Om Schengenområdet
Tack vare Schengenområdet kan över 450 miljoner människor resa fritt mellan medlemsländerna utan gränskontroller.
Vad är Schengenområdet?
Schengenområdet är en av EU-projektets viktigaste landvinningar. Det började 1985 som ett mellanstatligt projekt mellan fem EU-länder – Frankrike, Tyskland, Belgien, Nederländerna och Luxemburg – och har gradvis utvidgats till att bli världens största område för fritt resande.
Schengen är namnet på en liten by i Luxemburg, vid gränsen till Tyskland och Frankrike, där Schengenavtalet och Schengenkonventionen undertecknades 1985 respektive 1990.
Att länderna utgör delar av ett område utan inre gränskontroller innebär att de
- inte genomför några kontroller vid de inre gränserna, utom när det finns särskilda hot
- genomför samordnade kontroller vid de yttre gränserna, på grundval av tydligt definierade kriterier
De regler som styr Schengenområdet kallas kodexen om Schengengränserna.
Vilka länder ingår i Schengen?
I dag omfattar Schengenområdet över 4 miljoner kvadratkilometer med en befolkning på över 450 miljoner människor, och 29 länder:
- 25 av de 27 EU-länderna
- alla medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz)
Den 30 december 2023 enades rådet om att avskaffa kontrollerna vid de inre luft- och sjögränserna med Bulgarien och Rumänien. Den 12 december 2024 beslutade rådet att avskaffa personkontrollerna även vid de inre landgränserna till och mellan de två länderna. Till följd av detta ingår Bulgarien och Rumänien från och med den 1 januari 2025 fullt ut i Schengenområdet.
Kontrollerna vid Cyperns inre gränser har ännu inte avskaffats, och Irland ingår inte i Schengenområdet.
Vilka är fördelarna med Schengen?
Tack vare Schengenområdet kan över 450 miljoner människor resa fritt mellan medlemsländerna utan gränskontroller.
Varje dag korsar omkring 3,5 miljoner människor de inre gränserna för att arbeta eller studera eller besöka familjer och vänner. Nästan 1,7 miljoner människor bor i ett Schengenland men arbetar i ett annat.
De som bor i Europa gör uppskattningsvis 1,25 miljarder resor inom Schengenområdet varje år, vilket också är till stor nytta för turism- och kultursektorn.
Schengensamarbetet ger stora ekonomiska fördelar för alla medborgare och företag i de deltagande länderna. Det är utformat för att utgöra ett fundament för Europeiska unionen och den inre marknaden som helhet.
Kan medborgare från länder utanför EU dra nytta av Schengen?
Medborgare från länder utanför EU som bor i EU eller besöker EU som turister, utbytesstudenter eller för affärsändamål kan också resa mellan Schengenländerna utan att genomgå gränskontroller.
För resenärer som reser genom eller avser att stanna i Schengenområdet under en kort period har EU infört gemensamma visumregler.
En gemensam viseringspolitik behövs för att det gränsfria Schengenområdet ska fungera effektivt, eftersom den gör det lättare för besökare att resa in i EU samtidigt som den stärker den inre säkerheten.
Schengenvisum (Infografik)
Hur har Schengen förbättrat säkerheten i EU?
Ett av huvudsyftena med Schengenområdet är att skydda medborgarna genom ökat samarbete mellan polisen, tullmyndigheterna och gränskontrollmyndigheterna vid de yttre gränserna i alla medlemsländer. Dessa nya samarbetsformer har införts för att motverka risken för säkerhetsbrister till följd av att kontrollerna vid de inre gränserna har avskaffats.
Inom ramen för det brottsbekämpande samarbetet möjliggör Schengenområdet
- förbättrade system för kommunikation mellan polisstyrkor
- förföljande av brottslingar över gränserna
- gränsöverskridande övervakning av misstänkta
- ömsesidigt operativt stöd
- direkt informationsutbyte mellan polismyndigheter
Detta är en enorm fördel i kampen mot terrorism och grov och organiserad brottslighet, inbegripet människohandel och irreguljär migration.
