"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Utrikesrådet förde en diskussion om läget i Israel och i regionen utifrån det informella mötet via videokonferens med utrikesministrarna den 10 oktober och mötet via videokonferens med Europeiska rådets medlemmar den 17 oktober.
Rådet fördömde än en gång Hamas terroristattack och uppmanade Hamas att omedelbart frige gisslan. EU-ministrarna bekräftade att Israel har rätt att försvara sig i enlighet med internationell humanitär rätt.
Vi måste fördöma terroristattackerna och vi måste så långt som det är möjligt undvika en humanitär kris i Gaza. För att uppnå detta är det helt avgörande att vi tillhandahåller humanitärt bistånd och att de som behöver biståndet får tillgång till det.
Några konvojer har kommit fram, men inte många. Före kriget åkte runt 100 lastbilar in i Gaza varje dag, nu rör det sig om cirka 20 per dag, samtidigt som behoven nu är ännu större än tidigare.
Dessa första konvojer är ett positivt tecken, men konvojerna måste bli fler och komma snabbare in i Gaza. Vi måste leverera läkemedel och livsmedel, och ministrarna har enats om att vi även måste leverera bränsle för att få avsaltningsanläggningarna att fungera.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
EU och medlemsländerna kommer att fortsätta med sina intensiva kontakter med regionala partner och internationella aktörer för att förhindra en mer omfattande upptrappning i regionen. Utländsk inblandning och desinformationskampanjer måste motverkas.
Slutligen stod rådet fast vid sitt slutmål att nå en tvåstatslösning. Ministrarna diskuterade fred i regionen ur ett långsiktigt perspektiv och enades om att det kommer att vara av avgörande betydelse att blåsa nytt liv i den politiska processen.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina
Efter sitt historiska gemensamma besök i Kiev den 2 oktober 2023 diskuterade utrikesministrarna Rysslands angrepp mot Ukraina, med fokus på stöd på kort och lång sikt.
Rådet diskuterade hur man bäst tillgodoser Ukrainas mest akuta behov, bland annat genom mer luftförsvar och ammunition. Sedan diskuterade rådet konkreta förslag vad gäller EU:s framtida säkerhetsåtaganden.
Säkerhetsåtaganden, som kombinerar traditionellt militärt stöd med andra inslag med inriktning på cybersäkerhet, minröjning och en generell förstärkning av Ukrainas motståndskraft, kommer inte bara hjälpa Ukraina att försvara sig, utan även avskräcka framtida eventuella angrepp och motverka destabiliseringsförsök.
Josep Borrell underströk därefter behovet av att stärka EU:s försvarsindustri genom att öka EU:s produktion av ammunition för att tillgodose Ukrainas behov och fylla på EU:s lager. Även samarbetet mellan försvarsindustrierna i EU och Ukraina bör stärkas, med full respekt för EU-ländernas säkerhets- och försvarspolitik och deras konstitutionella begränsningar.
Slutligen diskuterade rådet även hur man bäst kan stödja Ukrainas fredsformel så att den får största möjliga stöd i FN.
Övriga beslut
Rådet antog en ram för sanktioner mot dem som undergräver stabiliteten, demokratin och rättsstatsprincipen i Niger.
Rådet antog också utan diskussion A-punkterna om icke lagstiftande verksamhet.
19:e ministermötet mellan EU och Centralasien.
I anslutning till utrikesrådets möte deltog ministrarna i det 19:e ministermötet mellan EU och Centralasien, tillsammans med Kazakstans, Kirgizistans, Tadzjikistans, Turkmenistans och Uzbekistans utrikesministrar.
Parterna godkände tillsammans en gemensam färdplan för fördjupade förbindelser mellan EU och Centralasien och diskuterade hur man kan skapa mer interregionalt samarbete om gemensamma säkerhetsutmaningar, konnektivitet, ekonomi och handel, vatten och klimat, utbildning, forskning och innovation, och skapa mer direkta personkontakter för att främja djupare förbindelser mellan EU och Centralasien.
Ministrarna framförde EU:s starka engagemang i Centralasien i samband med de utmaningar som den regionala dynamiken skapar, med fokus på konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och situationen i Afghanistan.
Med utrikesministrarnas möte bekräftas en ny nivå av samarbete mellan våra regioner. I en värld som står inför krävande utmaningar, men också nya möjligheter, vet vi att vi kan uppnå mer när vi agerar tillsammans.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Parterna bekräftade sina regioners beslutsamhet att upprätthålla FN-stadgan och folkrättens grundläggande principer. Ministrarna underströk behovet av att samarbeta effektivt för att förhindra att EU-sanktioner mot Ryssland kringgås i Centralasien.
Vi måste fördöma terroristattackerna och vi måste så långt som det är möjligt undvika en humanitär kris i Gaza. För att uppnå detta är det helt avgörande att vi tillhandahåller humanitärt bistånd och att de som behöver biståndet får tillgång till det. Några konvojer har kommit fram, men inte många. Före kriget åkte runt 100 lastbilar in i Gaza varje dag, nu rör det sig om cirka 20 per dag, samtidigt som behoven nu är ännu större än tidigare. Dessa första konvojer är ett positivt tecken, men konvojerna måste bli fler och komma snabbare in i Gaza. Vi måste leverera läkemedel och livsmedel, och ministrarna har enats om att vi även måste leverera bränsle för att få avsaltningsanläggningarna att fungera.
