"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Utrikesrådet diskuterade situationen i Israel, Gazaremsan och regionen, med utgångspunkt i det uttalande som rådet enhälligt enats om dagen innan, där man bland annat efterlyste omedelbara humanitära pauser under fientligheterna i Gaza och inrättandet av humanitära korridorer.
Ministrarna fokuserade särskilt på den humanitära situationen i Gaza och informerades av kommissionsledamot Janez Lenarčič i frågan. Rådet betonade att öppnandet av gränsövergången i Rafah var en positiv utveckling men otillräckligt för att lindra den humanitära situationen.
Ministrarna betonade behovet av ökad transiteringskapacitet, antingen genom att man öppnar fler övergångar på land eller genom inrättandet av en särskild sjöfartsrutt, och begärde än en gång att alla gisslan omedelbart och villkorslöst friges och att Röda korset får träffa dem.
Rådet diskuterade därefter behovet av att undvika upptrappning och spridning till regionen i stort. I detta syfte vänder sig EU till alla relevanta regionala aktörer och ägnar särskild uppmärksamhet åt situationen med Hizbollah vid den norra israeliska gränsen mot Libanon.
Slutligen fokuserade rådet på behovet av att arbeta för en långsiktig lösning, ett scenario för efter konfliktens slut som kan garantera stabilitet och hållbar fred för Palestina, Israel och regionen i stort.
Den dramatiska kris som vi nu upplever har oerhört höga kostnader i form av liv – israeliska och palestinska liv – och visar att det internationella samfundet har misslyckats politiskt och moraliskt. Vi har inte lyckats hitta en lösning på situationen. Vi måste se det här som ett tillfälle att få människor att förstå att en lösning är absolut nödvändig och att framtiden måste innebära två stater. Det handlar inte bara om att återuppbygga Gaza. Det har vi gjort flera gånger tidigare. Vi måste bygga upp en stat för palestinierna.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Utrikesrepresentanten föreslog för ministrarna ett antal villkor för att arbeta för en lösning, i nära samarbete med USA och arabstaterna.
Vi kan inte tillåta att det palestinska folket fördrivs ut ur Gaza. Vi kan inte tillåta att palestinierna drivs ut med hopp om att de ska få skydd någon annanstans. [...] Ingen territoriell förändring eller minskning av Gazas territorium. Nej till en ny ockupation från den israeliska försvarsmaktens sida på ett permanent sätt. Nej även till en återkomst av Hamas till Gaza.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Utrikesrepresentanten underströk att om man ser framåt kan inte situationen i Gaza särskiljas från den övergripande palestinska frågan, utan den måste vara en del av en heltäckande och hållbar lösning. De olika aktörerna måste åta sig att finna lösningar som kretsar kring en palestinsk myndighet i Gaza, vars mandat och legitimitet måste utformas noggrant och beslutas om av FN:s säkerhetsråd.
Borrell betonade också vikten av ett starkare engagemang från arabländernas sida och av ett större engagemang från Europeiska unionens sida i regionen.
EU-ländernas utrikesministrar diskuterade Rysslands angrepp mot Ukraina efter det att Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba hållit ett anförande för EU-ländernas ministrar via videolänk och informerat dem om den senaste utvecklingen på plats och om Ukrainas aktuella prioriteringar.
Rådet upprepade sitt orubbliga åtagande att stödja Ukraina och hjälpa landet att försvara sig mot Putins krig. Ministrarna diskuterade vidare EU:s militära stöd och framtida säkerhetsåtaganden, till följd av vad EU-ländernas ledare enats om i oktober 2023.
Utrikesrepresentanten bekräftade att den första prioriteringen är att säkra ytterligare militärt stöd genom den europeiska fredsfacilitetens föreslagna särskilda anslag, nämligen biståndsfonden för Ukraina från och med 2024.
Dessutom kommer EU att fortsätta att utbilda ukrainska soldater genom EU:s rådgivande uppdrag i Ukraina, som redan har utbildat mer än 30 000 soldater på mindre än ett år, och kommer att utbilda ytterligare 10 000 under den kommande perioden.
Slutligen kommer EU att insistera på en annan central prioritering, nämligen Ukrainas fredsformel, som av rådet betraktas som det enda förslaget om en rättvis och hållbar fred som bör diskuteras på internationell nivå.
Armenien/Azerbajdzjan
Utrikesrådet diskuterade Armenien/Azerbajdzjan mot bakgrund av Azerbajdzjans militära operation i Nagorno-Karabach den 19–20 september 2023, den efterföljande massfördrivningen av över 100 000 Karabach-armenier och de pågående insatserna för att normalisera förbindelserna.
Vid sitt möte i oktober 2023 diskuterade Europeiska rådet hur man ytterligare kan stärka EU:s samarbete med Armenien och stödja landets demokratiskt valda myndigheter, dess motståndskraft, dess säkerhet och fortsatta reformer i landet.
Med utgångspunkt i detta enades rådet om att undersöka möjligheten att tillhandahålla icke-dödligt stöd till Armenien inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten och stärka EU:s uppdrag i Armenien för att möjliggöra fler observatörer och fler patruller, även i känsliga områden. Ministrarna tog också upp möjligheten att tillåta viseringsliberalisering för Armenien.
Vi måste vara mycket vaksamma på alla försök till destabilisering av Armenien, såväl internt som externt ifrån. Vårt budskap till Azerbajdzjan är tydligt: varje kränkning av Armeniens territoriella integritet är oacceptabel och kommer att få allvarliga konsekvenser för förbindelserna med EU.
Vi efterlyser ett återupptagande av förhandlingarna mellan Armenien och Azerbajdzjan om det arbete som utförts av Europeiska rådets ordförande. Att fredsfördraget ingås är ett måste för EU, och vi är fast beslutna om att fortsätta vår medlarroll. Vi beslutade att bjuda in Armeniens utrikesminister att göra oss sällskap i anslutning till ett av utrikesrådets kommande möten.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Övriga beslut
Rådet antog också utan föregående diskussion A-punkterna om lagstiftande och icke lagstiftande verksamhet.
Klimatdiplomati
EU:s utrikesministrar fick besök av den nominerade ordföranden för COP28, Sultan al-Jaber, för en diskussion om klimatdiplomati. Diskussionen bekräftade EU:s beslutsamhet att se till att FN:s klimatkonferens trots den nuvarande geopolitiska oron fortsätter att fokusera på den existentiella kampen mot den globala uppvärmningen och klimatförändringarna genom ambitiösa beslut och åtaganden.
Ministermötet mellan EU och västra Balkan
Efter det att utrikesrådets möte formellt avslutats deltog EU-ländernas utrikesministrar i ministermötet mellan EU och västra Balkan tillsammans med de sex utrikesministrarna från partnerländerna på västra Balkan: Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo*, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien.
Målet med ministermötet var att ytterligare intensifiera EU:s samarbete med västra Balkan, med tonvikt på gemensamma säkerhetsutmaningar, såsom utländsk inblandning och informationsmanipulering, cyberhot och återverkningarna av Rysslands aggression mot Ukraina, samt samarbete i internationella forum.
* Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
Den dramatiska kris som vi nu upplever har oerhört höga kostnader i form av liv – israeliska och palestinska liv – och visar att det internationella samfundet har misslyckats politiskt och moraliskt. Vi har inte lyckats hitta en lösning på situationen. Vi måste se det här som ett tillfälle att få människor att förstå att en lösning är absolut nödvändig och att framtiden måste innebära två stater. Det handlar inte bara om att återuppbygga Gaza. Det har vi gjort flera gånger tidigare. Vi måste bygga upp en stat för palestinierna.