Utrikesrådet, 21 april 2026

De viktigaste resultaten

Rysslands anfallskrig mot Ukraina

Rådet diskuterade Rysslands anfallskrig mot Ukraina efter ett inlägg via videolänk från Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha, som gav en överblick över läget vid fronten och Ukrainas mest brådskande behov.

Den efterföljande ministerdiskussionen inriktades på ytterligare stöd till Ukraina, inbegripet ett stödlån till Ukraina på 90 miljarder euro för åren 2026–2027, och olika sätt att ytterligare öka trycket på Ryssland på ett samlat sätt, bland annat genom ett tjugonde sanktionspaket och ytterligare restriktiva åtgärder.

I slutet av mötet meddelade utrikeschef Kaj Kallas att det finns ett brett stöd i rådet för att gå vidare med den fjärde pelaren av europeiska säkerhetsgarantier, med fokus på en reform av försvarssektorn, ökat stöd för åtgärder mot cyber- och hybridhot och minröjningsinsatser samt stöd till krigsveteraner.

Vidare antog rådet restriktiva åtgärder mot ytterligare två enheter som är ansvariga för Rysslands fortsatta hybridverksamhet, särskilt propaganda och desinformation, och beslutade också att förlänga EU:s restriktiva åtgärder mot dem som är ansvariga för åtgärder som syftar till att destabilisera, undergräva eller hota Moldaviens suveränitet och oberoende. Åtgärderna ska vara i kraft till och med den 29 april 2027.

• Ryska hybridhot: EU för upp två enheter på förteckningen (pressmeddelande 21.4.2026)
• Republiken Moldavien: EU:s restriktiva åtgärder förlängda till och med april 2027 (pressmeddelande 21.4.2026)
• Rysslands krig mot Ukraina (bakgrund)
• EU:s militära stöd till Ukraina (bakgrund)
• EU:s solidaritet med Ukraina (bakgrund)

Situationen i Mellanöstern

Utrikesministrarna diskuterade situationen i Mellanöstern mot bakgrund av den senaste händelseutvecklingen i regionen.

Libanon

Mötet inleddes med en informell diskussion med Libanons premiärminister, Nawaf Salam, som fokuserade på situationen på plats i landet och avtalet med Israel om upphörande av fientligheterna.

Ministrarna betonade särskilt de humanitära konsekvenserna av konflikten och hur viktigt det är att ytterligare stödja Libanon.

Iran

Utrikesministrarna övergick därefter till att diskutera situationen i Iran och Gulfstaterna. Utrikeschefen redogjorde för sitt besök i regionen nyligen och framhöll hur viktigt det är att man samarbetar med regionala partner för att säkerställa säkerhet och nedtrappning.

Ministrarna underströk betydelsen av fortsatta diplomatiska insatser för att minska spänningarna och få till stånd en varaktig lösning på konflikten.

I slutet av mötet tillkännagav utrikeschefen att det fanns en politisk överenskommelse om att utöka EU:s sanktioner så att de även innefattar dem som är ansvariga för brott mot friheten till sjöfart.

• Uttalande av den höga representanten på EU:s vägnar om den vapenvila som USA och Iran enats om (9.4.2026)
• Tidslinje – Iran och Mellanöstern (bakgrund)
• EU:s sanktioner mot Iran (bakgrund)

Israel och Palestina

Rådet diskuterade Israel och Palestina.

Utrikeschefen informerade ministrarna om resultatet av mötena i den globala alliansen för genomförande av tvåstatslösningen och den tillfälliga kontaktkommittén, som hon var medordförande för dagen innan, och bekräftade vikten av ett effektivt genomförande av fredsplanen i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2803.

När det gäller förbindelserna med Israel meddelade utrikeschefen att det inte rådde enhällighet om det förslag som lagts fram av vissa medlemsländer om ett fullständigt eller partiellt upphävande av associeringsavtalet mellan EU och Israel.

Situationen på Västbanken och EU:s engagemang genom GSFP-uppdrag diskuterades också.

• EU:s ståndpunkt om situationen i Mellanöstern (bakgrund)
• EU:s humanitära stöd till palestinierna (bakgrund)

Syrien

Inför den första politiska dialogen mellan EU och Syrien, som planeras till den 11 maj, diskuterade rådet de bästa sätten att stödja övergången i landet.

