Psykisk hälsa
Psykisk hälsa är avgörande för ett tillfredsställande och produktivt liv. Men många européer lider av psykisk ohälsa. EU-länderna arbetar för att på ett bättre sätt främja psykisk hälsa.
Rådets arbete med psykisk hälsa
God psykisk hälsa är ett tillstånd av välbefinnande där människor kan förverkliga sin förmåga, hantera stress, arbeta och bidra till samhällslivet. Problemen med psykisk ohälsa i EU är dock mycket stora.
Att förbättra den psykiska hälsan är en social och ekonomisk nödvändighet för EU och dess medlemsländer som har blivit tydligare sedan covidpandemin.
Enligt WHO ökade ångest och depression under pandemins första år med 25 procent världen över.
EU-kommissionen rapporterade också en ökad känsla av ensamhet i EU.
Rådet arbetar med slutsatser på fyra områden för att prioritera psykisk hälsa och välbefinnande, med särskilt fokus på de mest brådskande frågorna och de mest utsatta grupperna:
- personer med otrygga anställningar
- ungdomar
- personer som har problem med både narkotikamissbruk och psykisk ohälsa
Den 30 november 2023 antog rådet slutsatser om psykisk hälsa. I slutsatserna betonas vikten av att ta itu med problem som rör psykisk hälsa och välbefinnande i olika sammanhang i livet, något som gynnar både individer och samhällen. Medlemsländerna uppmanas att utarbeta handlingsplaner eller strategier med en sektorsövergripande strategi för psykisk hälsa.
EU-länderna enades om ett antal mål för att minska problemet med psykisk ohälsa:
bättre kvalitet på den psykiatriska vården så att den blir mer tillgänglig för personer med psykisk ohälsa
motverka stigmatisering och diskriminering
förebyggande, tidig upptäckt och vård av självmordsbeteende
ta itu med ensamhet hos utsatta grupper
främja psykisk hälsa på arbetsplatsen och inom utbildning
en helhetsstrategi för att förebygga och behandla störningar
bättre övervakning av och datainsamling om psykisk hälsa i EU
utbyten av erfarenheter och bästa praxis
Personer med otrygga anställningar
Stress och psykosociala risker på arbetsplatsen kan påverka arbetstagarnas psykiska hälsa. Personer med otrygga anställningar löper särskilt stor risk att utveckla negativ stress som kan leda till ångest och depression.
Detta beror på att sådana jobb ofta är
- dåligt betalda
- osäkra
- inte ger arbetstagarna tillräckligt skydd
Den ökande digitaliseringen, robotiseringen och användningen av artificiell intelligens på arbetsplatsen kan också ha en negativ inverkan på arbetsvillkoren och därmed påverka människors psykiska hälsa.
Den 9 oktober 2023 antog rådet slutsatser om psykisk hälsa och otryggt arbete. Detta är de första rådsslutsatserna någonsin om sambandet mellan psykisk hälsa och sysselsättning.
EU-länderna är överens om att psykisk hälsa och arbete är nära sammankopplade. Psykisk hälsa är en viktig fråga för arbetsförmågan och produktiviteten, och omvänt kan psykosociala risker i arbetet vara skadliga för den psykiska hälsan. I synnerhet kan otrygga arbetsvillkor och osäkra anställningar, inbegripet lågt avlönade och oskyddade arbeten, leda till ohälsa med ångest och nedstämdhet.
I slutsatserna uppmanar rådet medlemsländerna att förbättra den psykiska hälsan på arbetsplatsen med åtgärder som
bekämpning av otrygga anställningar
förstärkning av de offentliga system som skyddar psykisk hälsa på arbetsplatsen
stöd till forskning om arbetsvillkorens inverkan på den psykiska hälsan
säkerställande av att arbetstagarna genomgår psykiska hälsokontroller regelbundet
stöd till rekrytering eller återintegrering av arbetstagare med psykisk ohälsa
Ungdomar
Enligt vissa uppskattningar led över 14 miljoner ungdomar i åldern 15–29 år av psykisk ohälsa under 2019. Covidpandemin har försämrat ungdomars psykiska hälsa i hela Europa. I OECD:s rapport Health at a glance visar data att andelen ungdomar med symptom på ångest och depression mer än fördubblades i flera medlemsländer jämfört med före pandemin.
I en färsk rapport konstaterar Unicef att självmord är den näst vanligaste dödsorsaken bland ungdomar i Europa, efter trafikolyckor.
Nästan hälften av ungdomarna i EU (49 procent) uppgav samtidigt att deras behov inte tillgodoses inom den psykiatriska vården, jämfört med 23 procent av den vuxna befolkningen.
På grundval av dessa uppgifter prioriterar EU och dess medlemsländer skyddet av ungdomars psykiska hälsa.
