"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet diskuterade Rysslands anfallskrig mot Ukraina, efter en informell diskussion med Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha via videolänk.
Den efterföljande diskussionen handlade främst om vilken inverkan krisen i Mellanöstern har på Ukraina och Rysslands anfallskrig, och då särskilt dess militära och energimässiga återverkningar.
Ministrarna var tydliga med att Ukraina fortfarande är Europas främsta säkerhetsprioritering, och att man kommer att behålla fullt fokus på Ukraina. Samma typ av drönare som attackerar Kiev attackerar Gulfstaterna. Eftersom Ukraina har världens bästa drönarförsvar diskuterade vi också kortfattat hur vi kan bidra till att den omständigheten kommer till nytta.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
Rådet diskuterade också stödet till Ukraina, bland annat stödlånet till Ukraina på 90 miljarder euro för åren 2026–2027, och olika sätt att ytterligare öka trycket på Ryssland.
EU kommer att behålla sanktionerna och vi kommer att fortsätta att röra oss bort från ryska fossila bränslen. Om kriget ska upphöra måste Moskva ha mindre pengar att föra krig med, inte mer. Att minska trycket på Rysslands skuggflotta är ett av de bästa verktygen vi har.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
Rådet förde upp nio personer på förteckningen över ansvariga för massakern i Butja i februari/mars 2022.
Rådet antog också ytterligare restriktiva åtgärder mot fyra personer som är ansvariga för utländsk informationsmanipulering och inblandning riktad mot EU och dess medlemsländer och partner, och godkände slutsatser om främjande av EU:s förmåga att motverka hybridhot.
Utrikesministrarna diskuterade läget i Mellanöstern mot bakgrund av den senaste händelseutvecklingen i kriget i Iran och dess effekter i hela regionen.
Iran
Ministrarna uttryckte stor oro över den fortsatta upptrappningen och risken för en bredare regional konflikt. Man konstaterade att den enda hållbara vägen ut ur krisen är stopp på fientligheterna, vapenvila och en återgång till diplomati.
Ministrarna diskuterade också de bredare konsekvenserna av konflikten, inbegripet riskerna för den regionala stabiliteten, de globala handelsvägarna, finansmarknaderna och energipriserna. Särskild oro uttrycktes över säkerheten på farlederna och behovet av att bevara frihet till sjöfart, bland annat i Röda havet och Hormuzsundet.
Att återuppta transporterna av gödselmedel, livsmedel och energi genom Hormuzsundet står högst upp på prioriteringslistan. [...] EU har marina insatser på plats redan i dag. Vi har sjöfartsskyddsinsatsen Aspides som spelar en central roll för att skydda friheten till sjöfart. I våra diskussioner fanns en tydlig önskan om att stärka Aspides-insatsen.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
Skyddet av EU-medborgarna i regionen lyftes fram som en central prioritering. Ministrarna noterade den pågående samordningen mellan medlemsländerna och användningen av EU-instrument för att underlätta hemtransporter och konsulärt bistånd.
Det här är inte Europas krig, men Europas intressen står på spel. I takt med att kriget utvidgas förblir EU:s prioritering att skydda våra medborgare.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
Ministrarna betonade vikten av att stödja det iranska civilsamhället och av fortsatta kontakter med regionala partner, däribland länderna i Gulfregionen, för att stödja nedtrappningsinsatser och den regionala säkerheten.
Rådet beslutade att införa restriktiva åtgärder mot ytterligare sexton personer och tre enheter som är ansvariga för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Iran.
Ministrarna tog upp situationen i Libanon och uttryckte oro över risken för att landet dras in ytterligare i konflikten och de humanitära konsekvenserna av pågående fientligheter och storskaliga tvångsförflyttningar.
Ministrarna betonade behovet av nedtrappning och krävde avväpning av Hizbollah, samtidigt som de uppmanade Israel att visa återhållsamhet och undvika åtgärder som ytterligare skulle kunna destabilisera Libanon. Man betonade också vikten av fortsatt stöd till Libanons stabilitet och statliga institutioner.
EU kommer att ge 100 miljoner euro i humanitärt bistånd till Libanon. Vi fortsätter också att stödja Libanons försvarsmakt i deras ansträngningar för att avväpna Hizbollah.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
Gaza och Västbanken
Ministrarna betonade att den pågående upptrappningen i regionen inte får avleda uppmärksamheten från situationen i Gaza och på Västbanken. De uttryckte stor oro över de försämrade humanitära förhållandena i Gaza och det otillräckliga inflödet av humanitärt bistånd och betonade behovet av att säkerställa fullständigt, säkert och obehindrat tillträde för humanitärt bistånd i enlighet med internationell humanitär rätt. De upprepade också behovet av att gå vidare med genomförandet av den övergripande planen för att få ett slut på Gazakonflikten, i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2803.
Ministrarna uttryckte också oro över det upptrappade våldet på Västbanken, inbegripet attacker från våldsamma bosättare, och underströk behovet av att skydda civilbefolkningen, säkerställa ansvarsskyldighet och förhindra ytterligare upptrappning. Man upprepade vikten av att bevara utsikterna till en tvåstatslösning som är genomförbar och av att stödja Palestinska myndighetens reformansträngningar.
EU kommer att fortsätta att trycka på för förbättrat tillträde för humanitärt bistånd, nedtrappning och även stöd för Palestinska myndighetens reformer.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
Ministrarna diskuterade EU:s förbindelser med det södra grannskapet, och utvärderade genomförandet av pakten för Medelhavsområdet som sjösattes i oktober 2025.
Ministrarna betonade vikten av att stärka EU:s partnerskap med länderna i det södra grannskapet för att främja stabilitet, ekonomisk utveckling och välstånd i hela Medelhavsområdet. De betonade behovet av att gå vidare med genomförandet av pakten och uppnå konkreta resultat genom konkreta initiativ och projekt.
Före mötet förde ministrarna en informell diskussion över frukost om den europeiska säkerhetsstrategin.
Det står klart att säkerhetsmiljön förändras snabbt. EU:s reaktion kan inte bestå enbart av snabbinkallade och extra toppmöten. Vi behöver en långsiktig politik.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
Vid lunchen deltog Indiens utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar i en informell diskussion om de bilaterala förbindelserna och den internationella händelseutvecklingen.
Andra punkter
Vid mötet tog Tyskland och Frankrike upp läget i Georgien mot bakgrund av det nyligen antagna lagstiftningspaketet om utländsk finansiering och politisk verksamhet.
Estland, Lettland och Litauen informerade ministrarna om Rysslands anklagelser mot de baltiska staterna om bristande efterlevnad av den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering.
Italien och Malta informerade ministrarna om det ökade sjöfarts- och miljöhot i Medelhavet som det ryska LNG-företaget Arctic Metagaz utgör.
Övriga beslut
Rådet antog ett beslut om att hjälpa afrikanska länder att stärka sin kapacitet att vidta åtgärder mot minor, för att bidra till målet om ett Afrika utan minor.
