EU:s bostadskris
Europa står inför en kris som beror på ökande fastighetspriser och boendekostnader. EU arbetar med att ta fram en plan för bostäder till överkomlig kostnad.
Bostadskostnaderna ökar
Bostadspriserna i EU har ökat med upp till 60 % i genomsnitt sedan 2015, med ökningar på över 200 % i vissa medlemsländer, och hyres- och energikostnaderna har också fortsatt att öka.
Samtidigt har hushållens inkomster inte ökat i samma takt, vilket gör att många européer har svårt att betala sina boendekostnader. EU:s länder och regioner påverkas på olika sätt, men krisens breda inverkan gör den till en gemensam angelägenhet för alla européer.
Boendekostnaderna tar upp nästan en femtedel av det genomsnittliga EU-hushållets inkomst. Cirka en av tio personer uppger att de inte kan betala hyran eller bostadslånet i tid. I Europas storstäder är pressen ännu högre; en av tio stadsbor lägger mer än 40 % av sin inkomst på boendet.
Denna utveckling begränsar alternativen för både potentiella köpare och hyresgäster och gör avsaknaden av bostäder till överkomlig kostnad till ett stort ekonomiskt och socialt problem i hela unionen.
Allt dyrare lägenheter i centrala lägen i europeiska storstäder
Följande diagram visar den beräknade andel av lönen som kommer att användas för hyra under 2025 i olika europeiska storstäder. En kvot på 100 % visar att hela lönen behövs för att betala hyran, medan ett värde som överstiger 100 % innebär att hyran överstiger genomsnittslönen. Det anses i allmänhet vara optimalt att betala upp till 30 % av sin lön i hyra.
Diagrammet visar den procentandel av lönen som 2025 förväntas användas för hyra i olika europeiska storstäder.
Med 116 % har Lissabon den högsta procentandelen av lönen som förväntas användas för hyra.
En betydande andel av lönen går till hyra även i andra städer, med 74 % i både Barcelona och Madrid.
Värda att nämnas är även Milano och Rom, med 72 % respektive 65 %.
En spretig bostadssituation
Bostadsförhållandena varierar stort inom EU på grund av ländernas olika marknadsstrukturer, rättsliga ramar och finansiella system. I vissa medlemsländer domineras marknaden av bostadsägare, medan den i andra är starkt beroende av privata hyresvärdar eller subventionerade bostäder.
Runt två tredjedelar av invånarna i EU äger sin bostad, men denna andel varierar kraftigt mellan länderna. Mer än 90 % av rumänerna äger sin bostad, jämfört med bara drygt 10 % av befolkningen i Nederländerna. Samtidigt bor mer än en femtedel av Frankrikes befolkning i subventionerade bostäder, men detta gäller endast 0,6 % av svenskarna.
Dessa strukturella skillnader påverkar hur länderna reagerar på stigande räntor, demografiskt tryck och efterfrågan i storstadsområden. I vissa länder driver de ansträngda hyresmarknaderna upp priserna. I andra har begränsat byggande och stor efterfrågan lett till att bostadsägande har hamnat ännu längre utom räckhåll.
Balansen mellan lägenhet och villa varierar också inom medlemsstaterna: nästan 72 % av stadsborna bor i lägenheter, medan 82 % av landsbygdsborna bor i villa. Andelen av Europas befolkning som lever i städer beräknas uppgå till 83 % senast 2050, så bostadstrycket förväntas öka. Detta gäller särskilt i snabbt växande städer där tillgången till bostäder till överkomlig kostnad redan är begränsad.
Boendestatus i EU-länderna: ägande kontra hyra
I följande diagram jämförs boendestatus i de europeiska länderna och visas skillnader i bostadsägande och hyresnivåer. Uppgifterna visar på högre nivåer av bostadsägande i östeuropeiska länder som Rumänien, Bulgarien och Slovakien, jämfört med högre hyresnivåer i länder som Österrike, Tyskland och Frankrike.
Diagrammet visar boendestatus i olika europeiska länder, i procentandel av befolkningen i varje land, baserat på invånarnas bostadssituation uppdelat i följande fyra kategorier:
Ägare utan utestående hypotekslån eller bostadslån: den procentandel av befolkningen som äger sina hem helt och hållet, utan hypotekslån eller andra lån. Som ett exempel har Rumänien den högsta andelen på 92,8 %.
Ägare med hypotekslån eller bostadslån: de som äger sin bostad men har ett utestående hypotekslån eller annat lån. I Nederländerna har 58 % av bostadsägarna ett hypotekslån.
Hyresgäst som betalar marknadshyra: den procentandel av befolkningen som hyr till marknadspris. I Tyskland betalar 46,9 % av befolkningen marknadshyra, jämfört med 2,4 % i Bulgarien.
Hyresgäst med reducerad eller gratis hyra: den procentandel av befolkningen som betalar en lägre hyra eller bor gratis. Detta gäller till exempel 21,9 % av befolkningen i Frankrike och endast 0,6 % i Sverige.
Syftet är att illustrera skillnaderna när det gäller bostadsägande och hyra i EU och belysa de högre nivåerna av bostadsägande i östeuropeiska länder som Rumänien och Bulgarien, jämfört med de högre hyresnivåerna i länder som Kroatien och Ungern.
EU-plan för bostäder till överkomlig kostnad
Bostadspolitiken är ett nationellt ansvar, eftersom EU inte har någon behörighet på detta område. Regionala och lokala myndigheter har ofta en viktig roll när det gäller att hantera bostadskrisen eftersom de ansvarar för att genomföra bostadspolitiken och hantera regler om fysisk planering och zonindelning. De ska också se till att det finns bostadslösningar till överkomlig kostnad som tillgodoser samhällsspecifika behov.
Bostadskrisens konsekvenser omfattar dock hela Europas ekonomiska och sociala landskap. Stigande boendekostnader påverkar arbetskraftens rörlighet, begränsar tillgången till sysselsättning och utbildning och bidrar till ojämlikhet mellan regioner och sociala grupper. Dessa gränsöverskridande effekter gör frågan uppenbart betydelsefull på EU-nivå.
Mot denna bakgrund diskuterade EU-ländernas stats- och regeringschefer bostadssituationen vid Europeiska rådets möte i oktober 2025. Man uppmanade EU-kommissionen att lägga fram en plan för bostäder till överkomlig kostnad som stöder medlemsländernas ansträngningar på området. Kommissionens EU-plan för bostäder till överkomlig kostnad ska preliminärt offentliggöras i december 2025.
Det danska ordförandeskapet har redan lagt fram slutsatser om den kommande planen, som godkändes av 26 av medlemsländerna. I slutsatserna lyfte man särskilt fram fyra viktiga fokusområden, nämligen finansiering, byggande och hållbarhet, planering och social delaktighet.
Den 29 juni 2026 uppmanade rådet beslutsfattarna att beakta samspelet mellan bostadsbehov och demografiska trender, såsom en åldrande befolkning, krympande hushållsstorlekar och migration från landsbygd till stad. Man uppmärksammade den mångfasetterade och generationsöverskridande karaktären på Europas bostadskris och dess inverkan på aspekter som sammanhållning, hållbarhet och konkurrenskraft.
Hur hanterade EU energikrisen 2022?
Socialpolitik
Miljövänlig och hållbar rörlighet
Senast ändrad: 29 juni 2026