EU:s samarbete med FN
EU står bakom systemet med multilateralism, med ett starkt och effektivt FN i centrum. Europeiska unionens råd antar varje år EU:s prioriteringar i FN inför FN:s generalförsamling.
EU och FN
EU och FN är fast beslutna att upprätthålla det multilaterala system som styr de globala förbindelserna på ett sätt som gynnar alla. Detta åtagande har sin grund i en övertygelse om att det internationella samfundet behöver ett effektivt multilateralt system som bygger på universella regler och värderingar för att kunna möta globala kriser, utmaningar och hot.
Under årens lopp har EU byggt ett starkt band med FN. EU deltar i FN:s årliga generalförsamling och har ackrediterade delegationer till FN i Genève, New York, Paris, Rom och Wien.
Samarbetet mellan EU och FN spänner över flera områden och frågor, bland annat mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, klimatförändringar och miljöskydd, digitala frågor, fredsbyggande, nedrustning och icke-spridning, humanitärt bistånd, bekämpning av korruption och brottslighet, främjande av global hälsosäkerhet, hantering av migrationsströmmar och arbetsmarknadsfrågor.
När FN:s generalsekreterare António Guterres deltog i Europeiska rådet den 23 mars 2023 betonade rådet och generalsekreteraren vikten av samarbete mellan EU och FN när det gäller att ta itu med viktiga globala utmaningar.
Rådets medlemmar bekräftade sitt fulla engagemang för FN:s stadga och dess principer, vid en tidpunkt då dessa kränks genom Rysslands anfallskrig mot Ukraina, som med kraft fördömts vid upprepade tillfällen av FN:s generalförsamling. António Guterres deltog också i Europeiska rådets möte i mars 2024.
EU:s ekonomiska stöd till FN
EU är tillsammans med sina medlemsländer FN-systemets största ekonomiska bidragsgivare.
EU:s medlemsländer finansierar tillsammans en fjärdedel av FN:s ordinarie budget och tillsammans står EU, och dess medlemsländer för en tredjedel av alla finansiella bidrag till FN:s organ, fonder och program.
Mellan 2013 och 2024 anslog EU totalt över 33 miljarder euro till FN:s organ, fonder och program, varav 18 procent gick till Världslivsmedelsprogrammet (WFP), 13 procent till FN:s utvecklingsprogram (UNDP), 14 procent till FN:s barnfond (Unicef), 10 procent till FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och 45 procent till andra organ, fonder och program.
Under 2023 fick FN-systemet bidrag på ungefär
Under 2024 tillhandahöll EU omkring 3,9 miljarder euro i frivilliga bidrag till FN, vilket är det högsta beloppet hittills.
Deltagande i FN-organ
FN:s generalförsamling
FN:s generalförsamling är FN:s främsta samrådsorgan och dess främsta beslutsfattande och representativa organ. Alla FN:s 193 medlemsländer är medlemmar i generalförsamlingen och har lika många röster. EU har utökad observatörsstatus.
Detta gör det möjligt för EU att delta i debatter, lägga fram förslag, delta i förhandlingar och delta i den allmänna debatten i september varje år. EU:s särskilda status innefattar inte rösträtt, men EU:s 27 medlemsländer samordnar sina åsikter för att lägga fram enhetliga ståndpunkter.
Europeiska rådets ordförande, den höga representanten, kommissionen och EU-delegationen i FN i New York kan därför redogöra för EU:s och medlemsländernas ståndpunkter i FN:s generalförsamling.
Dessutom har EU fått rätt att svara en gång på ett tal om EU:s ståndpunkter och att muntligen lägga fram förslag och ändringar, vilket är en möjlighet som ingen annan observatör har.
När EU fick sin utökade observatörsstatus 2011 enades man om att Europeiska rådets ordförande skulle tala inför generalförsamlingen på EU:s vägnar.
Säkerhetsrådet
FN:s säkerhetsråd är det viktigaste globala organ som ansvarar för att säkerställa internationell fred och säkerhet. Det består av fem ständiga medlemmar och tio icke-permanenta medlemmar som väljs av generalförsamlingen för en tvåårsperiod.
Frankrike är det enda EU-medlemsland som har en permanent plats i säkerhetsrådet. Enligt EU-lagstiftningen är EU:s medlemmar av säkerhetsrådet skyldiga att agera i samförstånd och att främja och försvara unionens ståndpunkter och intressen.
EU:s prioriteringar i FN
Varje år antar rådet slutsatser om EU:s prioriteringar i FN:s generalförsamling och i FN:s människorättsforum.
Prioriteringar i generalförsamlingen
I sina slutsatser om prioriteringarna för FN:s 80:e generalförsamling (september 2025–september 2026) – som antogs i juni 2025 – bekräftar rådet sitt engagemang för multilateralism som bygger på folkrätten, inbegripet FN-stadgan, och erkänner den inneboende kopplingen mellan fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.
EU åtar sig att förbli en förutsägbar, tillförlitlig och trovärdig partner som är fast besluten att hitta globala lösningar på gemensamma utmaningar, bland annat genom att genomföra framtidspakten.
EU är berett att samarbeta med partner för att driva på FN-reformen genom FN:s generalsekreterares FN80-initiativ.
