"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Ministrarna höll en inledande diskussion om Europeiska rådets möte den 16–17 december, då stats- och regeringscheferna åter ska behandla frågan om samordning av insatserna mot coronapandemin och utvärdera det arbete som gjorts i rådet för att stärka vår kollektiva beredskap, insatsförmåga och resiliens vidframtida kriser.
Europeiska rådet ska även på nytt titta på utvecklingen av energipriserna i enlighet med vad man kom överens om i oktober.
Med utgångspunkt i diskussionerna vid den informella middagen i Brdo och utrikesrådets möte ska stats- och regeringscheferna ge vägledning om utkastet till strategisk kompass och samarbetet mellan EU och Nato.
De ska vidare förbereda toppmötet mellan EU och AU i linje med ledaragendan.
Migrationssituationen och utvecklingen vid gränsen till Belarus kommer att hållas under noggrann uppsikt och vid behov ska ledarna återkomma till detta vid Europeiska rådets möte.
Ministrarna godkände slutsatser om stärkt beredskap, insatsförmåga och resiliens vid framtida kriser.
Vi började arbeta med att bygga upp EU:s beredskap inför kriser från dag ett av vårt ordförandeskap. Dagens slutsatser som medlemsländerna godkänt är ett viktigt steg framåt på vår gemensamma väg för att tillsammans bygga upp ett mer motståndskraftigt Europa.
Gašper Dovžan, statssekreterare vid Sloveniens utrikesministerium
Vid mötet i juni uppmanade Europeiska rådet ordförandeskapet att gå vidare med arbetet i rådet för att stärka unionens kollektiva beredskap, insatsförmåga och resiliens vid framtida kriser samt för att skydda den inre marknadens funktion.
Vid EU-ministrarnas informella möte i Brdo pri Kranju den 23 juli diskuterades en stärkt resiliens i unionen, och man stödde det slovenska ordförandeskapets insatser för en mer övergripande krishantering.
Mot bakgrund av ministrarnas diskussioner beslutade ordförandeskapet att utarbeta slutsatser inför allmänna rådets möte.
En ad hoc-arbetsgrupp inrättades med särskild uppgift att utarbeta ett utkast till rådets slutsatser.
Utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen
Ministrarna diskuterade det aktuella läget när det gäller utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen. Ordförandeskapet underströk hur viktigt det är att man fortsätter att verka för utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen.
Det är vår prioritering att som ordförandeland försöka föra utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen framåt. Utvidgningspolitiken är det viktigaste politiska instrument som EU har för att påverka situationen på västra Balkan. Det är bl.a. därför som vägen mot EU-medlemskap måste öppnas.
Gašper Dovžan, statssekreterare vid Sloveniens utrikesministerium
Diskussionen mellan ministrarna ägde rum efter toppmötet om västra Balkan, kommissionens offentliggörande av utvidgningspaketet och diskussionerna i utrikesrådet om västra Balkan.
Ministrarna diskuterade hur utvidgningsprocessen bäst kan föras framåt.
Första halvåret 2021 nådde rådet en överenskommelse om att tillämpa den förbättrade utvidgningsmetoden vad gäller Montenegro och Serbien. Det gjorde att man kunde hålla de första ”politiska” regeringskonferenserna med båda dessa länder i juni.
I september gav rådet också slutligt klartecken till nästan 14,2 miljarder euro i ekonomiskt föranslutningsstöd för perioden 2021–2027 till förmån för partnerna på västra Balkan samt Turkiet.
Ministrarna höll en landsspecifik diskussion inom ramen för den årliga rättsstatsdialogen med fokus på situationen i Kroatien, Italien, Cypern, Lettland och Litauen. Det var den tredje omgången av landsspecifika diskussioner efter de som hölls i november 2020 och april 2021.
Rättsstatsprincipen är en hörnsten i EU och garant för våra rättigheter och friheter. Diskussionen gjorde det möjligt för oss att möta utmaningar innan de blev till problem. Vi vidhöll vårt åtagande att ge rättsstatsdialogen mera tyngd och göra den mer strukturerad, samtidigt som vi fullt ut respekterar principerna om objektivitet, icke-diskriminering och likabehandling av alla medlemsländer. Den landsspecifika diskussionen är en möjlighet för oss alla att utbyta bästa praxis.
Gašper Dovžan, statssekreterare vid Sloveniens utrikesministerium
Ministrarna ägnade omkring en halvtimme åt var och en av de fem medlemsländerna, med början i en kort inledning från kommissionen utifrån sammanfattningarna och de viktigaste resultaten i respektive landspecifikt kapitel i 2021 års rapport om rättsstatsprincipen. Därefter redogjorde var och en av de fem delegationerna för den viktigaste utvecklingen och de särskilda aspekterna av sin nationella ram för rättsstatsprincipen. Detta följdes av kommentarer där andra delegationer delade med sig av sina erfarenheter och bästa praxis i samband med den utveckling som nämns.
EU-ministrarna diskuterade förbindelserna mellan EU och Storbritannien. Man fokuserade särskilt på de pågående diskussionerna med Storbritannien om praktiska lösningar inom ramen för protokollet om Irland/Nordirland för att vidta åtgärder med anledning av de svårigheter som människor i Nordirland har upplevt.
EU-kommissionens vice ordförande Maroš Šefčovič informerade ministrarna om den senaste utvecklingen, bland annat om sitt möte med David Frost den 19 november, och ministrarna upprepade sitt stöd för kommissionens tillvägagångssätt.
EU framhåller behovet av att övergå till ett resultatinriktat tillvägagångssätt och att ta itu med de frågor som tagits upp av nordirländska intressenter. Det är viktigt att den nyliga förändringen i ton nu leder till gemensamma konkreta lösningar inom ramen för protokollet. Ordförandeskapet betonade också att enigheten mellan medlemsländerna förblir en grundpelare i EU:s förbindelser och förhandlingar med Storbritannien.
Kommissionen lade fram sitt arbetsprogram för 2022. Detta bidrag ska bidra till utarbetandet av ett gemensamt uttalande om lagstiftningsprioriteringarna för 2022 som de tre EU-institutionerna ska godkänna senare i år.
2016 enades rådet, Europaparlamentet och kommissionen om att stärka unionens årliga och fleråriga programplanering genom det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning.
Enligt denna överenskommelse bör kommissionen föra en dialog med rådet och parlamentet, både före och efter antagandet av sitt årliga arbetsprogram.
Rådet antog EU:s budget för 2022 efter en överenskommelse med Europaparlamentet som nåddes den 16 november 2021. I budgeten för 2022 är de totala åtagandena fastställda till 169,5 miljarder euro och betalningarna till 170,6 miljarder euro. Budgeten återspeglar i hög grad EU:s huvudprioriteringar: den ekonomiska återhämtningen efter corona, kampen mot klimatförändringarna samt EU:s gröna och digitala omställning. Tillräckliga resurser finns också tillgängliga inom ramen för utgiftstaken i den fleråriga budgetramen 2021–2027 så att EU ska kunna klara oförutsedda behov.
Vi började arbeta med att bygga upp EU:s beredskap inför kriser från dag ett av vårt ordförandeskap. Dagens slutsatser som medlemsländerna godkänt är ett viktigt steg framåt på vår gemensamma väg för att tillsammans bygga upp ett mer motståndskraftigt Europa.
