Cyberförsvar
Syftet med EU:s politik för cyberförsvar är att stärka samarbetet och investeringarna för att bättre upptäcka, avskräcka från och skydda och försvara sig mot ett ökande antal cyberattacker.
Cyberrymden som krigföringsområde
Cyberrymden anses vara det femte krigföringsområdet och är lika viktig för militära operationer som land, luft, hav och rymden. Det är ett område som omfattar allt från informations- och telekommunikationsnät och infrastruktur, liksom de data som överförs via dessa, till datorsystem, processorer och styrenheter.
Cyberrymden har blivit ett alltmer omtvistat strategiskt område och ett område för strategisk konkurrens. Dessutom är digital och fysisk infrastruktur ömsesidigt beroende av varandra, vilket innebär att allvarliga cybersäkerhetsincidenter kan störa eller skada kritisk infrastruktur (t.ex. energi- och transportnät) som försvarsmakter i EU är beroende av.
Under de senaste åren har statliga och icke-statliga aktörer i högre grad riktat cyberattacker, spionage och desinformationskampanjer mot EU och medlemsländerna, bland annat försvarssektorn. Aktörernas skadliga cyberverksamhet har ökat exponentiellt efter Rysslands militära angrepp mot Ukraina.
EU och medlemsländerna arbetar tillsammans för att skydda EU:s medborgare, nationella försvarsmakter och EU:s civila och militära uppdrag och insatser mot cyberhot. De främjar samarbete om och investeringar i cyberförsvar och stärker EU:s förmåga att förebygga, upptäcka, försvara sig mot, återhämta sig från och avskräcka från cyberattacker.
Den viktigaste ramen för EU:s samarbete på området cyberförsvar är EU:s politik för cyberförsvar. EU samarbetar även om försvaret i cyberrymden genom Europeiska försvarsbyråns verksamhet, i samverkan med EU:s cybersäkerhetsbyrå och Europol. Europeiska försvarsbyrån (EDA) hjälper medlemsländerna att utbilda kvalificerad militär cyberförsvarspersonal och säkerställer tillgången till proaktiv och reaktiv teknik för cyberförsvar.
Politik för cyberförsvar
Med utgångspunkt i den ram för EU:s politik för it-försvar som antogs 2014 och uppdaterades 2018 antog rådet den 22 maj 2023 slutsatser om EU:s politik för cyberförsvar. I slutsatserna betonas behovet av att EU och dess medlemsländer ytterligare stärker sin resiliens mot cyberhot och stärker sin gemensamma cybersäkerhet och sitt gemensamma cyberförsvar mot skadligt beteende och aggressionshandlingar i cyberrymden.
I linje med slutsatserna godkände rådet i oktober 2024 EU:s första cyberinventering någonsin, som följer framstegen i genomförandet av politiken.
EU:s politik för cyberförsvar är uppbyggd kring fyra pelare som omfattar ett brett spektrum av initiativ:
Gemensamma åtgärder för ett starkare cyberförsvar
Investeringar i cyberförsvarsförmåga
Förstärkt säkerhet i EU:s försvarsekosystem
Partnerskap för att hantera gemensamma utmaningar
Gemensamma åtgärder för ett starkare cyberförsvar
Cyberattacker är ofta gränsöverskridande till sin natur och kan ha en fysisk inverkan på kritisk infrastruktur i EU. Betydande cybersäkerhetsincidenter kan skapa alltför stora störningar för att ett eller flera berörda medlemsländer ska kunna hantera dem på egen hand. De kan också ingå i större hybridangrepp som utförs av statliga och icke-statliga aktörer i syfte att destabilisera ekonomin och samhället, försvaga den kritiska infrastruktur som behövs för att garantera EU:s säkerhet eller undergräva och skada demokratiernas funktionssätt, bland annat genom angrepp på valinfrastruktur.
I linje med den strategiska kompassen bör medlemsländerna och andra relevanta aktörer agera tillsammans för att stärka cyberförsvaret genom att stärka samarbetet och samordningen mellan militära och civila cybergrupper.
