Miljövänlig och hållbar rörlighet
Utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn är avgörande för att uppnå EU:s klimatmål. EU:s regler syftar till att göra mobiliteten mer hållbar och samtidigt säkerställa konnektivitet i hela EU.
Klimatmål och transportsektorn
EU stöder utvecklingen av transportsystem för att gynna den inre marknaden, öka förbindelserna mellan olika regioner i Europa och fasa ut fossila bränslen inom sektorn.
Enligt Parisavtalet är EU-länderna dessutom bundna att göra EU klimatneutralt senast 2050. För att nå detta mål kommer EU senast 2030 att minska sina nettoutsläpp av växthusgaser i hela ekonomin med minst 55 procent jämfört med 1990 års nivåer, och kommer att fortsätta att gradvis minska utsläppen fram till 2050.
För att göra sin del av arbetet måste transportsektorn genomgå en omställning som kommer att kräva en minskning av växthusgasutsläppen med 90 procent jämfört med 1990 års nivåer fram till 2050.
Transportsektorn står för en fjärdedel av EU:s utsläpp av växthusgaser
Framstegen när det gäller att minska utsläppen har varit långsammare inom transportsektorn än i andra ekonomiska sektorer. Utsläppen har minskat avsevärt inom andra sektorer, men utsläppen från transporter har ökat under de senaste åren. Att göra passagerar- och godstransporterna i EU mer effektiva och mindre beroende av fossila bränslen är avgörande.
Rådet antog 2021 slutsatser om kommissionens strategi för hållbar och smart mobilitet, där EU:s mål för att göra mobiliteten i EU grön, smart och resilient beskrevs.
55 %-paketet är ett antal politiska initiativ och lagar för att uppnå målet för 2030 att minska utsläppen med minst 55 procent och innehåller viktiga initiativ för att bidra till att fasa ut fossila bränslen inom väg-, luft- och sjötransporter.
Dessa är några av EU:s senaste politiska initiativ för en mer hållbar rörlighet:
Vägar
Personbilar och lätta lastbilar: normer för koldioxidutsläpp
Vägtransporter ger den största andelen växthusgasutsläpp från transporter. Bara personbilarna står för 12 procent av alla koldioxidutsläpp i EU.
I mars 2023 antog rådet nya regler för att ytterligare minska koldioxidutsläppen från nya personbilar och lätta lastbilar och såg över 2019 års EU-förordning.
I de reviderade reglerna fastställs mål för att gradvis minska utsläppen. Från 2030 till 2034 måste utsläppen minskas med 55 procent för nya personbilar och med 50 procent för nya lätta lastbilar jämfört med målen för 2021.
Från och med 2035 måste alla nya personbilar och lätta lastbilar vara utsläppsfria.
Lastbilar och bussar: normer för koldioxidutsläpp
Rådet antog nya regler för att skärpa normerna för utsläpp från tunga fordon i maj 2024. Genom förordningen uppdateras reglerna från 2019 för att hjälpa EU att uppnå sina ambitioner i kampen mot klimatförändringarna.
Syftet med förordningen är att minska utsläppen inom vägtransportsektorn i linje med EU:s klimatmål genom att öka utsläppsminskningsmålen för 2030 (-45 %) och fastställa nya mål för 2035 (-65 %) och 2040 (-90 %).
Reglerna utvidgar den tidigare förordningens tillämpningsområde så att nästan alla nya tunga fordon med certifierade koldioxidutsläpp – inklusive mindre lastbilar, stadsbussar, långfärdsbussar och släpvagnar – omfattas av utsläppsminskningsmålen.
Enligt de nya reglerna måste alla nya stadsbussar vara utsläppsfria senast 2035. Långfärdsbussar skulle fortsätter att omfattas av de övergripande målen.
Rådet nådde en överenskommelse (allmän riktlinje) om förslaget i oktober 2023. I januari 2024 nådde rådets och Europaparlamentets förhandlare en preliminär politisk överenskommelse om reglerna. De antogs av rådet i maj 2024.
Euro 7
Förutom att fastställa utsläppsnormer för fordon har EU även antagit regler som kommer att minska övriga luftföroreningar från vägtransporter.
