"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor)
Möte i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor: sysselsättning och socialpolitik), 9 oktober 2023
De viktigaste resultaten
EU-ländernas ministrar med ansvar för sysselsättning och sociala frågor träffades i Luxemburg för att diskutera den europeiska planeringsterminen 2023 och den nya teknikens inverkan på arbetsmarknaden. De nådde en politisk överenskommelse om en rekommendation om att utveckla en stödjande ram för den sociala ekonomin. De godkände också rådets slutsatser om psykisk hälsa och otryggt arbete, om lika tillgång till adekvat och desegregerat boende för romer och om socialt skydd för egenföretagare. Ministrarna diskuterade också en konsolidering och förstärkning av de europeiska systemen för socialt skydd.
Den europeiska planeringsterminen och riktlinjedebatt om en rättvis digital omställning
Under punkten som rörde den europeiska planeringsterminen diskuterade ministrarna den nya teknikens inverkan på arbetsmarknaden och EU:s väg mot en rättvis digital omställning. Ministrarna betonade särskilt behovet av att balansera möjligheterna med riskerna, såsom en fördjupning av den digitala klyftan och behovet av färdigheter och livslångt lärande samt vikten av arbetstagarrättigheter och sociala rättigheter. De tog upp möjligheter och risker i samband med artificiell intelligens och digitalisering, bland annat algoritmisk verksamhetsledning. Dessutom diskuterade de hur den europeiska planeringsterminen kan hjälpa medlemsländerna att vidta lämpliga åtgärder för en rättvis digital omställning och lyfte fram arbetsmarknadsparternas och den sociala dialogens roll.
De ställde sig även bakom de huvudbudskap om sysselsättningsrelaterade och sociala utmaningar som tagits fram av sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd. De viktigaste slutsatserna var att EU:s ekonomi, trots Rysslands anfallskrig mot Ukraina, energikrisen och inflationstrycket, uppvisade relativt goda resultat under 2022 och att arbetsmarknaden var motståndskraftig. I den europeiska pelaren för sociala rättigheter fastställs den ram som ska stödja den positiva sysselsättningsdynamiken med strategier för socialt skydd och social inkludering som baseras på sociala investeringar.
EU-ländernas ministrar antog 2023 års riktlinjer för sysselsättningen. Riktlinjerna från 2022 bibehålls, medan skälen anpassas för att ta hänsyn till de överordnade och nationella målen för sysselsättning, kompetens och fattigdomsminskning för 2030.
Den europeiska planeringsterminen fortsätter att vara ett effektivt samordningsverktyg för att främja hållbar ekonomisk tillväxt för alla, konkurrenskraft, sysselsättning och lämpligt socialt skydd och social delaktighet.
Ministrarna nådde en politisk överenskommelse om en rekommendation om att utarbeta ramvillkor för den sociala ekonomin. Den sociala ekonomin, som skapar över 13 miljoner arbetstillfällen i Europa, finns inom många ekonomiska sektorer, men utvecklingen är ojämn på EU-nivå.
Den första rekommendationen någonsin på detta område omfattar en bred uppsättning åtgärder, från tillgång till finansiering, offentlig upphandling till synlighet och erkännande av den sociala ekonomin. I rekommendationen uppmanas medlemsländerna att stärka sitt stöd till enheter inom den sociala ekonomin och erkänna den sociala ekonomins mervärde när det gäller sysselsättning och social inkludering, kompetensutveckling och social innovation.
Enheterna inom den sociala ekonomin, däribland ideella organisationer, kooperativ och sociala företag, arbetar med några av de största utmaningarna i vårt samhälle, särskilt när det gäller arbetsmarknadsintegration, social integration och social sammanhållning. Ändå kan vi göra så mycket mer för att hjälpa den sociala ekonomin att utvecklas ytterligare, i våra medlemsländer och runt om i EU. Vi måste utnyttja den sociala ekonomins enorma potential för att förbättra vår hantering av de sociala och miljömässiga utmaningar som vi alla står inför och för att se till att ingen lämnas utanför.
Yolanda Díaz Pérez, Spaniens tillförordnade arbetsmarknadsminister och minister för social ekonomi
Rådet godkände slutsatser om psykisk hälsa och otryggt arbete för att ytterligare främja och genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Detta är rådets första slutsatser om kopplingen mellan psykisk hälsa och anställningsvillkor, med fokus på otrygga anställningar, dvs. lågavlönade och oskyddade arbeten.
I slutsatserna uppmanas medlemsländerna, EU-kommissionen och arbetsmarknadens parter att vidta olika åtgärder för att förbättra arbetsvillkoren, skydda den psykiska hälsan och förebygga psykosociala risker på arbetsplatsen. Detta omfattar åtgärder som rör policyutveckling, efterlevnad av lagstiftningen, informationsåtgärder samt insamling och analys av data.
Att bekämpa otrygghet är ett av de bästa sätten att förebygga psykosociala risker på arbetsplatsen. Dessa slutsatser utgör ett viktigt steg mot ett erkännande av den psykiska hälsans betydelse och ett aktivt främjande av arbetstagarnas psykiska välbefinnande.
Yolanda Díaz Pérez, Spaniens tillförordnade arbetsmarknadsminister och minister för social ekonomi
Under lunchen diskuterade ministrarna initiativ för att minska veckoarbetstiden och resonerade kring den roll som EU skulle kunna spela i framtiden när det gäller flexibla arbetstidslösningar.