Hur kan länder ansluta sig till Schengenområdet?
Länder som vill ansluta sig till Schengenområdet måste uppfylla ett antal förhandsvillkor. De måste
- tillämpa den gemensamma uppsättningen Schengenbestämmelser (det så kallade Schengenregelverket), till exempel när det gäller gränskontroller, utfärdande av visering, polissamarbete och skydd av personuppgifter
- ansvara för kontrollen av de yttre gränserna på andra Schengenländers vägnar och för utfärdandet av enhetliga Schengenviseringar
- effektivt samarbeta med brottsbekämpande organ i andra Schengenländer för att upprätthålla en hög säkerhetsnivå när kontrollerna vid de inre gränserna har avskaffats
- ansluta sig till och använda Schengens informationssystem (SIS)
Länder som vill ansluta sig till Schengenområdet måste genomgå en rad utvärderingar för att avgöra om de uppfyller de nödvändiga villkoren för tillämpningen av Schengenbestämmelserna.
När utvärderingarna bekräftar att ett medlemsland är redo att ansluta sig till Schengenområdet utan inre gränskontroller måste alla andra medlemmar i Schengenområdet godkänna beslutet enhälligt, efter att ha hört Europaparlamentet.
Kan gränskontroller återinföras inom Schengenområdet?
Flera EU-länder beslutade att återinföra kontroller vid de inre gränserna mellan 2020 och 2022 med anledning av corona. Kontroller har också återinförts på grund av andra omständigheter, bland annat under 2015, till följd av terroristattacker och ökade migrationsströmmar till EU.
Kontroller vid de inre gränserna bör endast återinföras som en sista utväg.
Under exceptionella omständigheter
Kodexen om Schengengränserna gör det möjligt för medlemsländerna att återinföra kontroller vid vissa inre gränser vid exceptionella omständigheter som äventyrar Schengenområdets övergripande funktion.
I sådana lägen kan rådet rekommendera att ett eller flera medlemsländer ska återinföra gränskontroller, på grundval av ett förslag från EU-kommissionen.
Kontroller som införs vid exceptionella omständigheter måste godkännas av rådet.
Bemöta ett allvarligt hot
Enligt kodexen om Schengengränserna ska medlemsländerna också kunna införa tillfälliga gränskontroller för att bemöta ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten.
I detta fall måste det berörda medlemslandet underrätta kommissionen och de andra EU-länderna minst fyra veckor innan kontrollerna införs, eller inom en kortare period om omständigheterna inte är kända i förväg. Vid sådant återinförande av interna kontroller krävs inte rådets godkännande.
Hur skyddas Schengenområdets yttre gränser?
EU och dess medlemsländer har vidtagit konkreta åtgärder för att skydda Europas säkerhet och stärka EU:s yttre gränser.
Till exempel har de inrättat Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) och utvecklat Schengens informationssystem (SIS).
Myndigheter runtom i EU använder SIS för att föra in eller söka på registreringar om efterlysta eller saknade personer och föremål. SIS innehåller ungefär 86,5 miljoner registreringar, och under 2022 gjorde myndigheter mer än 35 miljoner sökningar i systemet per dag.
SIS ger också instruktioner om hur myndigheter ska agera om en sådan person eller ett sådant föremål påträffas, till exempel när det handlar om att
- gripa efterlysta personer
- skydda sårbara saknade personer
- beslagta olagliga eller stulna föremål
För att bekämpa brottslighet och upprätthålla säkra gränser håller följande it-verktyg på att uppgraderas eller utvecklas:
- Informationssystemet för viseringar (VIS)
- In- och utresesystemet
- EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias)
EU-omfattande it-system för säkerhet och migration (Infografik)
Senast ändrad: 7 juli 2026