"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Vid dagens diskussioner underströks vårt gemensamma åtagande att stärka den europeiska transportsektorns konkurrenskraft, resiliens och hållbarhet. Från beslutet att anta slutsatser om Europas hamnar till diskussioner om framtiden för transporter efter 2030 och det fortsatta arbetet med rena företagsfordon höll ministrarna värdefulla diskussioner om kommande utmaningar och möjligheter. Under alla punkter på dagordningen låg fokus tydligt på att skapa rätt förutsättningar för investeringar, innovation och effektiva transportnät, något som bidrog till att fördjupa den inre marknaden och stärka konnektiviteten i hela Europa.
Alexis Vafeades, Cyperns minister för transport, kommunikation och offentliga arbeten
Dagens möte och beslutet att godkänna slutsatserna om strategin för sjöfartsindustrin är ett viktigt steg framåt när det gäller att erkänna den europeiska sjöfartsindustrins strategiska betydelse och globala spetskompetens. De visar på vår gemensamma vision och vårt gemensamma engagemang för att upprätthålla en stark, innovativ och hållbar sjöfartssektor som driver på den ekonomiska tillväxten, säkerställer viktig konnektivitet, stärker vår gemensamma säkerhet och spelar en avgörande roll i våra insatser för att fasa ut fossila bränslen.
Marina Hadjimanolis, Cyperns biträdande minister för sjöfartsfrågor
Rena företagsbilar
Ordförandeskapet lade fram en lägesrapport om förordningen om rena företagsfordon. Förslaget, som ingår i fordonspaketet, syftar till att fastställa nationella mål för minimiandelen utsläppsfria och utsläppssnåla personbilar och lätta lastbilar bland nya registreringar av företagsfordon som görs av stora företag i varje medlemsland. Där fastställs också en metod för att beräkna efterlevnaden av dessa mål.
Medlemsstaterna stödde i stort målet att fasa ut fossila bränslen i företagens fordonsparker och erkände deras roll när det gäller att påskynda införandet av renare fordon och öka utbudet av begagnade utsläppsfria fordon. Vissa medlemsländer uttryckte oro över de frågor som förutses i förslaget, såsom de bindande målen. De begärde att medlemsländerna skulle fortsätta att ha tillräcklig flexibilitet när de fastställer de lämpligaste incitamenten eller åtgärderna för att påskynda företagens användning av elfordon. Flera medlemsländer uttryckte också oro över de planerade bindande målen för små och medelstora företag och regelbördan i samband med rapporterings- och datainsamlingskraven. Ett betydande antal medlemsländer föredrar incitamentbaserade åtgärder, såsom nationella skatteincitament, framför obligatoriska skyldigheter.
Delegationerna betonade också vikten av att säkerställa samstämmighet med det bredare fordonspaketet, upprätthålla teknikneutralitet och ta hänsyn till skillnader i nationella förhållanden, inbegripet tillgången till infrastruktur.
Insatser för avkarbonisering inom transportsektorn efter 2030
Rådet förde en diskussion om insatser för att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn efter 2030. Syftet med debatten var att diskutera uppdateringarna av unionens rättsliga ram för att fasa ut fossila bränslen i transportsektorn, efter den senaste ändringen av den europeiska klimatlagen och antagandet av målet att minska utsläppen av växthusgaser med 90 % fram till 2040. Diskussionen kom mycket lägligt, med tanke på de planerade översynerna 2026 och 2027 av förordningen om infrastruktur för alternativa drivmedel, ReFuel EU Aviation-förordningen och FuelEU Maritime-förordningen.
Medlemsländerna stödde i stort utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn, samtidigt som de betonade behovet av att upprätthålla konkurrenskraften och undvika koldioxidläckage. Det finns en stark önskan om ett stabilt och förutsägbart regelverk för att främja investeringar.
Flera delegationer nämnde behovet av att öka produktionen och användningen av hållbara bränslen – särskilt för luft- och sjötransporter – för att minska beroendet av fossila bränslen. Flera medlemsländer framhöll behovet av investeringar i dessa bränslen.
Många medlemsländer anser att det är avgörande att flytta över gods och passagerare till järnväg för att minska utsläppen, förbättra konnektiviteten och minska buller och föroreningar. Modernisering av järnvägsinfrastrukturen och undanröjande av hinder för höghastighetståg anses vara viktiga drivkrafter för utfasningen av fossila bränslen.
