Timeline - Financing the climate transition

EU och dess 27 medlemsländer bidrog 2024 med 31,7 miljarder euro i klimatfinansiering från offentliga källor och mobiliserade ett ytterligare belopp på 11,0 miljarder euro i privat finansiering för att hjälpa utvecklingsländer att minska sina utsläpp av växthusgaser och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter.

Rådet offentliggjorde siffrorna i dag, inför FN:s klimatkonferens (COP30 och CMA 7) som hålls den 10–21 november i Belém i Brasilien.

• Rådet offentliggör beloppen för internationell klimatfinansiering för 2024 (pressmeddelande 27.10.2025)

Rådet godkände slutsatser om klimatfinansiering inför FN:s klimatkonferens COP30 i Brasilien den 10–21 november 2025.

I slutsatserna noterar rådet med djup oro att 2024 enligt Meteorologiska världsorganisationen i 2025 års rapport Decadal Climate var det varmaste året sedan mätningarna inleddes.

I slutsatserna bekräftas också EU:s och medlemsländernas engagemang för det internationella gemensamma målet att mobilisera 100 miljarder US-dollar per år i klimatfinansiering till utvecklingsländer och att uppmana tredjeländer att bidra.

• Ekofinrådet, 10.10.2025

EU och dess medlemsländer bidrog 2023 med 28,6 miljarder euro i klimatfinansiering från offentliga källor och mobiliserade ytterligare 7,2 miljarder euro i privat finansiering för att hjälpa utvecklingsländer att minska sina utsläpp av växthusgaser och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter.

Rådet har godkänt beloppen inför FN:s 29:e klimatkonferens (COP29), som kommer att äga rum den 11–22 november i Baku, Azerbajdzjan.

• Rådet offentliggör de internationella klimatfinansieringsbeloppen för 2023 (pressmeddelande 5.11.2024)

Rådet godkände slutsatser om klimatfinansiering inför mötet i FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) i Baku, Azerbajdzjan (COP 29).

I sina slutsatser underströk rådet att EU och dess medlemsländer har åtagit sig att uppnå industriländernas nuvarande mål att kollektivt mobilisera 100 miljarder amerikanska dollar per år i klimatfinansiering till och med 2025.

• Klimatfinansiering: rådet godkänner slutsatser inför COP29 (pressmeddelande 8.10.2024)

Under 2022 bidrog EU och dess 27 medlemsländer med 28,5 miljarder euro i klimatfinansiering från offentliga källor och mobiliserade ytterligare 11,9 miljarder euro i privat finansiering för att hjälpa utvecklingsländer att minska sina utsläpp av växthusgaser och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter.

Anslagen godkändes i dag av rådet inför FN:s klimatkonferens (COP28), som äger rum i Dubai i Förenade Arabemiraten den 30 november–12 december.

• Klimatfinansiering: Rådet godkänner beloppen för internationell klimatfinansiering för 2022 (pressmeddelande 23.11.2023)

Den 23 oktober antog ministrarna en förordning om skapandet av europeiska gröna obligationer.

I förordningen fastställs enhetliga krav för utgivare som vill använda beteckningen ”europeisk grön obligation” eller ”EuGB” för obligationer som de hävdar är miljömässigt hållbara.

• Europeiska gröna obligationer: ny förordning ska främja hållbar finansiering (pressmeddelande 24.10.2023)

Rådets och Europaparlamentets förhandlare har nått en preliminär överenskommelse om inrättande av europeiska gröna obligationer.

Den nya förordningen syftar till att förhindra grönmålning på obligationsmarknaden. Utgivare av obligationer kan visa att de finansierar gröna projekt som är anpassade till EU:s taxonomi, och det blir lättare för investerare att identifiera gröna obligationer av hög kvalitet.

• Hållbar finansiering: preliminär överenskommelse om europeiska gröna obligationer (pressmeddelande 28.2.2023)

Under 2021 anslog EU och EU:s medlemsländer 23,04 miljarder euro i klimatfinansiering från offentliga källor för att hjälpa utvecklingsländerna att minska sina växthusgasutsläpp och anpassa sig till klimatförändringarnas konsekvenser.

Rådet godkände beloppet inför FN:s klimatkonferens (COP27) i Sharm el-Sheikh. Beloppet bygger på EU:s detaljerade rapporteringsregler för klimatfinansiering som fastställs i styrningsförordningen.

