Skip to content

En strategisk kompass för säkerhet och försvar

Den strategiska kompassen ger vägledning och en gemensam vision för stärkandet av EU:s säkerhets- och försvarspolitik senast 2030.

Vad är den strategiska kompassen?

Rådet godkände den strategiska kompassen den 22 mars 2022, bara några veckor efter det att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inletts.

Den strategiska kompassen är en handlingsplan som fastställer en gemensam strategisk vision och konkreta mål för att stärka EU:s säkerhets- och försvarspolitik senast 2030. Den ska hantera växande hot som geopolitisk konkurrens, ekonomisk rivalitet, teknisk utveckling, desinformation och klimatkrisen.

Kompassen fastställer en mångfasetterad strategi som integrerar diplomati, humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete, klimatåtgärder, främjande av mänskliga rättigheter, ekonomiskt stöd och handelspolitik.

Den omfattar alla aspekter av säkerhets- och försvarspolitik och är uppbyggd kring fyra pelare: handling, säkerhet, investeringar och partner.

Handling – närvaro och engagemang på marken

Påskyndade civila och militära EU-verktyg för att anpassa åtgärderna till partnernas behov och stärka EU:s roll som en viktig aktör inom krishantering i hela världen.

Investeringar – ökade och mer välriktade utgifter

Beredskap till försvar med en integrerad, innovativ, konkurrenskraftig och motståndskraftig europeisk försvarsteknisk och försvarsindustriell bas, tillsammans med en förstärkt europeisk försvarsindustri.

Säkerhet – föregripande av hot och skydd av medborgarna

Stärkt motståndskraft för att garantera fri, säker och trygg tillgång till omtvistade strategiska områden, skydda EU-medborgarna och stödja EU:s partner globalt.

Partner – en viktig källa till styrka och motståndskraft

Utvidgade och fördjupade skräddarsydda partnerskap med bilaterala, regionala och multilaterala partner i hela världen för att säkerställa ömsesidig nytta och ökat samarbete.

En kompass med en karta över EU i bakgrunden.

Framstegen i siffror

Sedan den strategiska kompassen godkändes 2022 har betydande framsteg gjorts inom alla fyra pelare:

Ett militärfartyg.

Handling

  • EU-kapaciteten för snabba insatser tas i drift, så att EU kan reagera snabbt på kriser och hot (2025)
  • Inledande av Eunavfor Aspides, en ny insats till sjöss för att öka säkerheten i Röda havs- och Gulfregionen (2024)
  • Inledande av EU:s uppdrag i Armenien (2023)
  • Inledande av EU:s partnerskapsuppdrag i Moldavien (2023)
  • Inledande av säkerhets- och försvarsinitiativet till stöd för västafrikanska länder i Guineabukten med skräddarsydd civil och militär expertis (2023)
  • Inledande av EU:s uppdrag för militärt bistånd till Ukraina (2022)
En satellit.

Investeringar

  • Presentation av Rearm Europe/Beredskap 2030 (2025)
  • Antagande av ”Säkerhetsaktion för Europa” (Safe-instrumentet) och aktivering av den nationella undantagsklausulen (2025)
  • Fortsatta förhandlingar om förslaget om programmet för en europeisk försvarsindustri (2025)
  • Medlemsländerna försvarsutgifter uppgick till 326 miljarder euro, varav 102 miljarder euro i försvarsinvesteringar (2024)
  • 300 miljoner euro för att stödja gemensam försvarsupphandling och 500 miljoner euro för att öka ammunitionstillverkningen inom EU:s budget (2023)
Ett militärt stridsflygplan.

Säkerhet

  • Presentation av EU:s strategi för en beredskapsunion (2025)
  • Inrättande av snabbinsatsteam för hybridhot som stöd till medlemsländer och partner (2024)
  • Utarbetande av en verktygslåda för utländsk informationsmanipulering och inblandning för att hantera hot mot demokratiska processer (2024)
  • Antagande av cyberresiliensförordningen och cybersolidaritetsförordningen (2024)
  • Antagande av åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela EU (NIS 2) och kritiska entiteters motståndskraft (2023)
  • Antagande av EU:s rymdstrategi för säkerhet och försvar, EU:s politik för cyberförsvar och den reviderade EU-strategin för sjöfartsskydd (2023)
En handskakning.

Partner

  • Undertecknande av säkerhets- och försvarspartnerskap med länder utanför EU (2024–2025)
  • Samverkan med FN för att genomföra de gemensamma prioriteringarna för samarbetet mellan EU och FN (2022–2024)
  • Anordnande av Schumanforumet för säkerhet och försvar, med deltagande av internationella partner, EU:s försvarsministrar och berörda parter (2023–2024)
  • Undertecknande av EU:s och Natos tredje gemensamma förklaring (2023)
  • Samarbete med regionala partner som Afrikanska unionen, Sydostasiatiska nationers förbund, Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap och Gulfstaternas samarbetsråd
  • Intensifiering av dialoger och samarbete med viktiga bilaterala partner

Läs mer

Den europeiska försvarsberedskapen

Den europeiska försvarsberedskapen

EU:s försvar i siffror

EU:s försvar i siffror

Pesco – det permanenta strukturerade samarbetet

Pesco – det permanenta strukturerade samarbetet

Senast ändrad: 28 augusti 2025