Bättre skydd för arbetstagare: hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Miniminormer för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

För att bättre skydda arbetstagare i EU mot arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar har EU antagit lagstiftning för att säkerställa minimikrav för hälsa och säkerhet som gäller för både privata och offentliga arbetstagare runt om i EU.

Vid skyddet av arbetstagare tar EU hänsyn till teknisk säkerhet men också till allmänt främjande av välbefinnande, bland annat när det gäller arbetets organisation, arbetsvillkor, sociala relationer och inverkan av faktorer som rör arbetsmiljön.

EU antog 1989 ett ramdirektiv om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Genom detta direktiv införde EU en skyldighet för arbetsgivare att vidta lämpliga förebyggande åtgärder för att göra arbetet säkrare och hälsosammare och tillhandahålla information och utbildning till arbetstagarna för att främja hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

Farliga kemiska ämnen på arbetsplatsen

Cancer är den främsta orsaken till arbetsrelaterade dödsfall i EU och orsakar årligen 52 procent av dödsfallen (uppgifter: Internationella arbetsorganisationen, 2017).

• Den ekonomiska dimensionen av hanteringen av arbetsmiljöfrågor (Europeiska arbetsmiljöbyrån)

Arbetstagare löper störst risk att drabbas av arbetsrelaterad cancer inom

• byggbranschen
• fordonsindustrin, textilindustrin, träindustrin och möbelindustrin
• kemisk tillverkning
• livsmedelsproduktion
• hälso- och sjukvården

Under årens lopp har EU antagit regler för att skydda arbetstagare mot specifika aspekter eller risker av arbete. Till exempel har EU regler om begränsning av skadliga ämnen på arbetsplatsen för att skydda arbetstagare mot risker i samband med exponering för

• cancerframkallande och mutagena ämnen (inklusive reproduktionstoxiska ämnen, dvs. kemikalier som kan störa det mänskliga reproduktionssystemet)
• bly
• asbest

EU:s lagstiftning om skydd av arbetstagare mot farliga ämnen uppdateras regelbundet, så att exponeringsgränserna anpassas till de senaste vetenskapliga rönen och tekniska uppgifterna.

• EU förbättrar skyddet av arbetstagarna mot farliga kemiska ämnen (pressmeddelande 3.3.2022)

Sedan direktivet om carcinogener och mutagena ämnen antogs för första gången 2004 har det setts över flera gånger, och det omfattar nu 28 cancerframkallande ämnen.

Nya regler för att förbättra skyddet för arbetstagare

Den 1 december 2015 tog EU-ländernas arbetsmarknadsministrar ännu ett steg för att förebygga arbetsrelaterade sjukdomar och skydda arbetstagare från exponering för skadliga ämnen som kan leda till allvarliga sjukdomar såsom cancer och utvecklingsstörningar.

Rådet har enats om sin ståndpunkt om den sjätte översynen av direktivet om carcinogener, mutagena ämnen och reproduktionstoxiska ämnen. Syftet med översynen är att uppdatera reglerna om exponering för farliga ämnen på arbetsplatsen i linje med den senaste vetenskapliga utvecklingen.

Översynen förväntas leda tillatt man kan förebygga runt 1 700 fall av lungcancer och 19 000 fall av andra sjukdomar under de kommande 40 åren.

Rådet har ytterligare förbättrat de uppdaterade reglerna genom att lägga till ett gränsvärde för exponering för isopren, i linje med rekommendationerna från Europeiska kemikaliemyndigheten.

När Europaparlamentet har fastställt sin ståndpunkt kommer rådet och parlamentet inleda förhandlingar för att enas om den slutliga texten.

• Exponering för farliga ämnen i arbetet: rådet enas om en ståndpunkt om uppdaterade regler (pressmeddelande 1.12.2025)

Det cancerförebyggande arbetet i EU

Kampen mot cancer är en av EU:s högst prioriterade frågor på hälsoområdet.

Cancer inverkar inte bara direkt på människors hälsa och välbefinnande, utan det påverkar också hälso- och sjukvårdssystemen och de sociala systemen, statsbudgetarna och produktiviteten och tillväxten i ekonomin, där även en frisk arbetskraft ingår.

Därför är cancerscreening avgörande för att befolkningen och arbetskraften ska hålla sig frisk. År 2003 godkände rådet en rekommendation om cancerscreening och uppmuntrade EU-länderna att genomföra populationsbaserade, kvalitetssäkrade screeningprogram. Till följd av rapporten om genomförandet av rekommendationen och de senaste vetenskapliga rönen diskuterar EU-ländernas ministrar en uppdatering av rekommendationen för att säkerställa att ännu fler människor kan omfattas av cancerscreening.

Asbest

Asbest är ett farligt cancerframkallande ämne. Europeiska unionen förbjöd användningen 2005, men asbest finns kvar i många äldre byggnader och i äldre infrastruktur. På grund av dess mineralsammansättning användes det förr i stor utsträckning för att stärka och brandsäkra byggmaterial.

