Skogen: fakta och statistik
Skogarna främjar människors hälsa och miljön på en rad olika sätt, men de utsätts för allt större påfrestningar. Det finns flera EU-initiativ och EU-lagar till stöd för skogarna, såväl inom unionen som i resten av världen.
Vad bidrar skogarna till?
Skogarna är enormt viktiga för människors hälsa och välbefinnande, för miljön och för klimatet.
Lagring av koldioxid
Varje år fångar EU:s skogar upp omkring 10 procent av EU:s utsläpp av växthusgaser – i träd, växter och mark. Detta gör dem till den överlägset största kolsänkan i EU.
Rent vatten
Skogarna är naturens luftrenare och fungerar som naturliga filter som fångar upp regnvatten och låter det sippra genom jorden och rötterna.
Livsmiljö för vilda djur och växter
Skogarna är rika på biologisk mångfald. Globalt sett hyser dem 80 procent av alla landlevande djur-, växt- och svamparter.
Virke och råvaror
Avverkade träprodukter lagrar koldioxid och bidrar till att minska koldioxidutsläppen. Skogarna bidrar också med andra råvaror än trä, bland annat livsmedel, medicinalväxter och kork.
Skydd av marken och skydd mot översvämningar
Skogarnas rotsystem håller marken på plats och förhindrar erosion. Rotsystemen hjälper också till att reglera vattenflödena, minska avrinningen och minska risken för översvämningar.
Rekreation och hälsa
I skogarna kan vi vandra, campa och knyta an till naturen, vilket hjälper oss att förbättra vår fysiska och psykiska hälsa.
Gröna jobb
I EU är 4,5 miljoner jobb direkt eller indirekt beroende av skogarna. Skogarna står för 86 miljoner gröna jobb världen över.
Skogsmark och skogshälsa
Inom EU
Nästan 40 procent av EU:s territorium är täckt av skog. Tack vare beskogning, hållbar förvaltning, aktivt återställande och naturliga processer har denna areal ökat med 5,5 procent sedan 2000.
Våra skogar är dock i dåligt skick eftersom deras hälsa försämras.
Globalt
Skogarna täcker 30 procent av jordens landyta. Detta motsvarar 4,06 miljarder hektar eller ungefär en halv hektar skog för varje person på planeten.
Varje år minskar arealen med i genomsnitt 4,7 miljoner hektar eller omkring 6,7 miljoner fotbollsplaner.
Lagring av växthusgaser
Skogarnas förmåga att ta upp och lagra växthusgaser påverkas av deras hälsa och motståndskraft, förändringar i deras ekosystem till följd av klimatförändringar eller skadegörare och ökad avverkning av träd. Under 2022 lagrade EU:s skogar en tredjedel mindre växthusgaser än under 2000, trots att den totala skogsarealen har ökat.
Möjligheten för EU:s skogar att lagra växthusgaser minskar
Diagrammet visar den årliga mängden växthusgaser som tas upp av EU:s skogar, mätt i miljoner ton koldioxidekvivalenter (MtCO2e).
Linjediagram som visar den årliga mängden växthusgaser som tagits upp av skogsmark mellan 2000 och 2022, mätt i miljoner ton koldioxidekvivalenter (MtCO2e).
Mellan 2000 och 2015 togs cirka 400 MtCO2e per år upp av skogsmark, med vissa fluktuationer. Efter 2015 började upptagsnivån stadigt sjunka, och 2017 hade den minskat till 312 MtCO2e. Sedan dess har upptagsnivån varit relativt stabil och legat strax under 300 MtCO2e.
Hoten mot våra skogar
Skogarna utsätts i allt högre grad för påfrestningar och risker, vilket gör det svårare för dem att bidra med det som förväntas av dem.
Avskogning och skogsförstörelse har ödelagt omkring 10 procent av världens skogar under de senaste 30 åren.
Dessutom medför klimatförändringarna
• förlust av biologisk mångfald
• skadegörare och sjukdomar, exempelvis angrepp av barkborrar som kan skada stora skogsområden
• föroreningar, som höga ozonnivåer som försämrar trädens förmåga att utföra fotosyntes
• torka och skogsbränder som leder till yngre skogar eller minskad tillväxttakt
Skogsbränderna i EU blir allt fler
Diagrammet visar det årliga antalet skogsbränder i EU. Under 2022 registrerades nästan 8 000 bränder, vilket ledde att 9 000 km2 skog i EU gick förlorad.
Stapeldiagram som visar det årliga antalet skogsbränder i EU mellan 2010 och 2024.
Mellan 2010 och 2018 låg antalet bränder under 1 000 per år, med undantag för en märkbar ökning under 2017, då fler än 1 900 bränder inträffade. Från och med 2019 började antalet bränder per år öka stadigt, och 2022 nåddes en topp på över 7 800 bränder. Under 2023 och 2024 minskade antalet bränder, även om det fortfarande låg högt på över 5 000 bränder per år.
Till följd av detta försämras de europeiska skogarnas hälsa och förmåga att stå emot påfrestningar. Stora bränder förorenar också luft och vatten och bidrar därigenom till ökad global uppvärmning.
Läs mer:
Skogens resiliens och skogsskydd
Avskogningsfria produkter
Klimatförändringarna: vad gör EU?
Senast ändrad: 17 juli 2025