"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Under de senaste sex månaderna har vi gjort stora framsteg när det gäller våra digitala prioriteringar och stärkt Europas konnektivitet, motståndskraft, konkurrenskraft och tekniska suveränitet. Vi säkrade överenskommelsen från maj om AI-akten och Omnibus VII, förbättrade skyddet av barn mot AI-risker och uppnådde en allmän riktlinje om den europeiska företagsplånboken samt framsteg med cybersäkerhetspaketet och förordningen om digitala nätverk, centrala pelare i färdplanen En marknad, ett Europa. Även om arbetet ligger framför oss visar dessa resultat vad vi kan uppnå när medlemsländerna går samman med en gemensam ambition.
Nicodemos Damianou, Cyperns biträdande minister för forskning, innovation och digital politik
Europeiska företagsplånböcker
Ministrarna godkände rådets ståndpunkt (allmän riktlinje) om förordningen om inrättande av europeiska företagsplånböcker, ett digitalt verktyg som är utformat för att förenkla och säkra affärsinteraktionen i hela EU, både mellan företag och med offentliga förvaltningar.
Med utgångspunkt i eIDAS2-ramen kommer europeiska företagsplånböcker att göra det möjligt för företag att digitalisera många verksamheter som för närvarande kräver personlig behandling. Genom att tillhandahålla en harmoniserad europeisk lösning kommer europeiska företagsplånböcker att möjliggöra säker, gränsöverskridande kommunikation och dokumentutbyte för företag.
Förordningen om digitala nätverk och cybersäkerhetspaketet
Ordförandeskapet lade fram två lägesrapporter: en om förslaget till förordning om digitala nätverk och en om cybersäkerhetspaketet, som framför allt omfattar förslaget till förordning om cybersäkerhetsakt 2. Båda initiativen ingår i färdplanen ”Ett Europa, en marknad”, som syftar till att omvandla EU:s företagsklimat till en verkligt sömlös inre marknad.
Huvudsyftet med förordningen om digitala nätverk är att stödja utvecklingen av en robust, snabb, säker och avancerad digital nätinfrastruktur för att främja den digitala omställningen i EU. De föreslagna åtgärderna syftar till att underlätta gränsöverskridande affärsverksamhet och uppmuntra marknadsaktörer att vara innovativa och investera i avancerad konnektivitet, stärka konkurrenskraften och resiliensen och bidra till att EU utvecklas mot en mer integrerad inre marknad.
Ministrarna välkomnade i stort de framsteg som gjorts med förordningen om digitala nätverk och uttryckte sitt stöd för dess övergripande mål att stärka den inre marknaden, öka konkurrenskraften, förbättra konnektiviteten och förbättra den digitala infrastrukturens motståndskraft och säkerhet. Förslaget ses allmänt som en solid grund för det fortsatta arbetet och för att föra diskussionerna framåt i riktning mot en allmän riktlinje. Samtidigt behöver flera områden förtydligas och förfinas ytterligare. Delegationerna betonade vikten av att säkerställa rättssäkerhet, förenkla regleringsförfarandena och beakta olika nationella förhållanden och marknadsvillkor, särskilt när det gäller övergången från kopparnät till fibernät.
I diskussionerna betonades också vikten av att respektera nationella befogenheter, särskilt när det gäller förvaltningen av radiospektrum och frågor som rör nationell säkerhet, samtidigt som man säkerställer ett praktiskt och proportionerligt genomförande av de föreslagna åtgärderna. Ytterligare arbete anses nödvändigt i frågor som förfarandet med en enda anmälan.
Förslaget om cybersäkerhetspaketet syftar till att bidra till flera viktiga politiska prioriteringar, bland annat EU:s strategiska oberoende (särskilt bestämmelserna om IKT-leveranskedjan), resiliens (genom förstärkning av Enisa) och förenklingsagendan (förenkling av certifieringssystemen och av vissa bestämmelser i NIS 2-direktivet).
Medlemsländerna välkomnade i stort förslaget till cybersäkerhetsakt 2 och uttryckte sitt stöd för dess övergripande mål, särskilt förstärkningen av Enisas roll när det gäller att stödja det operativa samarbetet mellan medlemsländerna och rationaliseringen av EU:s ram för cybersäkerhetscertifiering. Diskussionerna belyste dock ett antal områden som kräver ytterligare granskning och förtydligande, särskilt när det gäller Enisas utvidgade operativa ansvar.
De föreslagna åtgärderna för att öka certifieringsramens ändamålsenlighet och effektivitet välkomnas i allmänhet, och medlemsländerna understryker vikten av att upprätthålla ett starkt nationellt deltagande under hela certifieringsprocessen. Certifieringens frivilliga karaktär får också brett stöd, även om vissa delegationer uttrycker oro över vissa föreslagna tidsfrister.
