Skogens resiliens och skogsskydd

Skogens resiliens och skydd

Skogarna utsätts i allt högre grad för påfrestningar och risker, som skadegörare, föroreningar och skogsbränder, som alla förvärras av klimatförändringarna.

Att göra skogarna mer resilienta innebär att hjälpa dem att anpassa sig till klimatförändringarna och bli mer motståndskraftiga mot hot som skadegörare, torka och skogsbränder.

Det är nödvändigt att skydda skogarna för att bevara den biologiska mångfalden, säkra långsiktig produktivitet och bevara naturliga livsmiljöer.

EU:s skogsregelverk

Det finns flera EU-initiativ och EU-lagar för att stödja skogarna, bland annat

skogsövervakning
regler om skogsodlingsmaterial
restaurering av naturen
regler för avskogningsfria produkter
minskade utsläpp från markanvändning och skogsbruk
en skogsstrategi
skogsfinansiering

Skogsövervakning

Jämförbar skogsinformation av hög kvalitet är nödvändig för att

övervaka hot och påfrestningar som påverkar skogarna
förbättra deras motståndskraft mot risker
följa framstegen mot att uppnå EU:s mål för biologisk mångfald och klimat
fatta evidensbaserade politiska beslut och förbättra förebyggandet av skogskatastrofer

De nuvarande uppgifterna om EU:s skogar är dock spridda, ofullständiga och föråldrade, vilket leder till en betydande kunskapslucka.

Med en ny lag om skogsövervakning vill EU inrätta ett övervakningssystem av hög kvalitet som samlar in och delar harmoniserad skogsinformation på EU-nivå som omfattar alla skogar och annan trädbevuxen mark.

Systemet syftar till att bygga vidare på nationella inventeringar och rapporteringssystem, med hjälp av en uppsättning gemensamma indikatorer för att säkerställa aktuella och jämförbara skogsdata och aktuell information om naturliga störningar och skogskatastrofer.

Den 24 juni 2025 enades rådet om sin ståndpunkt inför förhandlingarna med Europaparlamentet om den nya förordningen (den allmänna riktlinjen). EU:s båda lagstiftare – rådet och parlamentet – måste enas om den slutliga lagtexten innan de nya reglerna kan träda i kraft.

Ett träd och dess invecklade detaljer och texturer sett genom ett förstoringsglas.

Skogsodlingsmaterial

Utsäde och växter av hög kvalitet och annat skogsodlingsmaterial är avgörande för att bevara friska skogar och öka skogarnas motståndskraft. De måste vara genetiskt diversifierade, spårbara och anpassade till framtida klimatförhållanden.

EU har antagit en ny förordning som ska ersätta rådets direktiv om skogsodlingsmaterial från 1999. Genom förordningen moderniseras hur materialet produceras, saluförs och används för beskogning, återbeskogning och andra trädplanteringsändamål, som bevarande av den biologiska mångfalden och anpassning till klimatförändringarna.

Med tanke på skogarnas långa livscykler och de höga kostnaderna behöver skogsbrukare tillförlitlig information om materialets ursprung och genetik för att vara säkra på att det passar lokala förhållanden.

Förslaget är inriktat på två områden, nämligen

spårbarhet – skogsodlingsmaterialet måste komma från registrerade föräldraträd och hållas åtskilt under produktion och saluföring
kvalitetssäkring – behöriga myndigheter måste godkänna föräldraträdens hållbarhet och certifiera odlingsmaterialet

Den 21 april 2026 antog rådet de nya reglerna, som därefter antogs av parlamentet den 19 maj 2026.

Den nya förordningens tillämpningsdatum har fastställts till fem år för att ge tillräcklig tid för anpassningen av över 25 års etablerad nationell praxis och för att genomföra det nya kontrollsystemet.

Restaurering av naturen

EU:s första lag om naturrestaurering trädde i kraft 2024. Lagen syftar till att öka skogarnas biologiska mångfald.

EU-länderna måste förbättra skogarnas tillstånd med hjälp av indikatorer som bidrar till att mäta skogsekosystemens hälsa. Detta innebär exempelvis att man mäter

mängden död ved, som är en livsmiljö för många skogsorganismer och bidrar till jordmånsbildning
antalet fågelarter

Dessutom måste medlemsländerna bidra till planteringen av minst tre miljarder träd i EU senast 2030.

Den nya förordningen ingår i EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030.

Avskogningsfria produkter

EU har antagit bestämmelser som ska reglera importen till och exporten från EU av råvaror som bidrar till global avskogning och skogsförstörelse.

Genom bestämmelserna ser man till att dessa produkter och deras leveranskedjor är ”avskogningsfria”.

Avskogningsfria produkter

Minskade utsläpp från markanvändning och skogsbruk

Genom förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), som trädde i kraft 2023, vill EU säkerställa att LULUCF-sektorn senast 2030 tar upp mer koldioxid än den släpper ut.

Skogarna spelar en avgörande roll för att uppnå detta mål eftersom de fångar upp omkring 10 procent av EU:s växthusgasutsläpp varje år, vilket gör dem till den överlägset största kolsänkan i EU.

Förordningen uppmuntrar därför hållbara skogsbruksmetoder, som plantering av nya skogar (återbeskogning), utvidgning av skogsområden (beskogning) och förbättrad förvaltning av befintliga skogar för att öka koldioxidlagringen.

Förordningen ingår i 55 %-paketet, en uppsättning lagar som ska hjälpa EU att uppnå sitt mål att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030, i enlighet med den europeiska klimatlagen, samt uppnå klimatneutralitet senast 2050.

55 %-paketet: uppnåendet av klimatmål inom sektorerna för markanvändning och skogsbruk

Skogsfinansiering

EU stöder skogarna genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Omkring 90 procent av EU:s skogsfinansiering kommer från denna fond. Pengarna används till investeringar i och förvaltning av skog, bland annat åtgärder som återbeskogning, ökning av skogarnas motståndskraft mot klimatförändringar och förebyggande av skador.

För den nuvarande GJP-perioden 2023–2027 kan EU-länderna anslå medel till skogsrelaterade åtgärder genom sina strategiska GJP-planer.

EU:s skogsstrategi

EU:s skogsstrategi för 2030 syftar till att öka såväl storleken som kvaliteten hos Europas skogar och samtidigt stärka deras resiliens mot utmaningar som klimatförändringarna. Den syftar också till att stödja samhällen vars försörjning är beroende av skogsbruket.

EU-kommissionen lade fram sin strategi i juli 2021. I november 2021 godkände EU:s jordbruks- och fiskeministrar strategin genom rådets slutsatser, i vilka man betonade

skogens viktiga roll för människors hälsa och välbefinnande samt för den naturliga miljön
skogens roll i övergången till en grön, klimatneutral och konkurrenskraftig cirkulär bioekonomi
vikten av att balansera miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter i ett hållbart skogsbruk

Läs mer:

A human hand holds a small dense forest of evergreen trees, symbolising caring for and protecting forests.

Skogen: fakta och statistik

Illustration av två händer som stoppar gas från fabriksskorstenar.

Klimatförändringarna: vad gör EU?

Varför är det viktigt att hålla marken frisk?