I Euro 7-förordningen fastställs regler för utsläpp som kompletterar de ovannämnda utaläppsgränsvärdena för koldioxid och även omfattar andra förorenande ämnen. I dessa ingår föroreningar från däckslitage, bromsar och batterier.
Reglerna omfattar i en enda rättsakt personbilar, lätta lastbilar och tunga fordon.
Rådet antog en allmän riktlinje om förordningen i september 2023. I december 2023 nådde rådet och Europaparlamentet en preliminär politisk överenskommelse om förslaget. Rådet antog den nya förordningen i april 2024.
Vägavgifter
I EU-lagstiftningen fastställs regler för avgifter på tunga fordon för användningen av viss väginfrastruktur i medlemsländerna.
I november 2021 gav rådet grönt ljus åt en översyn av dessa regler, som brukar kallas för Eurovinjettdirektivet. Syftet med den reviderade lagen är att verka för miljövänligare och effektivare transporter, och den innehåller ett nytt system för att hantera koldioxidutsläpp för att minska sektorns koldioxidavtryck i enlighet med den europeiska gröna given och Parisavtalet.
Direktivet trädde i kraft i mars 2022.
Järnväg
Järnvägstransporter, som till stor del är eldrivna, är det mest hållbara transportmedlet. Enligt uppgifter från Europeiska miljöbyrån kom endast 0,4 procent av EU:s totala växthusgasutsläpp från järnvägen 2018.
Rådet antog 2021 slutsatser om järnvägen som en del av smartare och mer hållbar rörlighet i EU. EU-ländernas ministrar framhöll behovet av att ytterligare utveckla järnvägstransporter för både passagerare och gods i EU.
Som en del av paketet för grönare godstransporter lade kommissionen fram sitt förslag om utnyttjande av järnvägsinfrastrukturkapacitet den 11 juli 2023. Detta initiativ omfattar åtgärder som syftar till att bättre förvalta, samordning och därigenom öka järnvägens kapacitet. Rådet enades om en förhandlingsposition om förslaget i juni 2024.
Tågresenärernas rättigheter
2021 reviderade EU sina regler om tågresenärer för att bättre skydda resenärernas rättigheter, särskilt resenärer med funktionshinder eller nedsatt rörlighet. Bestämmelserna omfattar också miljövänlig rörlighet som ska göra det lättare för resenärer att transportera sina cyklar på tågen.
Enligt de nya reglerna ska järnvägsföretagen installera cykelutrymmen och informera resenärerna om hur många cyklar som får plats. Huvudregeln är att det ska finnas utrymmen för minst fyra cyklar på varje tåg i EU.
Det nya reglerna trädde i kraft i juni 2021.
Luftfart
Initiativet ReFuelEU Aviation: hållbara flygbränslen
Hållbara flygbränslen (biobränslen, syntetiska flygbränslen och återvunna kolbaserade flygbränslen) är ett av de viktigaste verktygen på kort och medellång sikt för att avsevärt minska utsläppen från luftfartyg. Denna potential är dock till stor del outnyttjad eftersom utvecklingen av hållbara flygbränslen hindras av en låg tillgång och priser som är mycket högre än priserna på fossila bränslen. Därför utgör bränslen av denna typ endast 0,05 procent av den totala bränsleförbrukningen inom luftfartssektorn.
ReFuelEU Aviation-förordningen syftar inom ramen för 55 %-paketet till att minska luftfartens miljöavtryck och hjälpa EU att uppnå sina klimatmål genom ökad användning av hållbara flygbränslen, samtidigt som lika villkor säkerställs för en hållbar lufttransportsektor. Enligt de nya reglerna måste flygbränsleleverantörer öka andelen hållbara bränslen till 70 procent fram till 2050.
I april 2023 nåddes en preliminär överenskommelse om förslaget med Europaparlamentet. Rådet antog förordningen i oktober 2023.
55 %-paketet: mer grönare bränsle inom luft- och sjöfart (Infografik)
Den internationella luftfartens hållbarhet
Alla EU-länder är medlemmar i Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Tillsammans med de övriga medlemmarna arbetar de för att förbättra luftfartens miljöprestanda.