EU är oroat över de ökande och varierande hoten mot internationell fred och säkerhet och står fast vid sitt åtagande att skydda och återställa en rättvis och varaktig fred och stabilitet i hela världen.
EU kommer att fortsätta arbeta för att stärka respekten, skyddet och förverkligandet av alla mänskliga rättigheter.
EU kommer i FN under det kommande året att prioritera att
- stödja ett multilateralt system som bygger på internationell rätt och de mänskliga rättigheternas universalitet
- främja omfattande reformer för att blåsa nytt liv i FN-systemet och eftersträva slagkraftiga partnerskap
- stärka FN:s freds- och säkerhetsstruktur
- främja hållbar utveckling i linje med Agenda 2030
- ta itu med den tredubbla världsomspännande krisen
Prioriteringar i människorättsforum
I sina slutsatser om EU:s prioriteringar i FN:s forum för mänskliga rättigheter 2026 betonade rådet att EU orubbligt engagerar sig för universell respekt för samt skydd och förverkligande av de mänskliga rättigheterna för alla överallt.
Rådet betonade att under alla omständigheter måste internationell rätt, inbegripet FN-stadgan, upprätthållas och att EU kommer att utnyttja alla möjligheter i multilaterala forum att bekämpa motståndet mot mänskliga rättigheter.
EU:s prioriteringar är bland annat
- Rysslands anfallskrig mot Ukraina och brotten mot de mänskliga rättigheterna i Ryssland och Belarus
- brotten mot de mänskliga rättigheterna i de ockuperade palestinska territorierna och i Iran
- en fredlig och inkluderande övergång till demokrati i Venezuela
- mekanismen för ansvarsskyldighet för Afghanistan
EU kommer också att fokusera på att få ett slut på strafflösheten och säkerställa ansvarsskyldighet samt på civilsamhällets demokratiska utrymme.
Rådet betonade att effektiva och inkluderande multilaterala institutioner, med FN i centrum, är det bästa sättet att säkerställa fred, säkerhet, mänskliga rättigheter, välstånd och hållbar utveckling för alla.
Samarbetsområden mellan EU och FN
Agenda 2030 för hållbar utveckling
FN:s Agenda 2030, som antogs 2015, ligger till grund för en stor del av EU:s interna och externa beslutsfattande. Flera viktiga politiska initiativ från EU, såsom den europeiska gröna given och Global Gateway, vägleds av agendans 17 mål för hållbar utveckling.
EU och dess medlemsländer är fast beslutna att upprätthålla EU:s ställning som världens största givare av offentligt utvecklingsbistånd, som spelar en avgörande roll för att uppnå Agenda 2030.
Fredsfrämjande insatser och krishantering
EU och FN är partner när det gäller att främja en regelbaserad världsordning och multilaterala lösningar på akuta globala utmaningar. Ett nära samarbete som bygger på ömsesidig nytta, ömsesidighet och delat egenansvar ökar samstämmigheten mellan och effektiviteten i EU:s och FN:s uppdrag och insatser, som ofta genomförs i samma land samtidigt.
År 2003 utfärdade EU och FN en gemensam förklaring om samarbete mellan EU och FN om krishantering. Sedan dess har de ytterligare stärkt sitt strategiska partnerskap för fredsfrämjande insatser och krishantering. Den 20 oktober 2025 godkände rådet slutsatser om uppgradering av det strategiska partnerskapet mellan EU och FN om fred och säkerhet.
- Försvar och säkerhet
- Rådets slutsatser om uppgradering av det strategiska partnerskapet mellan EU och FN om fred och säkerhet: gemensamma prioriteringar 2025–2028 (20.10.2025)
Mänskliga rättigheter
Genom att stödja människorättsförsvararnas arbete, bekämpa diskriminering och stärka de demokratiska institutionerna samarbetar EU och FN för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna globalt.
EU är fast beslutet att upprätthålla de mänskliga rättigheternas universalitet och odelbarhet och är en orubblig anhängare av FN:s människorättssystem.
Humanitärt bistånd
EU har ett nära samarbete med FN för att tillhandahålla nödhjälp, återuppbygga skadad infrastruktur och stödja utsatta befolkningsgrupper som drabbats av katastrofer orsakade av människan eller naturkatastrofer, såsom väpnade konflikter, torka, översvämningar, jordbävningar och orkaner.
EU har gett humanitärt bistånd till över 110 länder och når miljontals människor varje år. EU och dess medlemsländer är de största givarna av humanitärt bistånd i världen.
Klimatförändringar och miljöskydd
EU och FN bedriver ett nära samarbete för att ta itu med klimatförändringarna och den biologiska mångfalden. De samarbetar för att genomföra Parisavtalet, främja hållbar förvaltning av mark och hav och genomföra det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald.
För att främja genomförandet av Parisavtalet betonar EU också anpassningen mellan Agenda 2030 och den europeiska gröna given.
Global hälsa och styrning
EU och FN arbetar tillsammans med olika hälsorelaterade frågor för att ta itu med globala hälsoutmaningar, främja folkhälsan och förbättra den globala hälsosäkerheten. Alla dessa mål ingår i EU:s strategi för global hälsa.
EU och dess medlemsländer är de största givarna till FN:s hälsoorgan WHO.
Senast ändrad: 30 januari 2026