"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet diskuterade EU:s förbindelser med västra Balkan efter en informell frukost med utrikesministrarna från de sex partnerna på västra Balkan.
Rådet höll en övergripande diskussion om aktuella frågor, bland annat viktig geopolitisk utveckling, det gemensamma intresset av att främja stabilitet och säkerhet i regionen och samarbetet i frågor som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP).
Inför toppmötet mellan EU och västra Balkan den 5 juni 2026 enades ministrarna om att EU ska fortsätta sitt samarbete med regionen och vidta konkreta åtgärder för att fördjupa samarbetet i utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor. Detta innebär att man uppmuntrar till anpassning till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, eftersträvar säkerhets- och försvarspartnerskap utöver dem som redan ingåtts med Albanien och Nordmakedonien och ger ytterligare stöd mot hybridhot, bland annat för att motverka desinformation.
EU-ländernas utrikesministrar diskuterade Rysslands angrepp mot Ukraina, efter en informell diskussion med Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha, som var med på plats.
Diskussionen inriktades på EU:s stöd till Ukraina och berörde flera aspekter: ekonomiskt och militärt stöd och energistöd samt EU:s säkerhetsgarantier – inbegripet förstärkning av EU:s satellitcentrum för att stödja övervakningen av vapenvilan och motverka försök att kringgå sanktioner. Ministrarna samtalade också om stöd till återförandet av ukrainska barn inför högnivåmötet i den internationella koalitionen för återförande av ukrainska barn, som ägde rum samma dag, och bekräftade den geostrategiska betydelsen av Ukrainas anslutningsprocess.
Att få med Ukraina i EU är inte välgörenhet, det är en investering i vår egen säkerhet. Och vårt budskap till Putin är tydligt. Ukrainas europeiska framtid är viktigare för oss än vad förstörelsen av Ukraina är för Ryssland.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
Vad gäller trycket på Ryssland antog rådet restriktiva åtgärder mot ytterligare sexton personer och sju enheter som är ansvariga för systematisk olaglig deportering och tvångsförflyttning av ukrainska barn till Ryska federationen och inom tillfälligt ockuperade territorier.
Ministrarna enades om att fortsätta att arbeta för mer restriktiva åtgärder som kan strypa Rysslands inkomstflöden och diskuterade frågan om fredsförhandlingar, som kommer att behandlas ytterligare vid det kommande informella mötet med utrikesministrarna på Cypern.
Slutligen antog rådet ett förstärkt mandat för Europeiska unionens rådgivande uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn i Ukraina (EUAM).
Vid lunchen diskuterade ministrarna situationen i Mellanöstern mot bakgrund av den senaste händelseutvecklingen i regionen.
Iran
Rådet diskuterade läget när det gäller fientligheterna i Gulfregionen och en förstärkning av EU:s samarbete med Gulfstaterna mot bakgrund av den regionala upptrappningen.
EU-ländernas ministrar enades om hur viktigt det är att fördjupa förbindelserna genom säkerhetskanalerna, försvarskanalerna och de diplomatiska kanalerna. Ministrarna stödde också idén om att stärka EU:s restriktiva åtgärder för att garantera friheten till sjöfart och diskuterade möjligheten att stärka insatsen Aspides.
Rådet diskuterade Israel och Palestina. Ministrarna uttryckte sin djupa oro över den pågående humanitära krisen i Gaza och det avstannade genomförandet av fredsplanen enligt FN:s säkerhetsråds resolution 2803 och erinrade om vikten av att upprätthålla den internationella uppmärksamheten på och det internationella engagemanget i planen samt betonade behovet av att säkerställa tillträde för humanitärt bistånd. Ministrarna underströk hur viktigt det är att bidra till en snabb återhämtning i Gaza och att stödja Palestinska myndighetens reformansträngningar.
Den förvärrade situationen på Västbanken och de åtgärder som den israeliska regeringen nyligen vidtog behandlades också. Särskilt med tanke på det ökande våldet och utvidgningen av bosättningarna på Västbanken. Som en uppföljning av Europeiska rådets slutsatser från mars och diskussionerna vid utrikesrådets möte i april meddelade utrikeschefen att ministrarna hade nått en politisk överenskommelse om att gå vidare med riktade sanktioner mot extremistiska bosättare och enheter som stöder bosättningar på Västbanken. Samtidigt enades ministrarna om att vidta ytterligare restriktiva åtgärder mot ledande personer inom Hamas. Rådet diskuterade också ytterligare politiska alternativ, inbegripet handelsrelaterade åtgärder avseende importen av produkter från bosättningarna.
Vi tar oss ur det politiska dödläge som har rått under lång tid. Våld och extremism får konsekvenser.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
Ministrarna tog också upp det svåra humanitära läget i Libanon mot bakgrund av de fortsatta fientligheterna mellan Israel och Hizbollah. Man uppmanade båda sidor att upprätthålla vapenvilan från den 16 april och upprepade vikten av att respektera Libanons suveränitet och territoriella integritet.
Informell diskussion med Kanadas utrikesminister
Kanadas utrikesminister Anita Anand anslöt till ministrarna för en informell diskussion om bilaterala förbindelser och samarbete i internationella frågor av gemensamt intresse inför mötet i den internationella koalitionen för återförande av ukrainska barn.
EU-ländernas utrikesministrar fick en redogörelse för resultaten av EU:s uppdaterade övergripande hotbildsanalys.
Övriga frågor och beslut
Under punkten Övriga frågor informerades ministrarna av
Rumänien om den senaste tidens kränkningar av rumänskt luftrum av ryska drönare och om högnivåevenemanget om den vertikala gaskorridoren som hölls i anslutning till mötet i Europeiska politiska gemenskapen
Kroatien om toppmötet och näringslivsforumet för trehavsinitiativet i Dubrovnik
Italien och Kroatien om det informella MED9++-ministermötet i Rom den 7 maj 2026 där man inrättade en koalition för global tillgång till gödselmedel och livsmedelstrygghet i samband med Hormuzkrisen
Rådet antog två beslut om bemyndigande att underteckna det moderniserade övergripande avtalet mellan EU och Mexiko och interimsavtalet om handel.
Inom ramen för EU:s åtagande att återuppta förbindelserna med Syrien antog rådet ett beslut om att avsluta det partiella upphävande av samarbetsavtalet mellan EU och Syrien som infördes 2011.
Rådet beslutade att förlänga EU:s restriktiva åtgärder mot aktörer som är inblandade i cyberattacker mot EU och dess medlemsländer med ett år, till och med den 18 maj 2027.
Rådet godkände konventionen om inrättande av en internationell skadeståndskommission för Ukraina.
I anslutning till rådets möte
I slutet av utrikesrådets majmöte var utrikeschef Kaja Kallas och kommissionären med ansvar för utvidgning, Marta Kos, på EU:s vägnar, tillsammans med Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha och Kanadas utrikesminister Anita Anand värdar för ett högnivåmöte inom ramen för den internationella koalitionen för återlämnande av ukrainska barn.
Därefter ledde EU:s utrikeschef Kaja Kallas tillsammans med den syriska övergångsregeringens utrikesminister med ansvar för utvandrade, Asaad Hassan al-Shaibani, den första politiska högnivådialogen mellan EU och Syrien. Dialogen utgjorde ett tillfälle att fortskrida med EU:s förnyade engagemang i Syrien och utvärdera de olika arbetsområden som skulle kunna stödja övergången i landet.
Detta är en viktig signal för normaliseringen av förbindelserna mellan EU och Syrien […] EU agerade snabbt för att stödja den politiska övergången och återuppbyggnaden efter Assadregimens fall.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