• Europeiska rådets slutsatser (20.3.2025)
• Syrien: rådet godkänner slutsatser (pressmeddelande 23.6.2025)
• Syrien (bakgrund)

Sydkaukasien

Ministrarna diskuterade EU:s förbindelser med Sydkaukasien, med fokus på utvecklingen i fredsprocessen mellan Armenien och Azerbajdzjan. I detta sammanhang betonade flera ministrar att framsteg i den processen skulle utgöra en verklig möjlighet för regionen och att EU avsevärt ökar sitt stöd för den.

Utrikesrådet diskuterade också förbindelserna mellan EU och Armenien inför det första toppmötet den 4–5 maj i Jerevan och godkände målen med toppmötet. Rådet beslutade att inrätta EU:s partnerskapsuppdrag i Armenien (EUPM Armenien) inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), jämte det pågående EU-uppdraget i Armenien (Euma), som ett ytterligare bidrag till insatserna för att stärka Armeniens demokratiska motståndskraft och dess förmåga att hantera kriser.

• Armenien: EU inrättar nytt civilt uppdrag för att bidra till att stärka landets motståndskraft (pressmeddelande 21.4.2026)
• Första toppmötet med Armenien äger rum den 4–5 maj 2026 (pressmeddelande 26.3.2026)
• Armenien (bakgrund)

Med beaktande av resultatet av besöket från Europeiska rådets ordförande i Baku den 11 mars diskuterade ministrarna EU:s förbindelser med Azerbajdzjan och parametrarna för ett eventuellt återupptagande av EU:s förbindelser med landet.

• Gemensamt pressuttalande från Europeiska rådets ordförande António Costa och Republiken Azerbajdzjans president Ilham Alijev (11.3.2026)
• Azerbajdzjan (bakgrund)

Avslutningsvis tog rådet upp situationen i Georgien och diskuterade EU:s påtryckningar som svar på den pågående demokratiska tillbakagången. I slutet av mötet betonade utrikeschefen att det inte fanns några tecken på förbättring och att ministrarna hade ett uttryckligt budskap om att den georgiska regeringen måste byta strategi.

• Georgien (bakgrund)

Sudan

Det är nu mer än tre år sedan konflikten i Sudan inleddes, den 15 april 2023. Mot den bakgrunden diskuterade rådet kriget i landet, där striderna fortsätter mellan Sudans försvarsmakt och de paramilitära styrkorna RSF och deras respektive miliser med ej tidigare skådade kränkningar, en katastrofal humanitär situation och den största flyktingkrisen i världen.

Rådet höll sin diskussion om Sudan mot bakgrund av den tredje internationella konferensen för Sudan i Berlin den 15 april 2026. Konferensen anordnades av EU tillsammans med Frankrike, Tyskland, Storbritannien, USA och Afrikanska unionen.

EU gjorde ett uttalande där man bekräftade sitt engagemang för Sudans enhet, suveränitet och territoriella integritet och bestämt avvisade alla ensidiga försök att upprätta parallella styrelseformer som skulle kunna riskera att leda till en delning av landet.

• Sudan: uttalande av den höga representanten på EU:s vägnar med anledning av att kriget i landet har pågått i tre år (pressmeddelande 21.4.2026)
• Kommuniké från värdarna av den internationella konferensen för Sudan i Berlin (15.4.2026 – Tysklands utrikesministerium)
• EU och medlemsländerna utlovar över 812 miljoner euro som svar på krisen i Sudan – europeiska civilskyddsinsatser och humanitära biståndsåtgärder (15.4.2026 – EU-kommissionen)
• Sudan (bakgrund)

Övriga punkter och beslut

Vid mötet lyfte Lettland frågan om Rysslands deltagande i Venedigbiennalen 2026.

Litauen informerade rådet om beslutet i Belarus högsta domstol nyligen att beteckna European Humanities University (EHU) som en ”extremistorganisation”.

Slutligen informerade den belgiska ministern rådet om sin resa till västra Balkan.

Rådet godkände slutsatser med titeln ”EU:s energi- och klimatdiplomati – stärkt suveränitet och en påskyndad global omställning till ren energi”.

• EU:s energi- och klimatdiplomati: rådet godkänner slutsatser (pressmeddelande 21.4.2026)