"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Utrikesministrarna diskuterade Gulfregionen, det östliga partnerskapet, Etiopien, Nicaragua och andra aktuella frågor
Gulfregionen
Rådet hade en strategisk diskussion om EU:s strategi vad gäller gulfstaterna och hur man kan stärka EU:s närvaro i regionen.
Ministrarna konstaterade att gulfpartnerna kan spela en central roll i utrikespolitiska sammanhang, något som krisen i Afghanistan visar. Man diskuterade behovet av att aktivt stödja och följa upp den positiva dynamiken i regionen på områden som kan hjälpa till att bygga upp förtroende, samtidigt som man också bidrar till EU:s globala agenda (t.ex. grön omställning, digitalisering och handel). Rådet fokuserade också på behovet av att stödja socioekonomiska reformer och öppet diskutera frågor där det råder oenighet, till exempel mänskliga rättigheter.
Diskussionen kommer att ligga till grund för ett gemensamt meddelande om ett partnerskap med Gulfregionen, som ska antas under första kvartalet 2022. Likaså ska ett gemensamt råds- och ministermöte mellan EU och Gulfstaternas samarbetsråd hållas i början av 2022.
Det östliga partnerskapet
Utrikesministrarna diskuterade EU:s förbindelser med det östliga partnerskapet inför ministermötet i november och toppmötet inom det östliga partnerskapet som planeras till december och ska hållas i Bryssel.
Ministrarna diskuterade den svåra geopolitiska situation som vissa partnerländer i regionen står inför, och enades om att EU ska fortsätta att utöva påtryckningar för grundläggande värden som demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och korruptionsbekämpning. Samtidigt kommer EU att fortsätta arbetet för en långsiktig socioekonomisk återhämtning, och se till att den är hållbar och inkluderande och ger konkreta resultat för befolkningen.
EU ska också bistå partnerländerna med vacciner och vaccinintyg och i arbetet med att bekämpa desinformation.
Etiopien
Vid lunchen diskuterade utrikesrådet situationen i Etiopien mot bakgrund av den senaste utvecklingen i landet och i Tigray, ett år efter det att konflikten bröt ut.
Invånarna i Tigray har utsatts för systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna av väpnade grupper som använder krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som vapen. Humanitärt bistånd har hindrats från att komma fram. Vi förbereder oss inför den kommande FN-rapporten om de mänskliga rättigheterna som väntas den 1 november för att kunna komma med ett adekvat svar som kan inledas genom att förbereda sanktioner. Jag kommer att ge utrikestjänsten i uppdrag att gå vidare med detta när vi har fått rapporten om kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Ministrarna enades om att fortsätta det humanitära biståndet till Etiopien och ställde sig bakom det kommande uppdraget till EU:s kommissionär med ansvar för internationella partnerskap, Jutta Urpilainen, som ska resa till Etiopien tillsammans med EU:s särskilda representant för Afrikas horn, Annette Weber, för att förmedla ett tydligt budskap på EU:s vägnar om behovet av att äntligen genomföra en vapenvila och inleda en politisk process med alla aktörer.
Nicaragua
Under lunchen diskuterade utrikesrådet även situationen i Nicaragua. Sedan 2018 har minst 328 människor dödats i samband med brutalt kuvande av protester i landet.
Ministrarna diskuterade särskilt behovet av att anpassa EU:s politik mot bakgrund av valet i Nicaragua den 7 november 2021. Utsikterna till en trovärdig och legitim valprocess är mycket ringa.
EU kommer att fortsätta att insistera på demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, frigivande av politiska fångar, återvändande av internationella människorättsorganisationer och anordnande av fria och rättvisa val.
Aktuella frågor
Utrikesrådet diskuterade den försämrade humanitära och ekonomiska situationen i Afghanistan. Man enades om att en minimal EU-närvaro i Kabul är nödvändig för att bistå det afghanska folket och säkra fri lejd för riskutsatta afghaner, men att närvaro i landet inte innebar ett erkännande från EU:s sida.
Situationen i Tunisien diskuterades också mot bakgrund av den senaste utvecklingen. Ministrarna betonade vikten av att bevara det demokratiska regelverket, respektera maktfördelningsprincipen och återgå till ett institutionellt normalläge. Utnämningen av en ny regering ansågs vara ett första positivt steg som EU kommer att fortsätta att följa noggrant.
Ministrarna berörde därefter västra Balkan och följde upp det senaste toppmötet i Brdo och mot bakgrund av den senaste tidens spänningar i norra Kosovo. EU kommer att fortsätta sitt starka politiska engagemang i regionen, följa upp de viktiga utrikes- och säkerhetspolitiska uppgifterna från toppmötet och underlätta dialogen om en övergripande normalisering av förbindelserna mellan Kosovo och Serbien.
Inför FN:s kommande klimatkonferens (COP26) diskuterade rådet klimatdiplomati. Ministrarna underströk vikten av att alla länder utan dröjsmål lägger fram begränsningsplaner och långsiktiga strategier för nollutsläpp.
Ministrarna informerades därefter om den senaste utvecklingen kring Varosha och uttryckte stark solidaritet med Grekland och Cypern med anledning av de turkiska ingripandena mot fartyg som är verksamma i Greklands och Cyperns exklusiva ekonomiska zoner. Josep Borrell underströk att den enda hållbara lösningen på frågorna är en lösning på Cypernproblemet i linje med relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd och de principer som EU bygger på.
Rådet förde också en lång diskussion om Belarus och frågan om migranter som drivs i riktning mot gränsen till EU. Ministrarna varnade för den belarusiska regimens politiska utnyttjande av migranter och underströk att kontakterna med ursprungs- och transitländerna kommer att fortsätta, liksom arbetet med en lämplig reaktion från EU:s sida.
Innan mötet avslutades tog rådet också upp läget i Mali. Ministrarna diskuterade EU:s finansiella och politiska påtryckningsmöjligheter, inbegripet möjligheten att överväga restriktiva åtgärder, till stöd för de insatser som görs av Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas) och i linje med de slutsatser som antogs av Europeiska rådet i maj mot dem som hindrar övergångsagendan.
Rådets slutsatser
Rådet godkände slutsatser om Bosnien och Hercegovina/operation Eufor Althea.
Invånarna i Tigray har utsatts för systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna av väpnade grupper som använder krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som vapen. Humanitärt bistånd har hindrats från att komma fram. Vi förbereder oss inför den kommande FN-rapporten om de mänskliga rättigheterna som väntas den 1 november för att kunna komma med ett adekvat svar som kan inledas genom att förbereda sanktioner. Jag kommer att ge utrikestjänsten i uppdrag att gå vidare med detta när vi har fått rapporten om kränkningar av de mänskliga rättigheterna.