"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Miljöministrarna diskuterade framstegen med ändringen av förordningen om normer för koldioxidutsläpp från personbilar och lätta nyttofordon, naturens roll som ekonomisk tillgång och vägen framåt när det gäller strategin för vattenresiliens och Reach-förordningen.
Cyperns ordförandeskap, som vägleds av mottot ”Ett självständigt Europa, öppet för världen”, har gjort påtagliga framsteg med EU:s klimat- och miljöagenda genom att balansera ambition med konkurrenskraft och stärka EU:s förmåga att effektivt bemöta miljöutmaningar och samtidigt stärka sitt globala ledarskap i viktiga internationella processer. En välmående ekonomi, en ansvarsfull miljöförvaltning och klimatneutralitet är kompletterande pelare som är avgörande för Europas framtid.
Maria Panayiotou, Cyperns minister för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Normerna för koldioxidutsläpp från personbilar och lätta nyttofordon
Ministrarna diskuterade förslaget till förordning om ändring av reglerna om normer för koldioxidutsläpp för personbilar och lätta nyttofordon. Rådet utvärderade framstegen i förhandlingarna inom rådet under Cyperns ordförandeskap, bland annat de stora framstegen i fråga om bestämmelserna om märkning av fordon. I och med bestämmelser kommer distributörerna att vara skyldiga att informera konsumenterna om bland annat koldioxidutsläpp, bränsle- och elförbrukning och räckvidd med eldrift.
Ministrarna inriktade sina inlägg på de viktigaste kvarstående frågorna i förslaget, dvs. de föreslagna utsläppsminskningsmålen för 2030 och 2035 och den nya flexibilitet som införs för tillverkare för att hjälpa bilsektorn att hantera omställningen till ren energi, bland annat superkrediter för små elfordon tillverkade i EU, krediter för koldioxidsnålt stål tillverkat i EU och bränslekrediter, inbegripet förnybara bränslens roll generellt.
Förslaget om en översyn av normerna för koldioxidutsläpp för personbilar och lätta nyttofordon lades fram som en del av fordonspaketet, som också innehåller ett förslag om rena företagsfordon och förslag om att förenkla fordonslagstiftningen (omnibuspaketet om fordonsindustrin).
Rådet utvärderade framstegen med strategin för vattenresiliens, som kommissionen antog den 4 juni 2025. Syftet med strategin är att hantera de växande utmaningarna med vattenbrist, torka och översvämningar i Europa, som förvärras av klimatförändringarna. 2022 upplevde Europa den värsta torkan på 500 år, som drabbade över 40 % av kontinenten.
Miljöministrarna berättade om de utmaningar som uppstått och de lärdomar som dragits under det senaste året, särskilt vad gäller en bättre vatteneffektivitet. De diskuterade också framtida digitala lösningar för vattensektorn och sätt att locka till sig större privata investeringar och bättre utnyttja innovativa finansieringsinstrument.
Ministrarna diskuterade vilka risker förlusten av biologisk mångfald innebär för företag, konkurrenskraft och ekonomi och hur riskerna ska hanteras. De konstaterar att förlust av biologisk mångfald inte bara är en kris för ekosystemen, utan också ett direkt hot mot ekonomiskt välstånd, konkurrenskraft och resiliens. Företagen kommer att behöva bedriva sin verksamhet inom naturens gränser snarare än på dess bekostnad i syfte att säkra resurser, leveranskedjor och infrastruktur.
Konkret undersökte rådet olika sätt att frigöra ekosystemtjänsternas potential och ge incitament till omställningen till en naturpositiv ekonomi, inbegripet förutsägbar och mätbar finansiering och användning av naturkrediter som en mekanism för att belöna ansvarsfull naturförvaltning.
Ministrarna diskuterade Reach-förordningens framtid. Genom denna förordning infördes registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier för att ge en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön.
Diskussionen inriktades på olika sätt att hantera bristerna i efterlevnaden och stärka kontrollen av efterlevnaden, särskilt när det gäller kemiska ämnen som importeras från tredjeländer och onlineförsäljning. I avsaknad av en fullständig översyn av förordningen diskuterade ministrarna olika sätt att modernisera och förenkla de befintliga reglerna och samtidigt ge klarhet och säkerhet för aktörer och myndigheter, bland annat genom sekundärlagstiftning.
Inför COP31 och innan det irländska ordförandeskapet tillträdde utvärderade Cyperns ordförandeskap de åtgärder som vidtagits för att stärka EU:s förhandlingsposition vid internationella klimatmöten.
Bland åtgärderna finns utarbetandet av en första flerårig EU-vision för partskonferensen, tidiga diskussioner om prioriteringarna för COP31, stärkt samordning och klimatdiplomati och förbättrat sektorsövergripande samarbete och informationsutbyte, i ett försök att anpassa EU:s strategi till en geopolitisk verklighet i förändring.
Medlemsländerna bekräftade vikten av att bevara EU:s enighet och att ha ett samordnat svar som kan skydda både processens integritet och hela unionens intressen.
Ordförandeskapet och kommissionen informerade ministrarna om den 15:e partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur som hölls i Brasilien i mars 2026.
Tjeckien, Bulgarien, Italien, Lettland, Polen, Rumänien, Slovakien och Slovenien lyfte fram utmaningar med genomförandet av förordningen om förpackningar och förpackningsavfall.
Italien, Bulgarien och Tjeckien informerade ministrarna om högspänningsställverk och de åtgärder som behövs för ett starkt och säkert europeiskt elnät.
Nederländerna tog upp frågan om genomförandet av den globala översynen, med resultat och uppföljning av den första konferensen om omställningen från fossila bränslen.
Kroatien rapporterade om mötet mellan MED9-ländernas miljöministrar (Šibenik, Kroatien, den 18–19 maj 2026) med fokus på vattenförsörjningsresiliens och skydd av den marina miljön.
Belgien, Luxemburg och Nederländerna informerade ministrarna om det icke-officiella dokumentet från Beneluxländerna om den kommande rättsakten om den cirkulära ekonomin.