Elektrifiering av vägtransporter (både lätta och tunga fordon) ses också som en viktig väg, men flera medlemsländer betonade vikten av teknikneutralitet och stöd till alternativa bränslen, inbegripet vätgas, för att undvika beroenden.
Översynen av utsläppshandelssystemet framhölls som viktig, med krav på en balanserad strategi för handel med utsläppsrätter och utfasning av fossila bränslen. Vissa medlemsländer efterlyste också en realistisk översyn av förordningen om infrastruktur för alternativa drivmedel, med beaktande av nätkapacitet och regionala begränsningar.
Flera medlemsländer noterade vikten av att minska beroendet av importerade fossila bränslen, särskilt mot bakgrund av den nuvarande geopolitiska situationen.
Strategin för sjöfartsindustrin och den europeiska hamnstrategin
Medlemsländerna antog två dokument med slutsatser, dels slutsatser om strategin för sjöfartsindustrin, dels slutsatser om den europeiska hamnstrategin.
Strategin för sjöfartsindustrin är en strukturerad handlingsplan som syftar till att stärka Europas ledarskap inom sjöfarten genom att främja högteknologisk varvsindustri, stödfartyg för havsbaserad vindkraft, undervattensdrönare och avancerad hamnutrustning.
I slutsatserna erkänner medlemsländerna sjöfartssektorn som en hörnsten i Europas industriella bas och betonar dess viktiga roll när det gäller att trygga leveranskedjorna, stödja omställningen till ren energi och stärka EU:s tekniska ledarskap. De erkänner också de olika nationella, regionala och lokala särdragen hos sjöfarts- och varvsindustrierna i hela unionen och medlemsländernas olika prioriteringar.
Därefter antog medlemsländerna också slutsatser om den europeiska hamnstrategin. Den europeiska hamnstrategin syftar till att förena initiativ för att stärka konkurrenskraften, stödja energiomställningen och säkerställa säkerheten i de 283 kusthamnarna och 223 inlandshamnarna inom TEN-T-nätet.
Slutsatserna bekräftar hamnarnas viktiga roll när det gäller att stärka EU:s strategiska oberoende, säkra kritiska leveranskedjor, påskynda energiomställningen och upprätthålla Europas globala ledarskap inom vattenvägstransporter.
Medlemsländerna framhåller vikten av att säkerställa ett effektivt och proportionerligt genomförande av strategin. De uppmanar EU-kommissionen att bedöma effektiviteten i befintliga samordnings- och styrningsstrukturer på europeisk nivå och vid behov inrätta nya mekanismer för att stödja genomförandet.
Under punkten Övriga frågor informerade ordförandeskapet och kommissionen ministrarna om krisen i Mellanöstern samordnings- och läget när det gäller svarsåtgärder inom transportsektorn, som en uppföljning av transportministrarnas digitala möte i april.
Ordförandeskapet informerade också ministrarna om läget när det gäller aktuella lagstiftningsförslag, såsom direktivet om största tillåtna dimensioner och högsta tillåtna vikter för vissa vägfordon, militär rörlighet, Eurovinjetten, trafiksäkerhetspaketet och förordningarna om flygpassagerares rättigheter och efterlevnaden av passagerares rättigheter i EU. Kommissionen informerade ministrarna om passagerarpaketet som lades fram nyligen.
Det kommande irländska ordförandeskapet presenterade också arbetsprogrammet för det kommande halvåret.
Under punkten Övriga frågor, lämnades även information om följande frågor:
Frigörande av utbyggnaden av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (Belgien)
Förenkling och påskyndande av intygs- och godkännandeförfaranden för järnvägssystem på EU-nivå för att påskynda införandet av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (Grekland)
Konkurrenskraften hos de europeiska godstransporterna på järnväg (Tjeckien)
En strategi för den europeiska järnvägsindustrin (Österrike)
Järnvägsindustrins konkurrenskraft (Spanien)
Den sjätte lägesrapporten om plattformen för internationella persontransporter på järnväg (Österrike och Nederländerna)
Säsongsbaserad tidsomställning (kommissionen)
Initiativet för rena transportkorridorer (kommissionen)
EU:s storskaliga gränsöverskridande testbäddsinitiativ för självkörande fordon (kommissionen)
En uppmaning till fortsatta diskussioner om förslaget till översyn av direktivet om kombinerad transport (Malta)
Oregerliga passagerare (Nederländerna)
Drönarhot mot civil transportinfrastruktur och transportverksamhet (Litauen)
Kommissionens offentliggörande av rapporten om utvärderingen av EU:s utsläppshandelssystem på luftfartsområdet (Frankrike)
