"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Utrikesrådet diskuterade situationen i Mellanöstern, med början i EU:s bidrag till säkerhet och stabilisering i Gaza.
Våra två uppdrag på plats kan utöka insatserna: den ena hjälper till vid gränsövergångarna och den andra stöder den palestinska polisen. Båda kan ge värdefulla bidrag till fredsplanen och den internationella stabiliseringsstyrkan, men vi behöver godkännande från den israeliska sidan.
Kaja Kallas, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och ordförande i utrikesrådet
I detta sammanhang fokuserade ministrarna på EU:s GSFP-uppdrag, EU BAM Rafah och Eupol Copps, reformen av Palestinska myndigheten, humanitärt bistånd och återuppbyggnad, där flera ministrar var överens om att EU bör ha större inflytande.
Rådet diskuterade därefter läget i Syrien, ett år efter Assadregimens fall. Diskussionen handlade främst om hur det går med Syriens övergång och hur EU bättre kan stödja samhällsstyrning, reformer i säkerhetssektorn och handel.
Assadregimen föll för ett år sedan och Syrien står alltjämt inför enorma utmaningar. Sektorsvist våld, bristande inkludering, brist på riktiga institutioner och rättsstatsprincipen är problem som fortfarande håller sig kvar. [...] Låt mig påminna om att EU var först med att häva sanktionerna för att hjälpa landet att påbörja återuppbyggnaden. Men enbart upphävda sanktioner leder inte till ekonomiskt välstånd. Investerare måste kunna lita på rättssystemet. Investerare måste vara säkra på att situationen är stabil och inte spårar ur.
Kaja Kallas, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och ordförande i utrikesrådet
Ministrarna diskuterade behovet av att anpassa EU:s sanktioner allteftersom situationen förändras och gå vidare med ett nytt politiskt partnerskap mellan EU och Syrien.
Avslutningsvis förde rådet en kortfattad diskussion om situationen i Libanon inför mötet i associeringsrådet EU–Libanon.
Vid en arbetslunch diskuterade utrikesrådet de bilaterala förbindelserna mellan EU och Kina, bland annat vad gäller de geoekonomiska förbindelserna och geopolitiska frågor.
Kina använder i allt högre grad ekonomiska band som vapen för att göra politiska vinningar. Vi offentliggjorde nyligen vår gemensamma strategi för ekonomisk säkerhet tillsammans med kommissionen och planerar att diversifiera vår försörjning av kritiska mineraler. I dag diskuterade ministrarna hur vi kan bli bättre på att använda vår handelsarsenal för att stärka Europas resiliens. Inget europeiskt land kan matcha Kina på egen hand. Här är det enighet som är vår styrka.
Kaja Kallas, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och ordförande i utrikesrådet
Utrikesrådet diskuterade Rysslands angrepp mot Ukraina efter ett inlägg via videolänk av Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha, som gav en överblick över läget på plats, inklusive vad gäller pågående politiska ansträngningar, och Ukrainas mest brådskande prioriteringar.
Våra prioriteringar är två: vi ska öka trycket på Moskva och vi ska öka stödet till Kiev. Europa ger Ukraina rekordstort militärt stöd på 27 miljarder euro i år och vi har också infriat vårt löfte om att leverera 2 miljoner enheter artillerigranater. Det står också klart att det inte är läge att sakta ned. Vi måste göra mer för att stärka Ukrainas försvar och landets kort i förhandlingarna, när Ryssland fortsätter att säga nej till fred.
Kaja Kallas, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och ordförande i utrikesrådet
Den efterföljande EU27-diskussionen handlade inledningsvis främst om EU:s säkerhetsgarantier till Ukraina. Ministrarna diskuterade målet att se till att Ukraina har en styrkeposition i de pågående diplomatiska förhandlingarna.
Ministrarna var tydliga med att ett fredsavtal måste innehålla starka säkerhetsgarantier. Eftersom Ukraina har pressats till att avstå från medlemskap i Nato är säkerhetsgarantier den enda skyddsåtgärd som kan hindra Ryssland från att invadera på nytt. EU kommer att göra sin del, bland annat genom utbildning och stöd till försvarsindustrin.
