"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Mot bakgrund av den fjärde årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina diskuterade rådet Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
I morgon infaller årsdagen av Putins brutala och meningslösa krig. Ukraina betalar ett högt pris för Rysslands fatala felkalkyl, men även Moskva har misslyckats med att uppnå sina strategiska mål med kriget. Rysslands militära styrkor är sargade, den ryska ekonomin på snabb tillbakagång och ukrainarna fortsätter att göra hårt motstånd.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
Ministerdiskussionen inleddes med ett inlägg via videolänk av Ukrainas utrikesminister AndrijSybiha, som gjorde en sammanfattning av läget vid fronten och Ukrainas mest akuta prioriteringar.
Den efterföljande EU27-diskussionen inriktades på olika sätt att ytterligare öka trycket på Ryssland och stödja Ukraina. Arbetet med ett tjugonde sanktionspaket mot Ryssland pågår fortfarande, men rådet beslutade att förlänga de restriktiva åtgärder som antagits som svar på Rysslands olagliga annektering av vissa icke-regeringskontrollerade områden i Ukraina med ytterligare ett år, till och med den 24 februari 2027. Dessutom antog rådet restriktiva åtgärder mot ytterligare åtta personer som är ansvariga för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Ryssland.
Vidare meddelade utrikeschef Kaja Kallas att hon beslutat att begränsa storleken på det ryska representationen till EU till högst 40 personer, och samarbetar med EU-kommissionen för att hålla många före detta ryska soldater utanför Schengenområdet.
När det gäller stödet till Ukraina godkände rådet en översyn av Ukrainaplanen för att ta hänsyn till två exceptionella bidrag från Sverige till Ukrainafaciliteten, som består av cirka 260 miljoner euro i icke återbetalningspliktigt stöd. Rådet förde även en kortfattad diskussion om frågan om stödlånet till Ukraina på 90 miljarder euro för åren 2026–2027.
Rådet diskuterade sedan utvecklingen i de USA-ledda fredsförhandlingarna och hur EU kan stödja det diplomatiska spåret och bidra till säkerhetsgarantier.
Europa har ett tydligt och legitimt intresse av hur Rysslands krig slutar. För att europeiska intressen inte ska lida skada i processen måste vi vara tydliga med vad vi förväntar oss av Ryssland. Respekt för gränser, slut på sabotage, betalning av krigsskadestånd och återlämnande av ukrainska kidnappade barn är inte blott långsökta frågor, de bör vara grunden.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
EU-ländernas utrikesministrar diskuterade också situationen i Mellanöstern mot bakgrund av den senaste utvecklingen i Gaza, på Västbanken och i Iran och Syrien.
Gaza och Västbanken
Vid lunchen diskuterade ministrarna med den höga representanten för Gaza, Nikolai Mladenov, nästa steg i genomförandet av den övergripande planen för att få ett slut på Gazakonflikten och vilken funktion det nyligen inrättade fredsrådet har. Diskussionen bidrog till att klargöra möjliga vägar för EU:s engagemang, bland annat när det gäller styrnings- och säkerhetsarrangemang, utan att det påverkar framtida beslut.
I början av den efterföljande diskussionen deltog också Alexander De Croo, handläggare för FN:s utvecklingsprogram (UNDP), som informerade ministrarna om sitt besök nyligen i regionen och den svåra humanitära situationen i Gaza samt UNDP:s roll.
Verkliga framsteg i Gaza är beroende av att Hamas avväpnas och att de israeliska styrkorna därefter dras tillbaka. [...] Europeiska unionen stöder Gazas framtid.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
Ministrarna diskuterade EU:s bidrag till genomförandet av den övergripande planen för att få ett slut på Gazakonflikten, i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2803, efter USA:s tillkännagivande den 14 januari om inledandet av planens andra fas.
Som en uppföljning av det konstituerande mötet i president Trumps fredsråd som hölls den 19 februari i Washington DC diskuterade ministrarna möjliga EU-bidrag inom planens olika delar för humanitärt bistånd, styrning, säkerhet och återuppbyggnad, samtidigt som de erinrade om sin oro över rådets stadga.
De uttryckte också djup oro över den svåra humanitära situationen i Gaza, inbegripet frågan om registrering av icke-statliga organisationer, och tog upp det förstärkta GSFP-engagemanget, nämligen genom omfördelningen av EU BAM Rafah och uppskalningen av Eupol Copps till stöd för utbildningen av den palestinska polisen och palestinska straffrättsliga aktörer.
På Västbanken diskuterade rådet de åtgärder som nyligen antagits av den israeliska regeringen för att ändra förfarandena för fastighetsregistrering och förvärv av fast egendom. Ministrarna uttryckte allvarlig oro över att dessa beslut utgör ett brott mot folkrätten och ytterligare undergräver insatserna för en fredlig lösning och en tvåstatslösning.
Ministrarna bekräftade också på nytt EU:s stöd till Palestinska myndigheten, samtidigt som de betonade vikten av fortsatta reformansträngningar.
Utrikesministrarna utvärderade också läget i Iran mot bakgrund av de pågående samtalen mellan USA och Iran och EU:s beslut av den 19 februari 2026 om att föra upp Islamiska revolutionsgardet på förteckningen över terroristorganisationer. Ministrarna upprepade sina farhågor över Irans kärntekniska program och bekräftade samtidigt behovet av att bevara kanaler för dialog för att undvika risker för militär upptrappning eller intern destabilisering.
Fönstret för diplomati är mycket litet. Naturligtvis hyser vi många farhågor när det gäller Iran, dess kärntekniska program, dess ballistiska robotar och stödet till terrorister som också utgör ett hot mot Europa. Men varje militärt ingripande riskerar att få svårkontrollerade konsekvenser.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
Ministrarna diskuterade situationen i Syrien mot bakgrund av den pågående övergångsprocessen, inbegripet den nyligen ingångna överenskommelsen mellan övergångsmyndigheterna och Syriska demokratiska styrkorna, samtidigt som de betonade det bräckliga säkerhetsläget.
Rådet bekräftade sin beredvillighet att stödja en inkluderande politisk övergång och hållbar återuppbyggnad, bland annat genom ökat EU-engagemang. Ministrarna diskuterade också den senaste tidens upptrappning av våldet i nordöstra delen av landet och framhöll de fortsatta säkerhetsriskerna i samband med läger och förvarsanläggningar som hyser tidigare IS-stridande och deras familjer. Man betonade behovet av att skapa förutsättningar för ett säkert återvändande av flyktingar och vikten av EU:s bidrag till rehabiliterings- och återanpassningsprogram.
Inför utrikesrådets möte fördes en informell diskussion över frukost om hybridhot och utländsk informationsmanipulering och inblandning.
Dagens krig utkämpas inte bara med stridsvagnar och drönare, utan också med lögner och algoritmer. Utländsk informationsmanipulering och inblandning är ett vapen som är riktat mot hjärtat i våra demokratier. [...] Vi har inte råd att förlora slaget om information. [...] I dag bekräftade ministrarna på nytt behovet av tydligare kommunikation om våra värden och vad Europa står för, skärpta sanktioner mot nätverk för utländsk informationsmanipulering och inblandning och stärkt samarbete med de brottsbekämpande myndigheterna.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
Rådet antog ett beslut om att förlänga uppdraget för EU:s sjöfartsskyddsinsats för att skydda friheten till sjöfart i samband med krisen i Röda havet (Eunavfor Aspides) till den 28 februari 2027.
