Hybridhot

Vad är hybridhot?

Definitionerna av hybridhot och hybridkampanjer varierar, eftersom hoten och kampanjerna är föränderliga och insatserna mot dem därför måste kunna anpassas.

Med hybridhot avses vanligtvis samordnad skadlig verksamhet som planeras och utförs med illvilligt uppsåt. Syftet med hybridhot är att skada ett mål, till exempel en stat eller en institution, på olika sätt, ofta med en kombination av åtgärder. Dessa medel kan omfatta informationsmanipulering, cyberattacker, ekonomiskt inflytande eller tvång, dolda politiska handlingar, tvingande diplomati eller hot om militärt våld.

Hybridtaktik används av både statliga och icke-statliga aktörer och blir alltmer komplex och sofistikerad. Utöver själva säkerhetsrisken utgör den ett hot mot demokratin. Den riktar sig mot demokratins grundläggande värden och syftar till att splittra samhället och undergräva det politiska beslutsfattandet.

Hybridkampanjer är utformade på ett sätt som gör dem svåra att upptäcka och försvara sig mot. De är utformade för att hålla sig under den gräns som skulle kunna utgöra eller uppfattas som en krigshandling. Att motverka hybridhot är därför en komplex och ständigt föränderlig utmaning för EU, medlemsländerna och EU:s partner.

Europeiska kompetenscentrumet för motverkande av hybridhot

Samordnad EU-reaktion på hybridhot

Huvudansvaret för att motverka hybridhot ligger hos de enskilda EU-länderna, men länderna samverkar också för att gemensamt motverka hoten.

Verktygslådan för hantering av hybridhot

Efter antagandet av den strategiska kompassen för säkerhet och försvar i mars 2022 inrättades EU:s verktygslåda för hantering av hybridhot. Verktygslådan innehåller åtgärder för förebyggande, samarbete och stabilitet samt restriktiva åtgärder och stödåtgärder i enlighet med rådets slutsatser av den 21 juni 2022 om en ram för en samordnad EU-reaktion på hybridkampanjer.

Syftet med verktygslådan är att

hjälpa till att identifiera komplexa och mångfacetterade hybridkampanjer
samordna skräddarsydda och sektorsövergripande åtgärder

Hybridverktygslådan fungerar som en övergripande ram och för in andra lämpliga svarsmekanismer och instrument, som verktygslådan för utländsk informationsmanipulering och inblandning. Därutöver har EU utvecklat en verktygslåda för cyberdiplomati för att möta cyberhot och cyberattacker.

Den 16 mars 2026 godkände rådet slutsatser om främjande av EU:s förmåga att motverka hybridhot, där det bekräftar EU:s beslutsamhet att använda alla tillgängliga verktyg för att förebygga, avskräcka från och reagera på hybridkampanjer som riktar sig mot EU, dess medlemsländer och dess partner, oavsett deras ursprung, omfattning och intensitet.

Till sitt förfogande har EU också krishanteringsmekanismer, inbegripet rådets arrangemang för integrerad politisk krishantering (IPCR) för att stödja samordnade insatser vid större, komplexa kriser och för att utbyta information, t.ex. om inblandningen i EU-valet 2024.

Insatsteam för hybridhot

I maj 2024 godkände rådet en vägledande ram för det praktiska inrättandet av EU:s snabbinsatsteam för hybridhot.

Snabbinsatsteam för hybridhot är ett av instrumenten i EU:s verktygslåda för hantering av hybridhot när det gäller att stödja EU:s medlemsländer, partnerländer och GSFP-uppdrag och GSFP-insatser i att motverka hybridhot.

Hybridhot: rådet banar väg för snabbinsatsteam för hybridhot (pressmeddelande 21.5.2024)

Mer information om EU:s ram för att motverka hybridhot:

Bekämpning av desinformation

Desinformationskampanjer och, mer allmänt, utländsk informationsmanipulering och inblandning används ofta av fientliga aktörer som del av en bredare hybridkampanj, eller separat. EU har olika mekanismer för att motverka utländsk informationsmanipulering och inblandning.

Den 21 maj 2024, strax före EU-valet, godkände rådet slutsatser om att skydda valprocesser mot utländsk påverkan. I slutsatserna uppmanades EU-institutionerna och medlemsländerna att intensifiera åtgärderna för att övervaka utländska aktörers försök att blanda sig i EU:s demokratiska process och att utnyttja alla EU:s mekanismer, nätverk och verktyg för att skydda valens integritet, utan att hindra en öppen demokratisk debatt.

Den kritiska infrastrukturens motståndskraft

Sedan 2022 har EU intensifierat sina insatser för att skydda kritisk infrastruktur. Den 8 december 2022 antog rådet ny lagstiftning för att säkerställa att kritiska sektorer som energi, vatten, transport och sjukvård kan förebygga, skydda sig mot, reagera på, hantera och återhämta sig från hybridattacker (direktivet om kritiska entiteters motståndskraft). Syftet med reglerna är att minska sårbarheten och stärka motståndskraften hos kritiska entiteter.

