Ukraina: uttalande av EU:s utrikesrepresentant på Europeiska unionens vägnar om den olagliga annekteringen av Krim och Sevastopol

Sju år efter Ryska federationens våldsamma och olagliga annektering av Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol är Europeiska unionen orubblig i sitt stöd för Ukraina och landets suveränitet och territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser.

EU upprepar att man inte erkänner detta brott mot internationell rätt utan fortsätter att fördöma det. Det utgör fortfarande en direkt utmaning mot internationell säkerhet, med allvarliga konsekvenser för den internationella rättsordningen, som skyddar alla staters territoriella integritet, odelbarhet och suveränitet.

Europeiska unionen bekräftar sitt åtagande att fullt ut genomföra sin politik för icke-erkännande, vilket även omfattar restriktiva åtgärder och samarbete i internationella forum. EU uppmanar återigen FN:s medlemmar att överväga liknande åtgärder för icke-erkännande, i enlighet med FN:s generalförsamlings resolution 68/262 av den 27 mars 2014. Europeiska unionen erkänner inte och kommer inte att erkänna val som Ryska federationen håller på Krimhalvön.

Ryska federationens ökande militarisering av halvön, bland annat genom ett flertal militärövningar och tillverkning av krigsfartyg, fortsätter att påverka säkerhetssituationen i Svartahavsregionen negativt. Ryssland har, i strid med internationell humanitär rätt, påtvingat invånarna på Krim medborgarskap och tjänstgöring i den ryska försvarsmakten. Europeiska unionen erinrar, i enlighet med FN:s generalförsamlings resolution 75/29 av den 7 december 2020, om hur stabiliteten i regionen har påverkats negativt av den olagliga annekteringen, vilket framgår av Rysslands oberättigade användning av militära medel mot Ukraina den 25 november 2018. Ryska federationen bör dessutom sluta att förändra befolkningens demografiska struktur genom förflyttning av rysk civilbefolkning till halvön.

Europeiska unionen fördömer byggandet av Kertjbron och öppnandet nyligen av ett järnvägsavsnitt utan Ukrainas samtycke. Detta utgör ytterligare försök till en påtvingad integration av den olagligt annekterade halvön med Ryssland och ytterligare en kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet. EU förväntar sig att Ryssland säkerställer obehindrad och fri passage för alla fartyg genom Kertjsundet till och från Azovska sjön, i enlighet med internationell rätt. De olagliga restriktionerna mot sådan passage fortsätter och får negativa ekonomiska konsekvenser för Ukrainas hamnar i Azovska sjön, liksom för regionen som helhet.

Sedan Ryska federationens olagliga annektering har människorättssituationen på Krimhalvön försämrats betydligt. Med Europadomstolens banbrytande beslut av den 14 januari 2021 i åtanke uppmanar Europeiska unionen Ryssland att fullt ut efterleva internationell humanitär rätt, internationella människorättsnormer och de relevanta resolutionerna från FN:s generalförsamling, bland annat resolution 75/192 av den 16 december 2020. Invånarna på halvön utsätts för systematiska inskränkningar av de grundläggande friheterna, däribland yttrande-, religions-, tros- och föreningsfriheten samt rätten att delta i fredliga sammankomster. Journalister, människorättsförsvarare och försvarsadvokater utsätts för inblandning och hot i arbetet. Krimtatarerna utsätts alltjämt för oacceptabla förföljelser och påtryckningar samt allvarliga kränkningar av sina rättigheter. Krimtatarer och ukrainare måste i likhet med alla andra etniska och religiösa grupper ges möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kultur, sin utbildning och sin identitet, sitt kulturarv och sina traditioner, som i nuläget står under hot genom den olagliga annekteringen. Destruktiva handlingar mot halvöns kulturarv, som arkeologiska skatter, konstverk, museer eller historiska platser, som fortsätter i oförminskad omfattning, måste upphöra.

I enlighet med FN:s generalförsamlings resolution 75/192 av den 16 december 2020 är det av största vikt att såväl de regionala och internationella övervakningsmekanismerna för mänskliga rättigheter som icke-statliga människorättsorganisationer får fritt tillträde till Krim och Sevastopol. I alla pågående mål som rör kränkningar av mänskliga rättigheter, såsom påtvingade försvinnanden, tortyr och mord, våld, politiskt motiverade åtal, diskriminering och trakasserier måste ordentliga utredningar göras. Alla som hålls fängslade på Krimhalvön och som dömts i strid med internationell rätt, inbegripet Emir-Usein Kuku och hans fem medåtalade, Oleh Prychodko, de nyligen dömda Enver Omerov, Riza Omerov och Ayder Dzhapparov, måste omedelbart friges. Förbudet mot verksamheten i krimtatarernas politiska organ Mejlis måste dras tillbaka. Ryssland måste också vidta åtgärder för att förbättra miljön, som har försämrats avsevärt sedan den olagliga annekteringen.

EU välkomnar de diplomatiska insatserna för att återupprätta Ukrainas suveränitet och territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser och kommer, i enlighet med den fastställda politiken för icke-erkännande, att överväga konkreta idéer från Ukraina i detta avseende.

Detta uttalande görs på den sjunde årsdagen av Ryska federationens olagliga annektering av Krim och Sevastopol, som uppmärksammas av Ukraina den 26 februari 2021.

Kandidatländerna Republiken Nordmakedonien, Montenegro och Albanien¹⁾ samt Efta- och EES-länderna Island, Liechtenstein och Norge liksom Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien ansluter sig till detta uttalande.

¹⁾Republiken Nordmakedonien, Montenegro, Serbien och Albanien omfattas även fortsättningsvis av stabiliserings- och associeringsprocessen.