Samarbetet mellan EU och Nato
Det strategiska partnerskapet mellan EU och Nato är avgörande för att upprätthålla säkerhet och stabilitet i det euroatlantiska området och för att skydda medborgarna i och utanför Europa.
Varför partnerskapet mellan EU och Nato är viktigt
Det strategiska partnerskapet mellan Nato och EU bygger på våra gemensamma värden, vår beslutsamhet att ta itu med gemensamma utmaningar och vårt entydiga åtagande att främja och skydda freden, friheten och välståndet i det euroatlantiska området.
Förbindelserna mellan EU och Nato institutionaliserades i början av 2000-talet och byggde på de åtgärder som vidtagits under 1990-talet för att främja ett större europeiskt ansvar i försvarsfrågor.
Samarbetet mellan EU och Nato har varit avgörande för att förbättra den euroatlantiska säkerheten. Nato fortsätter att utgöra grunden för ett kollektivt försvar för medlemsländerna, samtidigt som ett starkare och mer kapabelt europeiskt försvar som kompletterar Nato är nödvändigt.
Partnerskapet mellan EU och Nato är avgörande för att upprätthålla säkerhet och stabilitet i det euroatlantiska området, och det gäller särskilt i dag, i en tid av ökande utmaningar och hot.
Tillsammans representerar EU och Nato över en miljard människor och några av världens största ekonomier, vilket ger betydande politiskt och militärt inflytande på den globala arenan.
23 av EU:s 27 medlemsländer är även Natomedlemmar.
EU-länder som är medlemmar i Nato
Nato och EU har 23 medlemsländer gemensamt: Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Ungern.
Områden för samarbete mellan EU och Nato
Samarbetet mellan EU och Nato omfattar ett antal specifika strategiska områden:
Motverkande av hybridhot
Samarbete för att utveckla en gemensam situationsmedvetenhet om hybridhot och terroristhot och för att öka motståndskraften mot framtida kriser.
Försvarsförmåga
Gemensamma åtgärder för att öka samstämmigheten i EU:s och Natos kapacitetsutvecklingsprocesser och för att förbättra den militära rörligheten.
Kapacitetsuppbyggnad
Bistå partner med kapacitetsuppbyggnad och förstärkning av deras motståndskraft, bland annat på västra Balkan och i det östra och södra grannskapet.
Operativt samarbete
Utbyte av information om operativa åtaganden och gemensamma insatser för att förbättra det operativa samarbetet, särskilt på sjöfartsområdet.
Försvarsindustrin och forskning på försvarsområdet
Utbyte av information och bästa praxis i industri- och forskningsfrågor samt samordning av genomförandet av relevanta initiativ.
Politisk dialog
Den politiska dialogen mellan EU och Nato är fortsatt ett oumbärligt instrument för att stärka den ömsesidiga förståelsen, bygga upp förtroendet och säkerställa ömsesidig insyn.
Cybersäkerhet och cyberförsvar
Utbyte av information och god praxis samt samordning om kapacitetsuppbyggnad på it-området för partner och om it-övningar och it-utbildning.
Samordnade övningar
Parallella och samordnade övningar för att öka båda organisationernas motståndskraft och beredskap i händelse av en kris.
Samarbetet mellan EU och Nato i praktiken
Mellan 2016 och 2017 godkände rådet och Nato 74 gemensamma förslag till konkreta åtgärder på områden som terrorismbekämpning, militär rörlighet, cybersäkerhet, försvarsförmåga, försvarsindustrin och motverkande av hybridhot.
Till dessa initiativ hör
- en uppsättning strukturerad dialog med fokus på resiliens, militär rörlighet, rymden, it-frågor, klimat och försvar samt ny och omstörtande teknik.
- utbyte av realtidsinsikter, rapporter och analyser om fientlig informationsverksamhet och utländsk informationsmanipulering och inblandning
- samråd om bredare försvarsindustrifrågor och konkreta frågor som rör industrins deltagande och stöd
- regelbundna utbyten och informationsmöten till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina
Varje år sedan 2017 har rådet noterat lägesrapporten om genomförandet av de gemensamma förslagen.
- EU–Nato: den elfte lägesrapporten lyfter fram det fortsatta samarbetet mot bakgrund av de växande säkerhetsutmaningarna (pressmeddelande 18.6.2026)
- Försvarssamarbetet: rådet antar slutsatser om samarbetet mellan EU och Nato och godkänner gemensam uppsättning nya förslag om ytterligare gemensamt arbete (pressmeddelande 5.12.2017)
- Samarbetet mellan EU och Nato: rådet antar slutsatser om genomförande av gemensam förklaring (pressmeddelande 6.12.2016)
Svar på aktuella utmaningar
Samarbetet mellan EU och Nato har utökats avsevärt under de senaste åren, med utgångspunkt i tre gemensamma förklaringar (2023, 2018 och 2016) samt EU:s strategiska kompass och Natos strategiska koncept som antogs 2022.
I den tredje och senaste gemensamma förklaringen om samarbetet mellan EU och Nato, som antogs den 10 januari 2023, beskrivs dagens utmaningar och hur samarbetet ska hantera dem.
I förklaringen framhåller EU och Nato att de står enade i fördömandet av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och i stödet för Ukrainas suveränitet, territoriella integritet och rätt till självförsvar.
I takt med att de säkerhetshot och säkerhetsutmaningar som vi står inför utvecklas i omfattning och styrka kommer vi att ta vårt partnerskap till nästa nivå på grundval av vårt långvariga samarbete. Den gemensamma förklaringen om samarbetet mellan EU och Nato, 10 januari 2023
Denna förklaring innehåller en delad vision av hur EU och Nato tillsammans ska hantera gemensamma säkerhetshot. EU och Nato håller på att utvidga och fördjupa sitt samarbete på områden som
- den ökande geostrategiska konkurrensen
- resiliens och skyddet av kritisk infrastruktur
- ny och disruptiv teknik
- rymden
- klimatförändringarnas konsekvenser på säkerhetsområdet
- utländsk informationsmanipulering och inblandning
- Gemensam förklaring från EU och Nato, 10.1.2023
- Gemensam förklaring från EU och Nato, 10.7.2018
- Gemensam förklaring från EU och Nato, 28.6.2018
Läs mer:
EU:s försvar i siffror
En strategisk kompass för säkerhet och försvar
Pesco – det permanenta strukturerade samarbetet
Senast ändrad: 18 juni 2026