Vid diskussionerna om ramen för den tillförlitliga IKT-leveranskedjan identifierades ett behov av större klarhet om metoden och förfarandena för att identifiera viktiga IKT-tillgångar och högriskleverantörer samt om de föreslagna åtgärdernas omfattning och potentiella effekter. Delegationerna underströk också vikten av att säkerställa en lämplig nivå vad gäller medlemsländernas deltagande i ramens genomförande och styrning.
Ministrarna förde en diskussion under rubriken ”Stärkt samarbete mellan EU och Internationella teleunionen (ITU) för en inkluderande, säker och hållbar digital omställning”, alltså om samarbetet mellan EU och FN-organet Internationella teleunionen , i närvaro av Doreen Bogdan-Martin, ITU:s generalsekreterare.
ITU:s kommande diplomatkonferens blir avgörande för ITU:s politik och verksamhet under de kommande fyra åren. Vid konferensen kommer man också att välja organisationens högsta ledning samt ledamöter i olika ITU-organ. I rådande geopolitiska omständigheter är det viktigare än någonsin att stärka EU:s samarbete i ITU-frågor och samarbetet med själva ITU.
I sina inlägg betonade medlemsländerna vikten av att stärka samarbetet mellan EU och ITU och efterlyste konsekvent en enad europeisk hållning i internationella diskussioner. Flera delegationer betonade att det stärker EU:s allmänna och diplomatiska inflytande att tala med en röst, särskilt i den nuvarande geopolitiska situationen.
Det rådde bred enighet om behovet av att överbrygga den digitala klyftan och säkerställa meningsfull konnektivitet för alla. EU erkändes som en nyckelpartner till ITU när det gäller att främja initiativ som syftar till att öka e-integrationen. Vissa medlemsländer betonade också vikten av att minska den digitala sektorns miljöavtryck och stärka samarbetet om digital motståndskraft.
Artificiell intelligens har upprepade gånger identifierats som en omvälvande teknik vars möjligheter och risker kräver ökat internationellt samarbete. Många delegationer betonade vikten av en människocentrerad strategi för utveckling, styrning och standardisering av AI.
Att bevara ITU:s centrala standardiseringsuppdrag ansågs allmänt vara avgörande, och flera medlemsländer betonade att internationella standarder bör bygga på mänskliga rättigheter och en människocentrerad strategi. Värdet av en flerpartsmodell för digital styrning betonades också.
Teknisk suveränitet för Europas offentliga förvaltningar
Ministrarna diskuterade den tekniska suveräniteten hos offentliga förvaltningar i EU i samband med frågan om unionens strategiska oberoende och målet att minska alltför stora beroenden på kritiska områden.
Medlemsländerna välkomnade kommissionens nyligen offentliggjorda paket om tekniksuveränitet. Det rådde bred samsyn om att stärkandet av den digitala suveräniteten kräver att man minskar det strategiska beroendet i hela den digitala värdekedjan samtidigt som man bevarar öppenhet, innovation och rättvis konkurrens.
Delegationerna underströk vikten av att säkerställa motståndskraftiga, tillförlitliga och tillgängliga offentliga digitala tjänster, samtidigt som förmågan att samarbeta med partner i tredjeländer bibehålls på tydliga villkor.
Flera medlemsländer uppgav att digital suveränitet både är en nödvändighet, som en möjlig drivkraft för konkurrenskraft, med tonvikt på att stärka EU:s kapacitet att utveckla och införa avancerad teknik och säker digital infrastruktur.
Medlemsländerna betonade i sina insatser behovet av en riskbaserad strategi för kritiska beroenden, interoperabilitet, öppna standarder och portabilitet för att förhindra inlåsning till en leverantör och säkerställa kontinuitet i offentliga tjänster. Offentlig upphandling betonades som en viktig hävstång för att stimulera efterfrågan på suveräna, säkra och interoperabla lösningar, tillsammans med ökad användning av öppen källkod och gränsöverskridande samarbete om delad digital infrastruktur. Särskild uppmärksamhet ägnades åt att skydda känsliga uppgifter, säkerställa kontroll över kritiska system och göra det möjligt för offentliga förvaltningar att förstå, granska och vid behov ersätta digitala lösningar.
Övriga frågor
Under punkten Övriga frågor informerade ordförandeskapet medlemsländerna om aktuella lagstiftningsförslag, såsom det digitala omnibuspaketet och Europeiska konkurrenskraftsfonden. Ordförandeskapet informerade också medlemsländerna om insatserna för att skydda minderåriga på nätet.
Information från kommissionen om ”En internationell digital strategi för Europeiska unionen: en utvärdering ett år senare”
Information från Luxemburg om resultatet av ministermötet i formatet D9+
Föredragning av det tillträdande irländska ordförandeskapets arbetsprogram