Kaja Kallas, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och ordförande i utrikesrådet
Ministrarna behandlade också frågan om finansiering för Ukraina perioden 2026–2027 inför den kommande diskussionen vid Europeiska rådets möte den 18–19 december.
Ministrarnas diskussion handlade vidare om olika sätt att öka trycket på Ryssland, särskilt genom åtgärder för att störa skuggflottan och dem som möjliggör dess verksamhet. I detta sammanhang antog rådet restriktiva åtgärder mot nio aktörer som möjliggör skuggflottan.
Ministrarna var eniga om att åtgärder mot Rysslands skuggflotta bör förbli en central prioritering för EU och att arbetet med att införa ytterligare restriktiva åtgärder mot både skuggflottan och dess möjliggörare bör fortsätta.
Avslutningsvis införde rådet ytterligare restriktiva åtgärder mot tolv personer och två enheter mot bakgrund av Rysslands fortsatta hybridverksamhet, inbegripet utländsk informationsmanipulering och inblandning mot EU och dess medlemsländer och partner, och utvidgning av tillämpningsområdet för sanktionerna mot Belarus mot bakgrund av den senaste tidens kränkningar av Litauens och andra medlemsländers luftrum som påverkas av Belarus hybridverksamhet.
Rådet antog en förklaring från Europeiska unionen och dess medlemsstater om att fullt ut utnyttja ramen för den internationella havsrätten när det gäller hot från
”skuggflottan” och skydd av kritisk undervattensinfrastruktur.
Under punkten Aktuella frågor informerade den höga representanten utrikesministrarna om det upptrappade våldet i östra delen av Demokratiska republiken Kongo, och om läget i området kring de afrikanska stora sjöarna.
Under punkten Övriga frågor informerade Cypern rådet om Cyperns kandidatur till OSSE:s ordförandeskap. Slovenien tog upp det möte som nyligen hölls med västafrikanska stater i anslutning till toppmötet mellan EU och Afrikanska unionen, där Slovenien var ordförande på den höga representantens vägnar, och Österrike informerade ministrarna om det möte som nyligen hölls i Wien med gruppen Västra Balkans vänner.
Rådet antog ytterligare sanktioner mot tre personer och en enhet som är ansvariga för gängvåld i Haiti.
Rådet godkände slutsatser om främjande av ömsesidigt fördelaktiga partnerskap genom bättre finansiering, jämställdhet, global hälsa och handel, där man bekräftar EU:s engagemang för internationella partnerskap som en hörnsten i unionens yttre åtgärder och som bidrar till hållbar utveckling, fattigdomsutrotning, global stabilitet och en regelbaserad världsordning.
Ministrarna godkände den övergripande strategi som anges i slutsatserna, särskilt när det gäller utvecklingsfinansiering, ett effektivt genomförande av EU:s strategi för global hälsa, främjande av jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt förstärkning av handelskapaciteten genom Aid for Trade.
Genom att godkänna dessa slutsatser bekräftade rådet EU:s beredvillighet att anpassa sina yttre åtgärder till en föränderlig global miljö och samtidigt förbli en tillförlitlig och principfast partner, bland annat som världens största givare av offentligt utvecklingsbistånd, tillsammans med medlemsländerna. Rådet efterlyste ett effektivt genomförande, mätbara effekter, transparens och ansvarsskyldighet inom alla åtgärdsområden och ett fortsatt samarbete med internationella partner och institutioner för att främja hållbar utveckling, global hälsosäkerhet, jämställdhet och inkluderande handel, i linje med Agenda 2030 och andra internationella åtaganden.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Rådet antog slutsatser inför 2026 års granskningskonferens mellan parterna i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen och bekräftade sitt entydiga stöd för icke-spridningsfördraget som en hörnsten i det globala systemet för förhindrande av spridning av kärnvapen, en grundförutsättning för fortsatt kärnvapennedrustning och en viktig faktor i utvecklingen av kärnenergins tillämpning för fredliga ändamål. Inför 2026 års granskningskonferens står fördraget inför betydande utmaningar, bland annat återupplivad kärnvapenretorik, vilket framgår av Rysslands agerande i sitt oberättigade och olagliga fullskaliga anfallskrig mot Ukraina.