Vidare antog rådet i december 2022, efter sabotaget mot gasledningen Nord Stream, en rekommendation om den kritiska infrastrukturens motståndskraft.

Genom rekommendationen påskyndades åtgärderna för att förstärka EU:s förmåga att skydda sin kritiska infrastruktur. Den omfattar tre prioriterade områden: beredskap, insatser och internationellt samarbete.

I juni 2024 antog rådet en rekommendation om en plan för att samordna insatser på EU-nivå vid störningar av kritisk infrastruktur med stor gränsöverskridande betydelse. Genom rekommendationen inrättades en EU-plan för kritisk infrastruktur som ska främja en gemensam lägesbild av hur en incident har uppstått och vilka konsekvenser den kommer att få, underlätta samordningen när det gäller offentlig kommunikation och säkerställa effektiva motåtgärder.

Säkerheten i nät och informationssystem

Den 28 november 2022 antog rådet direktivet om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela EU. De nya reglerna ska ytterligare öka motståndskraften och förmågan att hantera incidenter inom både offentlig och privat sektor och i EU som helhet, även när det gäller hybridattacker.

Det nya direktivet, som går under namnet NIS 2-direktivet, ersatte de tidigare reglerna för säkerhet i nätverks- och informationssystem (NIS-direktivet).

Samarbete med partner för att motverka hybridhot

Samarbete med EU:s partner och organisationer i EU är centralt för att motverka hybridhot.

Samarbetet mellan EU och Nato

Det strategiska partnerskapet mellan EU och Nato är avgörande för att upprätthålla säkerhet och stabilitet i det euroatlantiska området. Bland EU:s och Natos initiativ för att motverka hybridhot finns

gemensamma förslag till samarbete i samband med hybridhot
en strukturerad dialog om motståndskraft som inleddes 2022

EU och Nato genomför också gemensamma övningar på området krishantering som kallas parallella och samordnade övningar. Övningen 2024 syftade till att förstärka EU:s förmåga att reagera på potentiella hybridkriser, både inom och utanför EU.

Stöd till partnerländer som motverkar hybridhot

EU är fast beslutet att stödja sina partnerländer i kampen mot hybridhot. EU:s partnerskapsuppdrag i Republiken Moldavien (EUPM Moldavien) är ett utmärkt exempel på sådant samarbete.

Uppdraget inleddes i maj 2023 för att bidra till att stärka Moldaviens krishanteringsstrukturer och motståndskraft mot hybridhot och cybersäkerhet.

Rysslands och Belarus hybridverksamhet mot EU

Ryssland

EU fördömer med kraft Rysslands ihållande hybridverksamhet, som bland annat omfattar sabotage, störning av kritisk infrastruktur, cyberattacker, informationsmanipulering och inblandning samt försök att undergräva demokratin och valprocessen.

Denna skadliga verksamhet illustrerar Rysslands hänsynslösa och oansvariga beteende och landets åsidosättande av den regelbaserade världsordningen och folkrätten. Den ingår i bredare, samordnade och långvariga hybridkampanjer som syftar till att hota och undergräva EU:s, dess medlemsländers och dess partners säkerhet, resiliens och demokratiska grundvalar.

EU och dess medlemsländer kommer att fortsätta att utnyttja alla tillgängliga verktyg (även sanktioner) för att skydda, förebygga, avskräcka från och reagera på sådant skadligt beteende.

Ett kollage med en hög tidningar, en bärbar dator och en genomskinlig valurna med papper inuti.

Rysslands hybridverksamhet: EU-sanktioner

Belarus

EU fördömer Belarus intensifierade hybridattacker mot EU och dess medlemsländer, däribland utnyttjandet av migranter och kränkningarna av EU:s luftrum.

Kränkningarna av luftrummet utgör en allvarlig säkerhetsrisk, främst för den civila luftfarten. Syftet med dem är att destabilisera ett EU-land och skrämma EU-medborgarna genom direkta hot mot den civila luftfarten. EU uppmanar den belarusiska regimen att omedelbart upphöra med detta agerande.

Sanktioner har införts mot regimen i Belarus, och EU är redo att vidta ytterligare lämpliga åtgärder om agerandet fortsätter. EU tolererar inga hybridkampanjer riktade mot EU eller något av våra medlemsländer.

En person håller ett papper på vilket det står ”befria Belarus”.

Belarus hybridverksamhet: EU-sanktioner

Se också

Den europeiska försvarsberedskapen

EU:s försvar i siffror

Ett kollage med myntstaplar med ökande höjd, ett oljefat, stridsflygplan och en rysk rubelsedel i bakgrunden. Bilden är färglagd med färger som liknar den ryska flaggan.

EU:s sanktioner mot Ryssland: frågor och svar