Toppmöte EU–västra Balkan (Brdo pri Kranju i Slovenien), 6 oktober 2021

De viktigaste resultaten

Toppmötet EU–västra Balkan anordnades av det slovenska rådsordförandeskapet i Brdo pri Kranju. Där träffades stats- och regeringscheferna från

• EU:s medlemsländer de sex partnerländerna på västra Balkan:
• Albanien, Bosnien och Hercegovina, Serbien, Montenegro, Nordmakedonien och Kosovo*

Europeiska rådets ordförande Charles Michel ledde mötet. Michel företrädde EU tillsammans med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

• Kommentarer av Charles Michel efter toppmötet mellan EU och västra Balkan i Brdo pri Kranju (Slovenien)

Under mötet antog EU-ländernas ledare en förklaring som ledarna för länderna på västra Balkan har anslutit sig till.

• Brdoförklaringen, 6 oktober 2021

I förklaringen bekräftas EU:s otvetydiga stöd för det europeiska perspektivet på västra Balkan. Där anges initiativ till stöd för konnektivitet och för den gröna och digitala omställningen i regionen, och åtaganden på området för politisk samarbete och säkerhetssamarbete.

Förklaringen innehåller också en uppsättning konkreta lösningar som ska komma västra Balkan till del, såsom

• en ekonomisk plan och investeringsplan på 30 miljarder euro
• ett löfte om att förbättra vaccinationstäckningen mot covid-19
• en plan för hur roamingkostnaderna ska kunna sänkas
• en innovationsagenda för västra Balkan
• handlingsplaner för gröna körfält och transportgemenskap

Det europeiska perspektivet

Ledarna bekräftade det europeiska perspektivet för västra Balkan, som är ett gemensamt strategiskt intresse och ett fortsatt gemensamt strategiskt val.

EU-ländernas ledare bekräftade sitt engagemang för utvidgningsprocessen och sina beslut om denna process, som bygger på trovärdiga reformer från partnernas sida, stränga och rättvisa villkor samt principen om egna meriter.

De erinrade också om vikten av att EU kan bibehålla och fördjupa sin egen utveckling och säkerställa sin förmåga att integrera nya medlemmar.

Partnerna på västra Balkan upprepade att de har ett starkt engagemang för europeiska värden och principer och för genomförandet av nödvändiga reformer i befolkningens intresse.

Covid-19-åtgärder

Ledarna erinrade om att västra Balkan genom sitt täta och effektiva partnerskap med EU har deltagit på nära håll i ett antal EU-initiativ för att bekämpa pandemin.

EU-ländernas ledare lovade att fortsätta att förbättra partnernas tillgång till vacciner, diagnostik och behandlingsmetoder. De gjorde en utfästelse om att alla partner på västra Balkan ska få hjälp att före utgången av 2021 nå en vaccinationstäckning som motsvarar genomsnittet för EU.

Före toppmötet hade EU och dess medlemsländer redan levererat 2,9 miljoner vaccindoser till regionen, utöver ett mycket omfattande hälso- och sjukvårdsrelaterat och socioekonomiskt stöd på sammanlagt 3,3 miljarder euro.

• Team Europe: 34 miljarder euro har hittills betalats ut för att hantera coronapandemin i partnerländerna (EU-kommissionen)
• EU:s internationella solidaritetsinsatser under coronapandemin (bakgrund)

En ekonomisk plan och investeringsplan på 30 miljarder euro

EU är västra Balkans viktigaste politiska och ekonomiska partner och handelspartner. Genom sin ekonomiska plan och investeringsplan tillhandahåller EU nu ett aldrig tidigare skådat ekonomiskt stöd och uppbådar omkring 30 miljarder euro till regionen under de kommande sju åren.

EU kommer att bidra med 9 miljarder euro i bidrag genom 10 flaggskeppsinitiativ för investeringar. På detta sätt syftar den ekonomiska planen och investeringsplanen till att

• främja en långsiktig ekonomisk återhämtning
• påskynda en grön och digital omställning
• stödja regionalt samarbete
• främja konvergens med EU

Genom den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan bidrar EU till att locka offentliga och privata investeringar, med stöd av garantifaciliteten för västra Balkan, som har potential att mobilisera 20 miljarder euro.

• Infografik – EU: västra Balkans viktigaste handelspartner och investerare
• Faktablad – En ekonomisk plan och investeringsplan för västra Balkan (EU-kommissionen)
• Meddelande från kommissionen: En ekonomisk plan och investeringsplan för västra Balkan (EU-kommissionen)

Delat ansvar

Investeringar inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet är tänkta att vara en drivkraft för positiva förändringar för västra Balkan. Detta kan dock endast bli hållbart om alla parter gör en gemensam insats.

EU:s stöd är därför kopplat till konkreta framsteg när det gäller rättsstatsprincipen, socioekonomiska reformer och uppslutning bakom europeiska värderingar, regler och normer.

Konnektivitet, integration, grön och digital omställning

Investeringarna inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet kommer att kompletteras med en rad nya initiativ som ska stödja den gröna och digitala omställningen, regional integration, konnektivitet samt social och ekonomisk återhämtning.

