"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor)
Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor), 12–13 juni 2023
De viktigaste resultaten
Hälso- och sjukvårdsfrågor, 13 juni
Antimikrobiell resistens
Rådet antog en rekommendation som ska intensifiera EU:s insatser för att bekämpa antimikrobiell resistens på områdena människors och djurs hälsa och miljön med hjälp av en One Health-modell.
Rekommendationen uppmuntrar till återhållsam användning av antimikrobiella medel såsom antibiotika för människors och djurs hälsa för att bidra till att förhindra att infektionsframkallande mikroorganismer blir läkemedelsresistenta.
De åtgärder som föreslås i rekommendationen omfattar mål för att minska användningen av antimikrobiella medel senast 2030, stärkta nationella handlingsplaner för övervakning av förbrukningen av antimikrobiella medel och medvetenhetshöjande åtgärder bland hälso- och sjukvårdspersonal och allmänheten.
Vi har inte råd att ignorera det dödliga hot som läkemedelsresistenta mikroorganismer utgör för människors hälsa. Kampen mot antimikrobiell resistens har varit en viktig prioritering för det svenska ordförandeskapet och dagens rekommendation ger EU-länderna verktyg för att övervaka och minska förbrukningen av antimikrobiella medel.
Jakob Forssmed, Sveriges socialminister
Hälso- och sjukvårdsministrarna enades om rådets allmänna riktlinje om en förordning för att modernisera och förenkla strukturen på de avgifter som ska betalas till Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).
Den föreslagna förordningen ska säkerställa att de avgifter som EMA tar ut är kostnadsbaserade, och den ska även göra den nuvarande rättsliga ramen mindre komplex.
För att kunna fullgöra sitt uppdrag att utvärdera och övervaka läkemedel behöver EMA en sund ekonomisk grund för sin verksamhet. Det är också nödvändigt att på ett hållbart sätt ge de nationella behöriga myndigheterna ersättning för deras grundläggande insats.
Rådet har gett ordförandeskapet i uppdrag att inleda förhandlingar med Europaparlamentet på grundval av den allmänna riktlinje som ministrarna enats om.
Ministrarna utvärderade de framsteg som hittills gjorts med förordningen om inrättande av ett europeiskt hälsodataområde.
Den föreslagna förordningen ska införa en hälsospecifik ram för datadelning som kommer att underlätta ett säkert utbyte av patientuppgifter och samtidigt ge EU-medborgarna kontroll över sina hälsouppgifter.
Med utgångspunkt i en lägesrapport från det svenska ordförandeskapet utvärderade rådet läget när det gäller förslaget till förordning om kvalitets- och säkerhetsstandarder för ämnen av mänskligt ursprung avsedda för användning på människor.
Den föreslagna förordningen ska uppdatera och utvidga den befintliga EU-lagstiftningen om blod, vävnader och celler för att fastställa höga kvalitets- och säkerhetsstandarder för ämnen av mänskligt ursprung.
Ordförandeskapet och kommissionen informerade delegationerna om förhandlingarna om ett internationellt avtal om förebyggande av samt beredskap och insatser vid pandemier och om kompletterande ändringar av det internationella hälsoreglementet (IHR).
Kommissionen informerade också om sitt nyligen offentliggjorda meddelande om psykisk hälsa, ordförandeskapet om relevanta konferenser som det har anordnat, den franska delegationen om inrättandet av en europeisk minnesdag för offren för covid-19-pandemin och det kommande spanska ordförandeskapet om sitt arbetsprogram på hälsoområdet. Belgiens, Irlands, Luxemburgs, Nederländernas och Österrikes delegationers informerade om tillämpningen av en behovsstyrd strategi för innovation på läkemedelsområdet.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Fem skäl till att vara uppmärksam på antimikrobiell resistens (Infografik)
Sysselsättning och socialpolitik, 12 juni
Rättigheter för plattformsarbetare
Ministrarna enades om rådets allmänna riktlinje för ett förslag till direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete, så att det kan inleda förhandlingar med Europaparlamentet.
Direktivet om plattformsarbete har två huvudmål. För det första ska det fastställa rätt sysselsättningsstatus för personer som jobbar för digitala arbetsplattformar i EU, varav vissa felaktigt klassificeras som egenföretagare och borde ha tillgång till arbetsrättsliga och sociala rättigheter enligt EU-lagstiftningen.
För det andra syftar direktivet till att öka transparensen kring digitala arbetsplattformars användning av algoritmer och säkerställa mänsklig tillsyn för viktiga beslut som påverkar arbetstagare och skyddet av deras personuppgifter.
Enligt rådets allmänna riktlinje ska plattformsarbetare som uppfyller minst tre av sju kriterier rättsligt betraktas som anställda. Exempel på dessa kriterier är gränser som plattformen sätter för arbetstagares löner, regler för hur arbetstagarna ska se ut och uppföra sig eller begränsningar av deras möjligheter att acceptera arbete från andra källor.
I fall där den rättsliga presumtionen är tillämplig är det den digitala plattformens uppgift att visa att det inte finns något anställningsförhållande enligt nationell lagstiftning och praxis.