Icao arbetar med ett antal åtgärder för att minimera den internationella civila luftfartens negativa effekter på klimatet och främja en hållbar tillväxt inom den internationella luftfarten, bland annat
- flygplanstekniska förbättringar
- operativa förbättringar
- hållbara flygbränslen
- Corsia (system för kompensation för och minskning av koldioxidutsläpp från internationell luftfart).
I juni 2020 bekräftade EU sitt deltagande i Corsia från och med inledningen av den frivilliga fasen den 1 januari 2021. Dessutom antog rådet ett beslut i december 2022 för att göra det möjligt för medlemsländerna att uppfylla vissa av sina Corsia-skyldigheter.
I juli 2021 lade kommissionen, inom ramen för 55 %-paketet, fram sitt förslag till översyn av EU:s utsläppshandelssystem, när det gäller luftfart, i syfte att öka sektorns bidrag till EU:s klimatpolitik och genomföra Corsia i EU. Rådet antog de nya reglerna i april 2023.
Det gemensamma europeiska luftrummet
EU-institutionerna arbetar med att utveckla gemensamma regler och mål för förvaltningen av det europeiska luftrummet inom ramen för det gemensamma europeiska luftrummet. En effektiv flygledningstjänst bör bidra till att minska utsläppen från sektorn och säkerställa tillräcklig kapacitet och kostnadseffektivitetsvinster.
Den 22 september 2020 lade kommissionen fram ett ändrat förslag för att ändra den befintliga förordningen. Rådet enades i juni 2021 om en allmän riktlinje om reformen av det gemensamma europeiska luftrummet.
I mars 2024 nådde rådet och Europaparlamentet en preliminär politisk överenskommelse om reformen, som kommer att behöva godkännas av båda institutionerna. Rådet antog sin ståndpunkt vid första behandlingen i september 2024.
Sjöfart
Initiativet FuelEU Maritime: koldioxidsnåla bränslen
Initiativet FuelEU Maritime är en del av 55 %-paketet och kommer att främja användningen av förnybara och koldioxidsnåla bränslen inom sjöfarten.
Målet är att minska växthusgasintensiteten för den energi som används ombord av fartyg med upp till 80 procent fram till 2050, genom att främja användningen av hållbarare bränslen för fartyg som använder EU:s hamnar, samtidigt som man säkerställer en väl fungerande sjöfart och undviker snedvridningar på den inre marknaden.
De nya reglerna antogs av rådet i juli 2023.
EU arbetar även inom ramen för Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) för att minska utsläppen av växthusgaser från fartyg. En reviderad IMO-strategi för utsläppsminskning antogs i juli 2023 med ambitionen att uppnå nettonollutsläpp omkring 2050. Åtgärder för att genomföra IMO:s reviderade strategi diskuteras för närvarande.
Rådets ordförandeskap och andra EU-medlemsländer deltar i IMO:s möten och bidrar aktivt till utvecklingen av miljöåtgärder och andra åtgärder. Alla EU-länder är medlemmar i organisationen.
Renare hav
För att säkerställa renare sjöfart i EU arbetar rådet med en uppsättning lagar, det så kallade sjösäkerhetspaketet. Uppsättningen omfattar åtgärder för
- hamnstatskontroll
- förorening från fartyg
- fullgörande av flaggstatsförpliktelser
- utredning av olyckor
- översyn av mandatet för Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa)
Målet är att modernisera EU:s regler om sjösäkerhet och minska vattenföroreningarna från fartyg.
Multimodala transporter
Transeuropeiska transportnätet (TEN-T)
Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), som lanserades 1996, har utformats med målet att fastställa kriterier för gränsöverskridande projekt som leder till transeuropeiska förbindelser.
De nuvarande TEN-T-riktlinjerna, som är från 2013, har varit föremål för en ambitiös översyn sedan december 2021.
I december 2023 nådde rådets ordförandeskap och Europaparlamentets förhandlare en preliminär överenskommelse om den reviderade förordningen om EU:s riktlinjer för utbyggnad av TEN-T-nätet. Rådet antog förordningen i juni 2024.