Ledarna välkomnade överenskommelsen om handlingsplanen för den gröna agendan, som kommer att bli en viktig motor för omställningen till moderna, koldioxidneutrala, klimatresilienta och resurseffektiva ekonomier.

EU kommer även i fortsättningen att stödja inkluderande regionalt samarbete.

Ledarna enades om att intensifiera insatserna för att förbättra västra Balkans marknadsintegration med EU:s inre marknad, inbegripet Sepa (det gemensamma eurobetalningsområdet).

Man välkomnade färdplanen för sänkta roamingavgifter, som kommer att bana väg för lägre roamingkostnader mellan EU och västra Balkan, med utgångspunkt i det system för kostnadsfri roaming som gäller i regionen sedan den 1 juli.

Ledarna välkomnade också idén om gröna körfält mellan EU och västra Balkan för att minska väntetiderna vid gränserna, och transportgemenskapens nyligen antagna handlingsplaner för smarta transporter och hållbar konnektivitet.

Vidare sjösatte man en innovationsagenda för västra Balkan för att främja spetskompetens och möjligheter inom innovation, forskning, utbildning, kultur, ungdom och idrott.

Samarbete om politik och säkerhet

EU-ländernas ledare noterade att partnerländerna på västra Balkan genom att stå enade med EU tydligt visar sin strategiska inriktning. Detta bör återspeglas genom en fullständig anpassning till EU:s utrikespolitiska ståndpunkter.

Vi uttrycker återigen vår förväntan att partnerna ytterligare ska fördjupa samarbetet på den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens (Gusp) område och göra konkreta och hållbara framsteg mot att fullständigt ansluta sig till EU:s utrikespolitiska ståndpunkter och agera i enlighet med dessa, även ståndpunkter i internationella forum, som ett viktigt led på vägen mot Europa. Brdoförklaringen

EU och västra Balkan står inför ett stort antal gemensamma utmaningar på säkerhetsområdet, och ledarna kom därför överens om att stärka sitt samarbete när det gäller

• bidrag till EU:s säkerhetsuppdrag och säkerhetsinsatser
• bekämpning av desinformation och andra hybridhot
• förstärkning av cybersäkerhet och cyberdiplomati
• bekämpning av terrorism, radikaliserng och organiserad brottslighet
• bekämpning av penningtvätt, människohandel och olaglig narkotikahandel
• insatser med anledning av utvecklingen i Afghanistan

EU sade sig också vara redo att förstärka stödet till partnerna på västra Balkan när det gäller utmaningarna på migrationsområdet. Fokus bör ligga på en förbättring av asylsystemen, åtgärder mot smuggling av migranter och irreguljär migration, återvändandeförfaranden, gränsförvaltning, informationsutbyte och mottagningskapacitet.

Regelbundna toppmöten

För att återspegla vikten av de nära förbindelserna mellan EU och västra Balkan beslutade stats- och regeringscheferna att hålla regelbundna toppmöten mellan EU och västra Balkan. Nästa toppmöte planeras till 2022.

Informellt möte med Europeiska rådet

Den 5 oktober på kvällen före toppmötet, bjöd Charles Michel in EU-ländernas stats- och regeringschefer till en diskussion om EU:s roll i världen. De framhöll att EU är en stark anhängare av multilateralism och försvarare av en regelbaserad världsordning. Diskussionen handlade främst om

• samarbete med allierade och likasinnade partner, särskilt USA och Nato
• hur man kan stärka EU:s motståndskraft genom att minska unionens beroende av andra
• hur man kan öka EU:s förmåga att agera självständigt som ekonomisk makt och på säkerhets- och försvarsområdet
• hur EU kan driva europeiska intressen, särskilt gentemot Kina, som vi ser som en konkurrent, som partner och som en systemrival

• Muntlig redogörelse av Charles Michels efter Europeiska rådets informella möte den 5 oktober 2021

Bakgrundsinformation

Toppmötet ingick i genomförandet av Europeiska rådets strategiska agenda 2019–2024.

• En ny strategisk agenda 2019–2024 (text)
• En ny strategisk agenda för EU (sammanfattning)

Förbindelserna mellan EU och länderna på västra Balkan

• Ökat EU-engagemang för västra Balkan (EU-kommissionen)

EU:s förbindelser med enskilda partnerländer på västra Balkan

• Faktablad om Albanien
• Faktablad om Bosnien och Hercegovina
• Faktablad om Kosovo*
• Faktablad om Montenegro
• Faktablad om Nordmakedonien
• Faktablad om Serbien

(faktabladen har tagits fram av EU-kommissionen)

Tidigare toppmöten

Det senaste toppmötet mellan EU och västra Balkan hölls 2020 och var ett digitalt möte på grund av coronapandemin. Det kroatiska rådsordförandeskapet anordnade mötet.

• Toppmötet i Zagreb mellan EU och västra Balkan (6.5.2020)

Vid det föregående toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer och ledarna för länderna på västra Balkan i Sofia 2018 (med det bulgariska rådsordförandeskapet som värd) var samtliga mötesdeltagare på plats.

• Toppmötet mellan EU västra Balkan (i Sofia 17.5.2018)

* Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.