EU:s förbindelser med Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

Vad är Europeiska ekonomiska samarbetsområdet?

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inrättades i januari 1994 genom ett avtal som förenar EU:s medlemsländer och länderna i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) i en inre marknad.

EES-medlemmar

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet består av 30 länder: de 27 EU-länderna plus tre Eftaländer.

Efta består av fyra länder (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz), men Schweiz ingår inte i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Väljarna i Schweiz sade nej till deltagande i EES i en folkomröstning i december 1992. EU:s förbindelser med Schweiz regleras av ett antal separata avtal.

• Rådet ger klartecken till undertecknande av avtalspaket med Schweiz (pressmeddelande 24.2.2026)

Fördelar med EES

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gynnar både medborgare och företag genom att EU:s inre marknad utvidgas till Island, Liechtenstein och Norge. EES-avtalet säkerställer lika rättigheter och skyldigheter på den gemensamma marknaden för medborgare och ekonomiska aktörer i EES.

För medborgarna stöder EES den fria rörligheten för personer, vilket gör det lättare att bo, arbeta, studera och etablera ett företag i de deltagande länderna, med förbehåll för tillämpliga regler.

För företagen ger EES tillträde till en större marknad enligt en gemensam uppsättning regler, vilket underlättar handeln med varor och tjänster och skapar mer förutsägbara villkor för gränsöverskridande ekonomisk verksamhet.

Undantag

EES-avtalet omfattar inte följande av EU:s politikområden:

• Jordbruks- och fiskeripolitiken
• Tullunionen
• Gemensam handelspolitik
• Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik
• Rättsliga och inrikes frågor (Eftaländerna i EES ingår dock i Schengenområdet)
• Direkt och indirekt beskattning
• Den ekonomiska och monetära unionen

Hur styrs Europeiska ekonomiska samarbetsområdet?

EES bygger på en institutionell struktur med två pelare som sammanför EU-institutioner och institutioner som företräder Eftaländerna i EES. Detta säkerställer att relevanta EU-regler införlivas i EES-avtalet och tillämpas konsekvent i alla deltagande länder, samtidigt som båda sidors autonomi respekteras.

Institutioner och beslutsfattande organ inom EES

Genom EES-avtalet inrättas gemensamma institutioner som stöder samarbetet mellan EU och Eftaländerna i EES. De övervakar genomförandet av avtalet, införlivar ny lagstiftning och ser till att gemensamma regler tillämpas effektivt.

Gemensamma EES-kommittén

Den gemensamma EES-kommittén sköter det löpande arbetet med EES-avtalet. Den sammanför företrädare för EU och Eftaländerna i EES för att införliva relevant EU-lagstiftning i avtalet. Beslut fattas i samförstånd.

EES-rådet

EES-rådet ger politisk vägledning för genomförandet av EES-avtalet. Den sammanträder vanligtvis två gånger om året och sammanför medlemmar av Europeiska unionens råd, företrädare för EU-kommissionen och EES-/Eftaländernas utrikesministrar.

Rådet ser över hur EES-avtalet fungerar och diskuterar frågor av gemensamt politiskt och ekonomiskt intresse.

• EES-rådet, 27.5.2026

Eftas övervakningsmyndighet

Eftas övervakningsmyndighet övervakar att Island, Liechtenstein och Norge korrekt genomför och tillämpar de regler i EES-avtalet som är relevanta för den inre marknaden.

Dess roll är jämförbar med EU-kommissionens inom EU. Vid behov kan den undersöka potentiella överträdelser av EES-reglerna och inleda verkställighetsförfaranden.

Eftadomstolen

Eftadomstolen, som har sitt säte i Luxemburg, säkerställer en konsekvent tolkning och tillämpning av EES-reglerna i Island, Liechtenstein och Norge. Den handlägger överträdelseförfaranden som inletts av Eftas övervakningsmyndighet, avger rådgivande yttranden till nationella domstolar om tolkningen av EES-lagstiftningen och prövar överklaganden av övervakningsmyndighetens beslut.

EU-institutionernas roll

EU-institutionerna spelar en central roll för EES-avtalets funktion. EU-kommissionen föreslår lagstiftning och företräder EU i EES gemensamma kommitté, medan Europeiska unionens råd ger politisk vägledning genom EES-rådet. Europeiska utrikestjänsten bidrar också till den politiska dialogen med Eftaländerna i EES.

Samarbete utanför den inre marknaden

Utöver ramen för EES-avtalet och deltagandet i EU:s inre marknad har EU och Eftaländerna i EES ett nära samarbete på områden av gemensamt intresse. Detta samarbete sker genom politisk dialog, gemensamma initiativ och deltagande i europeiska program.

Politiskt samarbete

EU och Eftaländerna i EES för en regelbunden politisk dialog om europeiska och internationella frågor. Detta samarbete gör det möjligt för dem att utbyta åsikter och, när så är lämpligt, samordna ståndpunkter om utmaningar som påverkar den bredare europeiska kontinenten.

Samarbetet omfattar

• utrikes- och säkerhetspolitik, inbegripet diskussioner om internationell utveckling, regional stabilitet och gemensamma säkerhetsutmaningar
• stödet till Ukraina och den regelbaserade världsordningen
• energitrygghet och beredskap
• klimatförändringarna och globala miljöutmaningar,
• ekonomisk säkerhet och konkurrenskraft

Samarbete på andra områden

Genom att delta i EU-program och EU-initiativ bidrar Eftaländerna i EES till och drar nytta av det europeiska samarbetet på områden som t.ex. följande:

Forskning och innovation, inbegripet deltagande i EU:s forskningsprogram och initiativ till stöd för vetenskapligt samarbete (såsom Horisont Europa)

Utbildning, ungdom och kultur genom program som främjar utbyten, kompetensutveckling och samarbete mellan institutioner (t.ex. Erasmus+ och programmet Kreativa Europa)

Miljö- och klimatåtgärder, inbegripet samarbete om den gröna omställningen och hållbar utveckling (t.ex. genom Life-programmet)

Digital omställning, inbegripet insatser för att stärka digital konnektivitet, innovation och en säker digital miljö (genom initiativet för ett digitalt Europa)

Läs mer

• EES-avtalet (EU-kommissionen)
• Europeiska frihandelsorganisationen (Efta)