Den nya lagstiftningen syftar till att bygga upp ett tillförlitligt, sammanhängande och högkvalitativt transportnät som säkerställer hållbar konnektivitet i hela Europa utan fysiska avbrott, flaskhalsar och felande länkar. Nätet kommer att utvecklas eller uppgraderas steg för steg med den nya förordningen som fastställer tydliga tidsfrister för slutförandet av TEN-T-nätet i tre lager:
- stomnätet, färdigställt senast 2030
- ett nytt utvidgat stomnät, färdigställt senast 2040
- det övergripande nätet, färdigställt senast 2050
Infrastruktur för alternativa bränslen
Syftet med förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen är att säkerställa en EU-omfattande utbyggnad av allmänt tillgänglig infrastruktur för elladdning och tankning av alternativa bränslen inom väg-, luftfarts- och vattenvägssektorn.
I reglerna fastställs mål för utbyggnaden av laddnings- och tankstationer. Detta inbegriper att se till att det finns laddningsstationer minst var 60:e kilometer på huvudvägarna.
Rådet antog den nya förordningen i juli 2023.
55 %-paketet: mot mer hållbara transporter (Infografik)
Intelligenta transportsystem
Rådet antog en ny ram för införandet av intelligenta transportsystem för att påskynda den digitala omställningen och smartare rörlighet i EU. De nya reglerna ingår i kommissionens strategi för hållbar och smart mobilitet.
Intelligenta transportsystem (ITS), som reseplanerare, eCall och automatiserade bilar, revolutionerar människors sätt att förflytta sig och sparar tid, minskar utsläpp och trafikstockningar samt förenklar planeringen av resor.
Det reviderade ITS-direktivet, som antogs av rådet i oktober 2023, ska påskynda tillgången till och förbättra interoperabiliteten hos de digitala data som används för tjänster som multimodala reseplanerare och navigationstjänster. Detta möjliggör kommunikation mellan fordon och väginfrastruktur för att till exempel varna för oväntade händelser, såsom en trafikstockning.
Grönare godstransporter
Godstransporter står för över 30 procent av transportsektorns koldioxidutsläpp, och godsmängden beräknas öka.
Paketet för grönare godstransporter, som lades fram av kommissionen i juli 2023, syftar till att förbättra godstransporternas prestanda genom att
- åtgärder införs för att öka dess effektivitet och övergripande hållbarhet
- främja mer hållbara transportval, såsom järnväg och inre vattenvägar
I december 2023 antog rådet en ståndpunkt om en förordning om redovisning av växthusgasutsläpp från transporttjänster. Förslaget syftar till att förbättra beräkningen av och informationen om transporttjänsternas växthusgasutsläpp så att kunderna kan välja de mest hållbara transportalternativen. Rådet noterade även en lägesrapport om ett kommissionsförslag om högsta tillåtna vikter och största tillåtna dimensioner för tunga fordon, som också lagts fram som en integrerad del av paketet om grönare godstransporter.
Som en del av detta paket enades rådet i juni 2024 om sin förhandlingsposition (allmänna riktlinje) om en förordning om utnyttjande av järnvägsinfrastrukturkapacitet i det gemensamma europeiska järnvägsområdet. Lagen syftar till att öka tillgången till infrastruktur genom bättre planerings- och tilldelningsförfaranden samt förbättrad gränsöverskridande samordning och förväntas avsevärt bidra till en effektivare förvaltning av järnvägsinfrastrukturens kapacitet och trafik.
- Paketet om grönare godstransporter: rådet antar ståndpunkt för en effektivare förvaltning av järnvägsinfrastrukturens kapacitet och trafik (pressmeddelande 18.6.2024)
- Paketet om grönare godstransporter: rådet antar ståndpunkt om redovisning av växthusgasutsläpp från transporttjänster (pressmeddelande 4.12.2023)
Finansiering
Fonden för ett sammanlänkat Europa 2021–2027
Att främja hållbarhet är ett av de viktigaste målen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). FSE är den viktigaste finansieringsmekanismen för investeringar i EU:s transportsystem och bidrar till utfasningen av fossila bränslen i transport- och rörlighetssektorn och därmed till uppnåendet av klimatneutralitetsmålet för 2050. Förordningen ska tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2021.
Transportsektorn ska tilldelas merparten av finansieringen (cirka 25 av 33 miljarder euro), varav den överlägset största delen ska gå till järnvägen.