Likabehandling av romer när det gäller tillgång till lämpligt och desegregerat boende
Ministrarna godkände slutsatser om likabehandling av romer när det gäller tillgång till lämpligt och desegregerat boende. Slutsatserna syftar till att förbättra romernas bostadssituation och sätta stopp för segregering, samtidigt som man understryker vikten av att ta itu med problemet med antiziganism, använda tillgängliga EU-medel och involvera romerna själva i utformningen av den politik som rör dem.
I dessa rådsslutsatser uppmanas medlemsländerna att förbättra romernas bostadssituation och utrota segregering där det finns bosättningar av denna typ samt att bekämpa diskriminering av dessa befolkningsgrupper och investera i politik för att ta itu med denna situation.
Ignacio Álvarez Peralta, Spaniens statssekreterare för sociala rättigheter
Konsolidering och förstärkning av de europeiska systemen för socialt skydd
Ministrarna höll en riktlinjedebatt om konsolidering och förstärkning av de europeiska systemen för socialt skydd. De diskuterade effekterna av covid-19-pandemin och de inflationsrelaterade konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina för systemen för socialt skydd, även mot bakgrund av de förändringar som den gröna och den digitala omställningen medfört.
De diskuterade också de lärdomar som dragits av genomförandet av rådets rekommendation om tillräcklig minimiinkomst och hur det sociala skyddet kan utvidgas när det gäller de mest utsatta grupperna. Slutligen delade ministrarna med sig av erfarenheter av hur den tekniska utvecklingen, särskilt artificiell intelligens, skulle kunna bidra till att ta itu med befintliga hinder för samordning av systemen för socialt skydd.
Vi kommer att arbeta tillsammans för ett socialt sammanhållet Europa som erbjuder integrering, värdighet och lika möjligheter för alla medborgare. Vi tog också upp vikten av sociala investeringar, i enlighet med den färdplan som fastställdes vid det informella mötet i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) i juli i Madrid. Vi är fast beslutna att föra en evidensbaserad politik för att se till att vi får ut så mycket som möjligt av samtliga investeringar i socialt skydd. Dagens möte utgör ytterligare ett viktigt steg i denna riktning. Europa står bakom tanken att sociala framsteg och ekonomisk utveckling måste gå hand i hand för att minska ojämlikheter, skapa sysselsättning och sociala möjligheter och skydda de mest utsatta grupperna i samhället.
José Luis Escrivá, Spaniens tillförordnade integrationsminister, minister för social trygghet och migrationsfrågor
Ministrarna godkände rådets slutsatser om socialt skydd, som för första gången var helt inriktade på egenföretagare. Slutsatserna bygger på den rådsrekommendation om tillgång till socialt skydd för arbetstagare och egenföretagare som antogs 2019 och på de lärdomar som dragits i samband med genomförandet.
I slutsatserna uppmanas kommissionen och medlemsländerna att vid behov vidta åtgärder för att ta itu med eventuella återstående luckor, samtidigt som man respekterar nationella omständigheter och preferenser när det gäller det nationella systemet för socialt skydd.
Egenföretagare spelar en avgörande roll för EU:s ekonomi och innovation. Därför måste vi säkra och förbättra deras sociala skydd i hela Europa så att de får anständiga arbets- och levnadsvillkor. Mer än någonsin behöver vi nu ett socialt stabilt och socialt orienterat Europa.
José Luis Escrivá, Spaniens tillförordnade integrationsminister, minister för social trygghet och migrationsfrågor
Under punkten Övriga frågor informerade ordförandeskapet och kommissionen ministrarna om läget när det gäller förslaget till direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
Slutligen informerade de ministrarna om det sociala trepartstoppmötet, som kommer att äga rum den 25 oktober under rubriken ”Att bygga upp en framgångsrik europeisk ekonomi för arbetstagare och företag”.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Det spanska ordförandeskapet informerade ministrarna om informella ministermöten, konferenser och högnivåevenemang som anordnas under ordförandeskapet.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Kommissionen informerade EU-ländernas ministrar om genomförandet av den europeiska barngarantin och de nationella handlingsplanerna, förslaget till direktiv om inrättande av EU-intyget om funktionsnedsättning och EU-parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning samt rapporten om kompetenshöjningsvägar.
Enheterna inom den sociala ekonomin, däribland ideella organisationer, kooperativ och sociala företag, arbetar med några av de största utmaningarna i vårt samhälle, särskilt när det gäller arbetsmarknadsintegration, social integration och social sammanhållning. Ändå kan vi göra så mycket mer för att hjälpa den sociala ekonomin att utvecklas ytterligare, i våra medlemsländer och runt om i EU. Vi måste utnyttja den sociala ekonomins enorma potential för att förbättra vår hantering av de sociala och miljömässiga utmaningar som vi alla står inför och för att se till att ingen lämnas utanför.
I dessa rådsslutsatser uppmanas medlemsländerna att förbättra romernas bostadssituation och utrota segregering där det finns bosättningar av denna typ samt att bekämpa diskriminering av dessa befolkningsgrupper och investera i politik för att ta itu med denna situation.
Vi kommer att arbeta tillsammans för ett socialt sammanhållet Europa som erbjuder integrering, värdighet och lika möjligheter för alla medborgare. Vi tog också upp vikten av sociala investeringar, i enlighet med den färdplan som fastställdes vid det informella mötet i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) i juli i Madrid. Vi är fast beslutna att föra en evidensbaserad politik för att se till att vi får ut så mycket som möjligt av samtliga investeringar i socialt skydd. Dagens möte utgör ytterligare ett viktigt steg i denna riktning. Europa står bakom tanken att sociala framsteg och ekonomisk utveckling måste gå hand i hand för att minska ojämlikheter, skapa sysselsättning och sociala möjligheter och skydda de mest utsatta grupperna i samhället.