Konkreta initiativ inom ramen för denna pelare omfattar:
- vidareutveckla och stärka konferensen för EU:s cyberbefälhavare
- inrätta EU:s nätverk för militära it-incidenthanteringsorganisationer (Micnet)
- inrätta EU:s samordningscentrum för cyberförsvar (EUCDCC), för att förbättra samordningen och lägesuppfattningen, särskilt när det gäller för EU:s GSFP-uppdrag och GSFP-insatser
- förbättra underrättelsesamarbetet om cyberhot och stärka EU:s förmåga vad avser underrättelser om cyberhot
- utöka utbildning och övningar på cyberområdet
Förstärkt säkerhet i EU:s försvarsekosystem
Under de senaste åren har antalet cyberattacker ökat dramatiskt, bland annat leveranskedjeattacker som syftar till cyberspionage, utpressning eller störningar. Under 2020 drabbade leveranskedjeattacken SolarWinds över 18 000 organisationer i hela världen, däribland statliga organ, större företag och försvarsföretag. Denna och andra incidenter visar på ett tydligt behov av att ytterligare stärka cyberresiliensen hos entiteter som är verksamma i EU:s försvarsekosystem, inbegripet militära enheter, försvarsindustrin och privata aktörer.
För att ta itu med frågor som rör säkerheten i sina kommunikations- och informationssystem arbetar EU och medlemsländerna med standardisering och certifiering av cybersäkerhet för att säkra både militära och civila områden.
Rådet uppmanar EU-länderna att
- stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen för att utveckla och tillhandahålla en heltäckande cyberförsvarsförmåga
- minska sitt strategiska beroende i sin förmåga och sina leveranskedjor
- utveckla och behärska avancerad teknik på området för cyberförsvar
Investeringar i cyberförsvarsförmåga
Tekniska förbättringar är nödvändiga för att behålla EU:s försprång gentemot konkurrenter och motståndare, vilka också gör stora investeringar i ny teknik. Dessutom är färdigheter och kompetens avgörande för att EU ska övervinna strategiska beroenden inom områdena cybersäkerhet och cyberförsvar. Den europeiska försvarsindustrin måste behålla viktig kompetens och skaffa sig ny för att kunna leverera högteknologiska lösningar globalt.
Mot denna bakgrund måste medlemsländerna öka sina investeringar avsevärt för att bygga upp, upprätthålla och vidareutveckla interoperabel cyberförsvarsförmåga. I samband med detta bör de på bästa sätt utnyttja EU:s samarbetsplattformar, såsom Europeiska försvarsbyrån (EDA) och det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco), och finansieringsmekanismer, såsom Europeiska försvarsfonden, Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa.
Rådet uppmanar också medlemsländerna att ta itu med kompetensunderskottet inom cybersäkerhet och utnyttja synergierna mellan militära, civila och brottsbekämpande initiativ.
Partnerskap för att hantera gemensamma utmaningar
Eftersom cyberhot rör sig över de nationella gränserna samarbetar EU med partnerländer och internationella organisationer (t.ex. Nato) för att förbättra den kollektiva säkerheten och skydda medborgarna. EU strävar efter att inrätta skräddarsydda partnerskap på cyberförsvarsområdet, bland annat när det gäller kapacitetsuppbyggnad på cyberförsvarsområdet genom den europeiska fredsfaciliteten.
Cyberförsvar ska diskuteras med partner inom ramen för dialoger och samråd om cyberfrågor och om säkerhet och försvar.
Cyberfrågor är ett av de viktigaste prioriterade områdena för samarbetet mellan EU och Nato. EU främjar ytterligare synergier med Nato, bland annat när det gäller åtgärder mot skadlig cyberverksamhet, kapacitetsuppbyggande insatser i tredjeländer, utbildning, övningar och lägesuppfattning.
Se också
Senast ändrad: 21 mars 2025