Belarus
EU stöder det belarusiska folket. EU fördömer kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Belarus, Belarus hybridattacker mot EU och landets inblandning i Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Riggade val 2020 och kränkningar av de mänskliga rättigheterna
EU erkänner inte resultatet av presidentvalet i Belarus den 8 augusti 2020 och anser att detta val varken var fritt eller rättvist. EU anser att Aljaksandr Lukasjenka saknar all demokratisk legitimitet.
Vid flera tillfällen mellan 2020 och 2025 uttryckte rådet sin oro över kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Belarus och upprepade sitt stöd för det belarusiska folkets demokratiska rätt att välja sin president genom nya fria och rättvisa val, utan yttre inblandning.
EU:s politik gentemot Belarus vägleds av rådets slutsatser av den 19 februari 2024, där EU bekräftar sitt orubbliga stöd för det belarusiska folkets strävan efter ett fritt, demokratiskt, suveränt och oberoende Belarus som en del av ett fredligt och välmående Europa.
EU är djupt oroat över
- den försämrade människorättssituationen i Belarus
- de fortsatta förföljelserna och skrämselkampanjerna mot alla delar av det belarusiska samhället
- den aldrig tidigare skådade nivån av förtryck och restriktionerna för politiskt deltagande
- åtgärder som påverkar Belarus nationella identitet
Som svar på Belarus agerande har EU infört sanktioner mot Belarus. Syftet är att sätta press på den politiska ledningen i Belarus för att förhindra ytterligare våldsamheter och förtryck, så att den friger alla politiska fångar och andra orättmätigt frihetsberövade personer samt inleder en verklig och inkluderande nationell dialog med samhället i stort.
Inblandning i Rysslands krig mot Ukraina
Sedan den 24 februari 2022 har Lukasjenkaregimen varit delaktig i Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
EU fördömer med kraft Lukasjenkaregimens fortsatta stöd åt Rysslands militära angrepp mot Ukraina. Belarus uppmanas att avstå från sådant agerande och att respektera sina internationella skyldigheter.
Belarus bidrar till Rysslands anfallskrig mot Ukraina på en rad olika sätt, bland annat genom att
- tillåta att Ryssland avfyrar ballistiska robotar från belarusiskt territorium
- möjliggöra transport av rysk militär personal och tunga vapen, stridsvagnar och militära transportfordon
- tillåta att ryskt militärflyg flyger genom belarusiskt luftrum in i Ukraina
- tillhandahålla tankstationer
- lagra ryska vapen och rysk militär utrustning i Belarus
Med anledning av Belarus agerande har EU sedan mars 2022 antagit ett antal enskilda och ekonomiska åtgärder som speglar de sanktioner som antagits mot Ryssland.
Hybridattacker mot EU
Luftrumskränkningar
EU fördömer Belarus intensifierade hybridattacker mot EU och dess medlemsstater och kränkningarna av EU:s luftrum under 2025. Dessa intrång utgör allvarliga säkerhetsrisker, främst för den civila luftfarten, och har som mål att destabilisera en EU-medlemsstat och skrämma EU-medborgarna.
Attackerna utförs inom ramen för en bredare riktad hybridkampanj, tillsammans med andra åtgärder som också inbegriper statsunderstödd smuggling av migranter. EU uppmanar den belarusiska regimen att omedelbart upphöra med detta agerande.
Utnyttjande av migranter för politiska syften
Efter de politiska omvälvningarna i Belarus och EU:s restriktiva åtgärder började Belarus i juni 2021 att organisera flygningar och inhemska transporter för att underlätta transiteringen av migranter till EU, först till Litauen och sedan till Lettland och Polen. EU fördömer alla försök från tredjeländer att utnyttja människor för politiska ändamål.
Under de följande åren, och särskilt efter Rysslands fullskaliga invasionen av Ukraina, har migrationstrycket på den östra gränsen förblivit högt. Antalet irreguljära gränspassager är dock relativt lågt.
Som svar på Belarus hybridkampanj mot EU utvidgade rådet tillämpningsområdet för sanktionerna mot Belarus på grund av utnyttjandet av migranter (november 2021) och kränkningarna av Litauens luftrum och annan hybridverksamhet som påverkar EU:s medlemsländer (i december 2025).