• Rådet godkänner klimatfinansieringsbelopp från 2021 (pressmeddelande 28.10.2022)

Rådet godkände slutsatser för att framhålla sitt starka engagemang för att uppnå resultat med klimatfinansieringen inför FN:s klimatkonferens (COP27) i Sharm-el-Sheikh.

Rådet erinrade i sina slutsatser om att EU och dess medlemsländer tillsammans utgör den största bidragsgivaren till internationell offentlig klimatfinansiering och att de sedan 2013 har mer än fördubblat sina bidrag till klimatfinansieringen till stöd för utvecklingsländerna, Rådet uppmanade också andra givare att intensifiera insatserna och framhöll att man förväntar sig att det kollektiva målet på 100 miljarder US-dollar per år för mobilisering av klimatfinansiering uppnås under 2023.

• Klimatfinansiering: rådet antar slutsatser inför COP27 (pressmeddelande 4.10.2022)

Rådet enades om en ståndpunkt om europeiska gröna obligationer, som är ett av huvudinstrumenten för att finansiera investeringar kopplade till grön teknik, energieffektivitet och resurseffektivitet samt hållbar transportinfrastruktur och forskningsinfrastruktur.

I förordningen fastställs enhetliga krav för obligationsemittenter som vill använda beteckningen ”europeisk grön obligation” eller ”EuGB” för sina miljömässigt hållbara obligationer som är tillgängliga för investerare i unionen, och inrättande av en ram för registreringssystem och tillsyn för externa granskare av europeiska gröna obligationer.

• Hållbar finansiering: Rådet enas om ståndpunkt om europeiska gröna obligationer (pressmeddelande 13.4.2022)

Under 2020 anslog EU och dess medlemsländer 23,39 miljarder euro i klimatfinansiering för att hjälpa utvecklingsländerna att minska sina växthusgasutsläpp och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter.

Rådet har godkänt detta belopp, som bygger på nya och mer detaljerade EU-rapporteringsregler om klimatfinansiering, som en förberedelse inför FN:s klimatkonferens COP26 i Glasgow.

• Rådet godkänner klimatfinansieringsbelopp från 2020 (pressmeddelande 29.10.2021)

Rådet godkände slutsatser om klimatfinansiering inför FN:s klimatkonferens (COP26) i Glasgow.

I slutsatserna betonar rådet att EU och dess medlemsländer fortsätter att kraftfullt stödja genomförandet av målen i Parisavtalet. Rådet framhöll också sitt engagemang för att öka bidraget till internationell klimatfinansiering och behovet av att förbättra mobiliseringen av privat finansiering.

• Ekofinrådets slutsatser om klimatfinansiering (pressmeddelande 5.10.2021)

Rådet gjorde ett uttalande där man underströk EU:s bidrag till mobiliseringen av internationell klimatfinansiering.

Siffror från 2019 bekräftar att EU fortfarande är den största givaren av offentlig klimatfinansiering till utvecklingsländer och bidrog med cirka 22 miljarder euro 2019, vilket är mer än en fördubbling sedan 2013.

I uttalandet betonas också EU:s åtagande att påskynda den gröna omställningen. EU:s återhämtningsplan, Next Generation EU, och långtidsbudgeten för 2021–2027 återspeglar också denna prioritering.

I uttalandet uppmanar rådet alla nationella, regionala och multilaterala finansinstitut att bibehålla och stärka sitt stöd.

• Rådets uttalande om internationell klimatfinansiering 23.11.2020

EU:s och medlemsländernas bidrag till utvecklingsländerna för att hjälpa dem att minska växthusgasutsläppen och hantera effekterna av klimatförändringarna fortsatte att öka under 2019, och den stadigt uppåtgående trenden sedan 2013 fortsatte.

Klimatfinansieringsstödet från EU och dess medlemsländer (inklusive Storbritannien) uppgick 2019 till 23,2 miljarder euro, en ökning med 6,9 % jämfört med 2018. Räknas Storbritannien bort var summan 21,9 miljarder euro, en ökning med 7,4 % jämfört med summan för EU-27 under 2018.

Klimatfinansieringsbidraget ses som ett viktigt steg i genomförandet av det rättsligt bindande Parisavtalet om klimatförändringar från december 2015.

