Granadaförklaringen

Vi, Europeiska unionens ledare, har samlats i Granada för att inleda den process som syftar till att fastställa unionens allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar för de kommande åren och fastställa en strategisk handlingslinje för att forma vår gemensamma framtid till gagn för alla.

Vi upprepar det europeiska projektets ursprungliga löfte om att säkerställa fred, stabilitet och välstånd för våra medborgare, vägledda av våra värden och principer, demokratin, de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen.

Den strategiska agenda som vi enades om i juni 2019 har väglett våra åtgärder. Pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har prövat vår motståndskraft och visat att unionen måste stärka sin suveränitet och har fått oss att fatta viktiga beslut för att skydda vårt folk och våra ekonomier.

Efter vårt möte i Versailles har vi agerat beslutsamt. Eftersom vi hotades med energiutpressning har vi i hög grad minskat vårt beroende och diversifierat våra källor. Leveranskedjorna har stramats åt och den internationella konkurrensen hårdnat, och därför har vi stärkt vår ekonomiska bas. Fast beslutna att ta ett större ansvar för vår egen säkerhet och vårt egna försvar och att bistå Ukraina har vi stärkt Europas förmågor. Vi kommer att fortsätta stödja Ukraina och dess folk så länge detta är nödvändigt. Vi har också bekräftat att framtiden för de länder som vill bli medlemmar och för deras medborgare ligger inom Europeiska unionen.

Vi behöver göra mer. I Granada har vi i dag diskuterat viktiga prioriteringar och åtgärder som behövs för ett starkt, dynamiskt, konkurrenskraftigt och sammanhållet Europa i en föränderlig värld.

Med utgångspunkt i den strategiska kompassen för säkerhet och försvar ska vi stärka vår försvarsberedskap och investera i våra försvarsförmågor genom att utveckla vår tekniska och industriella bas. Vi kommer också att fokusera på militär rörlighet, resiliens i rymden och på att motverka cyber- och hybridhot och utländsk informationsmanipulering i hela unionen. Rysslands anfallskrig har också ytterligare belyst styrkan i de transatlantiska förbindelserna.

Vi ska arbeta med att öka vår resiliens och vår globala långsiktiga konkurrenskraft och se till att EU har alla de verktyg som krävs för att säkerställa hållbar tillväxt för alla och globalt ledarskap under detta avgörande årtionde. Vi ska ta itu med sårbarheter och stärka vår krisberedskap, inte minst mot bakgrund av ökande klimat- och miljörisker och geopolitiska spänningar. Vi ska föregripa potentiella utmaningar och ta vara på de möjligheter som vår union har i den gröna och den digitala omställningen i syfte att säkerställa hållbarheten i vår ekonomiska modell, utan att lämna någon utanför. Vi ska särskilt fokusera på energi- och resurseffektivitet, cirkularitet, utfasning av fossila bränslen, motståndskraft mot naturkatastrofer och anpassning till klimatförändringarna.

Vi ska fortsätta våra satsningar på att bygga upp en mer sammanhållen, innovationsdriven och sammanlänkad inre marknad samt bevara dess integritet, dess fyra friheter, dess sociala dimension och dess öppenhet, säkerställa lika villkor och minska den administrativa bördan, särskilt för små och medelstora företag. Vi ska säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig energi, öka vår suveränitet på energiområdet och minska beroendet av externa lösningar på andra centrala områden där EU måste bygga upp tillräcklig kapacitet för att garantera den ekonomiska och sociala välfärden – till exempel digital teknik, nettonollteknik, kritiska läkemedel och råvaror samt hållbart jordbruk. Vi ska investera i forskning och utbildning och i framtidens kompetens och ta itu med demografiska utmaningar. Vi ska stärka vår ställning som industriellt, tekniskt och kommersiellt kraftcentrum, med särskilt fokus på områden med högt mervärde där vi redan har en konkurrensfördel eller kan bli en ledande.

Vi ska intensifiera samarbetet med partner från alla världens regioner för att skydda och stärka den regelbaserade världsordningen med FN i centrum, öka rättvisan i det multilaterala systemet och förhindra ytterligare fragmentering av det. Vi ska mobilisera och utveckla våra instrument för yttre åtgärder. Det är nu viktigare än någonsin med samarbete för att stärka och diversifiera våra leveranskedjor, verka för partnerskaps-, handels- och investeringsavtal och främja hållbar utveckling för att uppnå våra överenskomna mål om nettonollutsläpp och förbättra beredskapen vid hälsokriser. Detta arbete kräver också att man blåser nytt liv i den globala handeln, där WTO spelar en grundläggande roll.

Utvidgningen är en geostrategisk investering i fred, säkerhet, stabilitet och välstånd. Den driver på förbättringar av de europeiska medborgarnas ekonomiska och sociala villkor, minskar skillnaderna mellan länderna och måste främja de värden som unionen bygger på. Både EU och de blivande medlemsstaterna måste vara redo för en ytterligare utvidgning av unionen. De länder som vill bli medlemmar måste intensifiera sina reformansträngningar, särskilt på rättsstatsområdet, i linje med anslutningsprocessens meritbaserade karaktär och med hjälp av EU. Samtidigt måste unionen genomföra det grundläggande arbete och de reformer som krävs internt. Vi ska fastställa våra långsiktiga ambitioner och olika sätt att uppnå dem. Vi ska ta upp centrala frågor som rör våra prioriteringar och vår politik samt vår förmåga att agera. Detta kommer att göra EU och den europeiska suveräniteten starkare.

Under de kommande månaderna kommer Europeiska rådet att fortsätta diskussionerna om unionens framtida prioriteringar inför antagandet nästa år av den strategiska agendan.