"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor)
Möte i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor), 8 december 2022
De viktigaste resultaten
Plattformsarbete: ministrarna diskuterade hur arbetsvillkoren kan förbättras
EU-ländernas ministrar för sysselsättning diskuterade ordförandeskapets förslag till en gemensam ståndpunkt om ett utkast till EU-lagstiftning för att förbättra arbetsvillkoren för personer som utför plattformsarbete. De föreslagna reglerna syftar till att göra det lättare att på ett korrekt sätt fastställa sysselsättningsstatusen för personer som utför plattformsarbete.
Det föreslagna direktivets mest centrala del handlar om att personer som arbetar via digitala arbetsplattformar ska fåden lagliga sysselsättningsstatus som motsvarar deras faktiska arbetsformer. I direktivet föreslås en checklista för att bedöma om plattformen är en ”arbetsgivare” eller om personen i själva verket är egenföretagare.
Trots de förhandlingar som fortsatte under dagen och flera försök från ordförandeskapets sida att lägga fram en kompromisstext fanns ingen kvalificerad majoritet till stöd för en allmän riktlinje.
Vi behöver bättre arbetsvillkor för personer som arbetar med matleveranser, förare av taxitjänster och alla andra som arbetar via en digital plattform. Plattformsekonomin formligen exploderar och vi måste se till att personer som utför plattformsarbete har den sysselsättningstatus de förtjänar.
Marian Jurečka, Tjeckiens vice premiärminister och arbetsmarknads- och socialminister
Medlemsländerna enas om en gemensam ståndpunkt för att förbättra skyddet för arbetstagare mot asbest
Ministrarna har enats om en ståndpunkt om ett förslag om att skärpa EU-lagstiftningen för att skydda arbetstagare mot riskerna med asbest. Rådet vill sänka de nuvarande exponeringsnivåerna och anser att asbestfiberräkning bör genomföras på grundval av en modernare metod. Om de nya reglerna antas skulle de säkerställa att ingen arbetstagare exponeras för en koncentration på mer än 0,01 fibrer asbest per cm³. Detta är en tiofaldig minskning jämfört med det värde som gäller för närvarande. Medlemsländerna beslutade också att använda en modernare och känsligare metod för att räkna asbestfibrer, nämligen elektronmikroskopi (EM).
Innan lagstiftningen kan antas måste rådet och Europaparlamentet enas om en gemensam ståndpunkt om den föreslagna översynen.
Ett starkare skydd för arbetstagare mot riskerna med asbest kommer att rädda liv. EU:s medlemsländer måste drastiskt minska arbetstagarnas exponering för riskerna med asbest, och jag är glad att de är beredda att göra det.
Marian Jurečka, Tjeckiens vice premiärminister och arbetsmarknads- och socialminister
Nya rekommendationer: långtidssjukvård, barnomsorg och utbildning
Rådet har antagit en rekommendation om förskola och barnomsorg. Det innebär att
minst 45 % av barnen under tre år deltar i förskoleverksamhet och barnomsorg (särskilda mål gäller för medlemsländer som ännu inte har uppnått målen för 2002)
minst 96 % av barnen mellan tre års ålder och åldern för obligatorisk skolstart bör delta i förskoleverksamhet eller barnomsorg.
En andra rekommendation om långtidssjukvård av hög kvalitet till ett överkomligt pris har också antagits. I rekommendationen föreslås åtgärder för att göra vården mer tillgänglig, ekonomiskt överkomlig och av bättre kvalitet.
Ministrarna höll slutligen en riktlinjedebatt om den europeiska strategin för vård och omsorg, där de särskilt tog upp sätt att förbättra tillgången och tillgängligheten til samt kvaliteten och överkomligheten för omsorgstjänster i det nuvarande politiska och ekonomiska sammanhanget.
Ordförandeskapet lade fram en lägesrapport om förslaget till likabehandlingsdirektivet, som syftar till att utvidga skyddet mot diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning till att omfatta områden utanför arbetslivet. Kommissionens föredragning om höstpaketet för den europeiska planeringsterminen följdes av en diskussion mellan ministrarna och en översyn av rådets rekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden.
Ministrarna godkände även slutsatser om inkludering av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden samt om jämställdhet i störda ekonomier.
Medlemsstaterna nådde slutligen en politisk överenskommelse om en rådsrekommendation om tillräckliga minimilöner.
Ordförandeskapet informerade delegationerna om läget i fråga om beslutet om Europaåret för kompetens 2023, om konferenserna under perioden och om den tjeckiska regeringens möten i Ukraina.
Kommissionen informerade om de kommande direktiven om stärkande av jämlikhetsorganens roll och oberoende och om läget i fråga om den europeiska plattformen för åtgärder mot hemlöshet.
Det tillträdande svenska ordförandeskapet presenterade slutligen sitt arbetsprogram.
Vi behöver bättre arbetsvillkor för personer som arbetar med matleveranser, förare av taxitjänster och alla andra som arbetar via en digital plattform. Plattformsekonomin formligen exploderar och vi måste se till att personer som utför plattformsarbete har den sysselsättningstatus de förtjänar.