Gigekonomin har gjort vardagen enklare på många sätt, men det får inte ske på bekostnad av arbetstagarnas rättigheter. Rådets strategi skapar en god balans mellan skydd för arbetstagarna och rättssäkerhet för de plattformar som anställer dem.
Paulina Brandberg, Sveriges jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister
Fokus på arbetstagare på digitala plattformar i EU (Infografik)
Standarder för likabehandlingsorgan
EU:s sysselsättnings- och socialministrar enades om rådets allmänna riktlinjer för två direktiv som syftar till att stärka likabehandlingsorganens funktion i EU.
De nya reglerna kommer att fastställa gemensamma, EU-omfattande minimikrav för likabehandlingsorgan på ett antal nyckelområden, bland annat utökade befogenheter att bekämpa diskriminering, säkerställt oberoende och ökade befogenheter att genomföra utredningar och tvistlösning i diskrimineringsärenden.
Rådet godkände sin allmänna riktlinje om ett ändringsdirektiv om nya gränsvärden för bly och dess oorganiska föreningar och diisocyanater på arbetsplatsen.
Långvarig exponering för bly och diisocyanater kan avsevärt påverka arbetstagarnas hälsa. Det är känt att exponering för bly kan skada nervsystemet, inre organ som hjärta och njurar samt fortplantningssystemet. Diisocyanater, en grupp kemikalier som används i stor utsträckning inom industrin, är kopplade till astma och andra luftvägssjukdomar.
Ändringsdirektivet är tänkt att avsevärt sänka de befintliga gränsvärdena för bly, och för första gången införs gränsvärden för diisocyanater.
Efter att ha tagit del av en lägesrapport från det svenska ordförandeskapet höll ministrarna en riktlinjedebatt om förslaget till direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning.
Ministrarna diskuterade både pågående och nya diskrimineringsmönster i sina medlemsländer och i hela EU. De lämnade också synpunkter på vad som måste göras för att häva dödläget i förhandlingarna om direktivet om likabehandling, och föreslog konkreta lösningar för att åtgärda de tre huvudsakliga olösta frågorna: rättssäkerhet, subsidiaritet och genomförandekostnader.
Ministrarna höll en riktlinjedebatt om den europeiska planeringsterminen, som är EU:s ram för att årligen samordna och övervaka den ekonomiska politiken, finanspolitiken, sysselsättningspolitiken och socialpolitiken. Diskussionen inriktades på den europeiska planeringsterminens vårpaket för 2023 och en eventuell integrering av en ram för social konvergens i den europeiska planeringsterminen.
Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) godkände också de sysselsättnings- och socialpolitiska aspekterna av de landsspecifika rekommendationerna och yttrandet från sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd om dessa landsspecifika rekommendationer för 2023 samt bedömningen av genomförandet av 2022 års rekommendationer.
Resultatet av denna riktlinjedebatt kommer att ligga till grund för stats- och regeringschefernas diskussion vid Europeiska rådets möte den 29–30 juni.
Ministrarna antog en rekommendation om stärkt dialog mellan arbetsmarknadens parter i EU. I sin rekommendation anger rådet ett antal sätt på vilka medlemsländerna kan stärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter och kollektivförhandlingarna på nationell nivå, bland annat genom att involvera arbetsmarknadens parter i utformningen av politiken, framhålla fördelarna med dialogen mellan arbetsmarknadens parter och stärka kapaciteten hos arbetstagare och arbetsgivarorganisationer.
Rådet godkände slutsatser om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i politik, program och budgetar. Slutsatserna bygger på en rapport från Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE), och i dem efterlyses en effektivare jämställdhetsintegrering inom ramen för institutionella mekanismer, särskilt politik, program och budgetar.
I sina slutsatser anger rådet ett antal sätt på vilka medlemsländerna kan öka jämställdhetsintegreringen, bland annat genom att anta nationella jämställdhetsstrategier, främja insamling av statistiska uppgifter uppdelade efter kön och säkerställa tillräcklig finansiering för åtgärder för att minska bristande jämställdhet.
Det svenska ordförandeskapet informerade om två pågående lagstiftningsärenden: direktivet om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet och översynen av förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen.
Ordföranden informerade också om relevanta konferenser som Sverige anordnat under sitt ordförandeskap.
Det tillträdande spanska ordförandeskapet presenterade sitt arbetsprogram.
Vi har inte råd att ignorera det dödliga hot som läkemedelsresistenta mikroorganismer utgör för människors hälsa. Kampen mot antimikrobiell resistens har varit en viktig prioritering för det svenska ordförandeskapet och dagens rekommendation ger EU-länderna verktyg för att övervaka och minska förbrukningen av antimikrobiella medel.
Gigekonomin har gjort vardagen enklare på många sätt, men det får inte ske på bekostnad av arbetstagarnas rättigheter. Rådets strategi skapar en god balans mellan skydd för arbetstagarna och rättssäkerhet för de plattformar som anställer dem.
