiet, Tyskland, USA och EU.

Spanien är ständig gäst. Det italienska G20-ordförandeskapet bjöd in ytterligare sju ledare som gäster till toppmötet, däribland Nederländernas premiärminister.

Tidigare toppmöten

Det föregående G20-toppmötet hölls 2020 via videolänk på grund av coronapandemin.

• G20-toppmötet, 21–22.11.2020

Det senaste fysiska G20-toppmötet hölls 2019 i Osaka i Japan.

• G20-toppmötet i Osaka, Japan, 28–29.6.2019