Stöd till det belarusiska folket
När Belarus väl inleder en övergång till demokrati kommer EU att ge omedelbart och långsiktigt stöd för att bidra till att stabilisera landets ekonomi, reformera dess institutioner och skapa fördelar för dess invånare och samhälle.
EU är berett att mobilisera ett investeringspaket på upp till 3 miljarder euro för Belarus för att underlätta effektiva ekonomiska reformer, öka motståndskraften, förbättra tillväxtpotentialen och bidra till att det skapas arbetstillfällen.
Den övergripande planen för ekonomiskt stöd till ett demokratiskt Belarus kommer att genomföras med hjälp av många olika politiska och finansiella instrument. De kommer att förstärka stödprogrammen från internationella finansinstitut, särskilt Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. EU förväntar sig att Internationella valutafonden och Världsbanken också kommer att öka stödet till landet när en övergång till demokrati väl har ägt rum i Belarus.
Sedan augusti 2020 har EU ökat sitt ekonomiska stöd till det belarusiska folket. EU:s ekonomiska stöd gynnar medborgarna direkt genom att stärka medborgarinitiativ och oberoende medier, underlätta rörlighet och stipendier och stödja små och medelstora företag samt hälso- och sjukvårdssektorn och kultursektorn.
Efter en översyn av förbindelserna mellan EU och Belarus, och mot bakgrund av den belarusiska regimens delaktighet i Rysslands anfallskrig mot Ukraina, har EU omorienterat sitt bistånd till icke-statliga aktörer och gett betydande stöd till det belarusiska folket inom sex viktiga sektorer: det civila samhället, mänskliga rättigheter, oberoende medier, utbildning, kultur och små och medelstora företag i exil.
Sedan 2020 har EU:s ekonomiska stöd till det belarusiska folket uppgått till 200 miljoner euro genom instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.
Sanktioner mot den belarusiska regimen
EU har infört omfattande sanktioner mot Belarus som svar på
- de riggade valen 2020 och de fortsatta kränkningar av de mänskliga rättigheterna som de belarusiska myndigheterna gjort sig skyldiga till
- den belarusiska regimens inblandning i Rysslands militära angrepp mot Ukraina
- hybridattackerna mot EU, däribland utnyttjandet av migranter i politiska syften, och kränkningarna av EU:s luftrum
EU:s sanktioner mot Belarus
Tillfälligt upphävande av deltagande i det östliga partnerskapet
Mellan 2014 och 2020 – före det riggade valet i augusti 2020 – förbättrades förbindelserna mellan EU och Belarus något.
I februari 2016 konstaterade rådet att Belarus vidtagit åtgärder för att förbättra förbindelserna mellan EU och Belarus och beslutade att häva vissa av de befintliga sanktionerna mot Belarus.
Under 2016 återupptogs människorättsdialogen mellan EU och Belarus och Belarus antog en handlingsplan för mänskliga rättigheter för 2016–2019. Förhandlingarna om ett partnerskap för rörlighet avslutades 2017 och avtal om viseringslättnader och återtagande trädde i kraft den 1 juli 2020.
Denna period av förbättrade förbindelser avbröts dock på grund av en drastisk försämring av den övergripande situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen i Belarus under upptakten till och genomförandet och efterdyningarna av valet i augusti 2020.
På grund av de brutala tillslagen mot fredliga demonstranter och de fortsatta kränkningarna av de mänskliga rättigheterna efter presidentvalet trappade EU ned det bilaterala samarbetet med de belarusiska myndigheterna och införde en rad sanktioner mot Belarus.
I juni 2021 meddelade Belarus att landet skulle dra sig ur det östliga partnerskapet och upphäva återtagandeavtalet med EU samt andra befintliga strukturer såsom människorättsdialogen mellan EU och Belarus.
EU upphävde avtalet om förenklade viseringsförfaranden med Belarus i november 2021.
Läs mer
Skydd och främjande av mänskliga rättigheter
Rysslands krig mot Ukraina
Hybridhot
Senast ändrad: 21 januari 2026