Medlemsländerna för nu diskussioner i rådet om hur de bättre kan förebygga problem med psykisk ohälsa bland ungdomar, med beaktande av deras särskilda behov.
Den 23 november 2023 antog de 27 EU-länderna i rådet slutsatser om ungdomar och psykisk hälsa. Slutsatserna ger vägledning om hur man ska ta itu med denna fråga, med fokus på hur ungdomars särskilda behov kan tillgodoses på ett bättre sätt, till exempel genom att
förbättra deras levnads- och arbetsvillkor
underlätta tillgången till psykiatrisk vård för ungdomar
uppmuntra forskning om den psykiska hälsans inverkan på ungdomar
bekämpa stigmatisering
utbyta bästa praxis mellan EU-länderna
främja en säkrare och friskare digital miljö, genom bekämpning av hat, våld och övergrepp i medier och på sociala medier
Narkotikamissbruk och problem med psykisk ohälsa
Personer som lider av både narkotikamissbruk och psykisk ohälsa löper större risk att utveckla en allvarlig psykopatologi, läggas in på sjukhus, överdosera, begå självmord eller dö i förtid, jämfört med personer med en enda psykisk funktionsnedsättning.
De har också större sannolikhet att bli arbetslösa och hemlösa och uppvisa högriskbeteenden kopplade till infektioner som hiv och hepatit C-virus.
Enligt Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA) lider upp till 80 procent av patienterna i vissa grupper som får behandling för narkotikamissbruk av psykisk ohälsa. De vanligaste psykiatriska komorbiditeterna (samsjuklighet) bland personer med missbruksrelaterade störningar är depression, ångest, posttraumatisk stress och personlighetsstörningar (främst antisociala störningar och borderlinepersonlighetssyndrom).
I rådet går EU-länderna samman för att bättre kunna stödja personer med psykisk ohälsa och narkotikamissbruk. Den 5 december 2023 godkände rådet slutsatser om narkotikamissbruk och psykisk ohälsa. Rådet uppmanade medlemsländerna att ta i beaktande skadligt bruk av narkotika i kombination med andra psykiska sjukdomar. Medlemsländerna, kommissionen och andra relevanta aktörer bör sträva efter att utveckla individanpassade insatser som är anpassade till dessa personers särskilda behov.
Det psykiska hälsotillståndet i EU
Före covidpandemin led minst 84 miljoner människor i EU av psykisk ohälsa, enligt OECD. Detta motsvarar mer än 1 av 6 personer i EU (17,3 procent).
Ångest och depression var de vanligaste psykiska hälsoproblemen i EU före coronapandemin, följt av alkohol- och narkotikamissbruk, bipolär sjukdom och schizofreni.
Ångestsyndrom drabbade uppskattningsvis 25 miljoner människor (5,4 procent av EU:s totala befolkning), följt av depressiva sjukdomar (21 miljoner människor, 4,5 procent) och narkotika- och alkoholmissbruk (11 miljoner människor, 2,4 procent).
Enligt WHO har den psykiska hälsan försämrats i hela världen sedan pandemin. En Eurobarometerundersökning som genomfördes i juni 2023 visade att nästan varannan person (46 procent av EU:s befolkning) hade upplevt känslomässiga eller psykosociala problem, såsom ångest- eller depressionskänslor, under de senaste 12 månaderna.
De ekonomiska konsekvenserna av psykisk ohälsa
Förutom det personliga lidandet och lidandet för människor i närheten av personen med problem – familj, vänner, vårdgivare – får psykisk ohälsa också ekonomiska konsekvenser för samhället. Enligt rapporten Health at a glance från OECD (2018) beräknas psykisk ohälsa kosta de 27 EU-länderna och Storbritannien minst 600 miljarder euro eller mer än 4 procent av BNP varje år.
- direkta hälso- och sjukvårdsutgifter (konsultationer, läkemedel, sjukhusinläggningar): 190 miljarder euro eller 1,3 procent av BNP
- socialförsäkringsprogram (sjukledighet, ledighet på grund av funktionsnedsättning, arbetslöshetsersättning): 170 miljarder euro eller 1,2 procent av BNP
- indirekta kostnader på arbetsmarknaden (inkomstbortfall på grund av dödlighet, lägre sysselsättning, frånvaro och lägre produktivitet): 240 miljarder euro eller 1,6 procent av BNP
Fördelarna med god psykisk hälsa
Psykisk hälsa är en integrerad del av människors hälsa och är avgörande för ett motståndskraftigt samhälle och en produktiv ekonomi.
Vilka fördelar har god psykisk hälsa i olika skeden av livet?
Barndomen och tonåren
bättre utbildningsresultat och anställningsmöjligheter
Vuxenlivet
mer produktivt arbete och chanser att få anställning
Ålderdomen
bättre integration och en aktivare roll i samhället
Senast ändrad: 20 juni 2025