• Klimatfinansiering: EU:s och medlemsländernas bidrag fortsatte att öka under 2019 (pressmeddelande 29.10.2020)

Rådet antog en förordning om ett EU-omfattande klassificeringssystem eller ”taxonomi” som ska ge företag och investerare ett gemensamt språk för att fastställa vilka ekonomiska verksamheter som kan anses vara miljömässigt hållbara.

Taxonomin gör det möjligt för investerare att styra om sina investeringar mot mer hållbar teknik och hållbara företag. Detta är avgörande om EU ska bli klimatneutralt senast 2050 och uppnå Parisavtalets mål för 2030. Målen handlar bland annat om en minskning med 40 % av utsläppen av växthusgaser, för vilka kommissionen uppskattar att EU måste fylla ett investeringsgap på cirka 180 miljarder euro per år.

Initiativet är en del av genomförandet av handlingsplanen för hållbar finansiering från 2018.

• Hållbar finansiering: rådet antar enhetligt EU-klassifikationssystem (pressmeddelande 15.4.2020)

EU-ambassadörerna godkände en politisk överenskommelse mellan Finlands ordförandeskap och Europaparlamentet om ett klassificeringssystem, eller en taxonomi, för hela EU. Taxonomin kommer att ge företag och investerare ett gemensamt språk för att fastställa vilken ekonomisk verksamhet som kan anses vara miljömässigt hållbar.

Taxonomin gör det möjligt för investerare att styra om sina investeringar mot mer hållbar teknik och hållbara företag. Detta är avgörande om EU ska bli klimatneutralt senast 2050 och uppnå Parisavtalets mål för 2030.

• Hållbar finansiering: EU når politisk överenskommelse om ett enhetligt klassifikationssystem (pressmeddelande 18.12.2019)

Rådet antog två förordningar som syftar till att göra finansieringen mer miljövänlig, i linje med målen i Parisavtalet om klimatförändringar.

Genom den första reformen införs krav på finansbolag att lämna upplysningar om hur de integrerar miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer i sina investeringsbeslut.

Genom den andra reformen inrättas en ny kategori finansiella referensvärden som syftar till att ge bättre information om det koldioxidavtryck som följer av en given investeringsportfölj.

• Kapitalmarknadsunionen: rådet antar lagstiftningsreformer (pressmeddelande 8.11.2019)

EU-ambassadörerna godkänner rådets ståndpunkt om ett förslag om inrättande av en enhetlig EU-omfattande taxonomi för hållbara ekonomiska verksamheter. I nuläget finns inget gemensamt klassifikationssystem på EU-nivå eller på global nivå som anger vad en miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet är.

• Pressmeddelande 25.9.2019

Rådets ordförandeskap och Europaparlamentet når en preliminär överenskommelse om ett förslag om nya transparenskrav i fråga om hur finansiella företag integrerar faktorerna miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning i sina investeringsbeslut.

• Pressmeddelande 7.3.2019

Ordförandeskapet och Europaparlamentet når en preliminär överenskommelse om förslaget om att inrätta en ny kategori referensvärden för koldioxidsnåla investeringar som ska ge mer information om en investeringsportföljs koldioxidavtryck.

• Pressmeddelande 25.2.2019

EU-ambassadörerna godkände rådets ståndpunkt i fråga om två förslag i paketet för hållbara finanser, nämligen

• förslaget om att införa krav på finansbolag att lämna upplysningar om hur de integrerar miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer i sina investeringsbeslut
• förslaget om att inrätta en ny kategori finansiella referensvärden som syftar till att ge bättre information om det koldioxidavtryck som följer av en investeringsportfölj

• Pressmeddelande 19.12.2018

I maj 2018 lade EU-kommissionen fram ett paket med åtgärder för att följa upp handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt. Paketet innehåller tre förslag som syftar till att

• inrätta ett enhetligt klassifikationssystem (en så kallad taxonomi) för hållbara ekonomiska verksamheter
• skärpa kraven på information om hur institutionella investerare integrerar faktorerna miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG) i sina riskbedömningar
• skapa en ny kategori referensvärden som ska göra det lättare för investerare att jämföra sina investeringars koldioxidavtryck

• Förslag till förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar
• Förslag till förordning om information som ska lämnas avseende hållbara investeringar och hållbarhetsrisker
• Förslag till förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1011 avseende referensvärden för koldioxidsnåla investeringar och för klimatpositiva investeringar
• Kommissionens lagstiftningsförslag om hållbar finansiering