Asbest orsakar allvarliga sjukdomar, t.ex. cancer, med mycket låg överlevnadsgrad. Bara under 2019 ledde asbest till 70 000 dödsfall i EU. Att minska kontakten med asbest är avgörande för att skydda arbetstagares hälsa och rädda liv.

Den nya EU-lagen ökar arbetstagarnas skydd genom att sänka gränsvärdet för asbestexponering på arbetsplatsen och modernisera det sätt på vilket asbest mäts.

Sänkta gränsvärden för exponering för asbest

De nya reglerna sänker den högsta tillåtna halt av asbest som en arbetstagare kan exponeras för med tio gånger (från den nuvarande maximala luftkoncentrationen på 0,1 fibrer asbest per cm³ till 0,01 fibrer per cm³).

En känsligare detektionsteknik

Efter en övergångsperiod på högst sex år måste asbestnivåer mätas med hjälp av en mer modern och känslig teknik, så kallad elektronmikroskopi.De nya reglerna innehåller även nya säkerhetskrav för att skydda arbetstagare bättre, t.ex. att man måste skaffa särskilda tillstånd för asbestsanering och kontrollera om det finns asbest i äldre byggnader innan rivnings- eller underhållsarbeten inleds.

Det nya gränsvärdet för asbestexponering förväntas avsevärt minska arbetstagarnas risk för asbestrelaterade sjukdomar, inklusive cancer. Detta är mycket viktigt med tanke på EU:s mål att främja energirenoveringar i EU, något som skulle kunna leda till att 35 miljoner byggnader renoveras fram till 2030.

• Asbest: rådet och parlamentet överens om stärkt skydd för arbetstagare (pressmeddelande 27.6.2023)
• Skydd mot asbest i arbetet: rådet röstar för att minska exponeringsgränserna (pressmeddelande den 23 oktober 2023)

Asbestsanering

Som en del av insatserna för att minska riskerna för exponering för asbest enades rådet också i oktober 2022 om en gemensam ståndpunkt om den föreslagna översynen av EU:s regler om byggnaders energiprestanda. I detta förslag uppmuntras totalrenoveringar av byggnader, vilket också fastställs som en utmärkt möjlighet att genomföra asbestsanering.

• 55 %-paketet: grönare byggnader i EU (infografik)

Bly och diisocyanater

Långvarig exponering för bly är känd för att påverka fortplantningsfunktioner och fosterutveckling samt skada nervsystemet, njurarna, hjärtat och blodet. EU har därför sedan 1982 haft regler som begränsar exponeringen för bly i arbetet.

Den 26 februari 2024 antog rådet ett direktiv som innebar en översyn av gränsvärdena för exponering för bly och dess oorganiska föreningar i arbetet genom en halvering av dessa värden.

I lagstiftningen fastställs också gränsvärden för diiosocyanater, en grupp skadliga ämnen som för närvarande 4,2 miljoner arbetstagare exponeras för och som kan orsaka astma och hudsjukdomar.

Bly

Genom de nya reglerna minskas gränsen för exponering för bly i arbetet från 0,15 mg/m3 till 0,03 mg/m3. De sänker också det biologiska gränsvärdet för bly från 70µg/100 ml till 15µg/100 ml.

Diisocyanater

I de nya reglerna fastställs också det första övergripande gränsvärdet för diisocyanater i arbetet någonsin.

Gränsvärdet fastställs till 6 µg NCO/m³. Detta motsvarar den maximala koncentrationen i den luft som en arbetstagare andas under en 8-timmars arbetsdag. Gränsvärdet för korttidsexponering på 12 µg NCO/m³, motsvarar den genomsnittliga exponeringen under en period på 15 minuter.

Övergångsperiod

Rådet och parlamentet enades också om en övergångsperiod för det nya biologiska gränsvärdet för bly för att se till att medlemsländerna har tillräckligt med tid för att kunna uppdatera produktionsprocesserna och genomföra nödvändiga förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder. De nya gränserna träder i kraft den 31 december 2028.

• Bly och diisocyanater: EU inför skydd för arbetstagare (pressmeddelande 14.11.2023)
• Skydd av arbetstagare mot bly och diisocyanater: rådet godkänner nya gränsvärden (pressmeddelande 26.2.2024)

EU:s hälsopolitik

EU-länderna ansvarar för att organisera och tillhandahålla hälso- och sjukvård. EU:s roll i hälsopolitiken utgör därför ett komplement till den nationella politiken.

EU-samarbetet syftar till att främja hälsa och motverka både överförbara sjukdomar och icke-överförbara sjukdomar som cancer. Det omfattar också gemensamma utmaningar på hälso- och sjukvårdsområdet såsom antimikrobiell resistens och miljö- och livsstilsfaktorer.

EU har befogenhet att anta lagstiftning på arbetsmiljöområdet i enlighet med artikel 153 i EUF-fördraget för att komplettera och stödja nationell lagstiftning. Inom rådet diskuteras dessa frågor av ministrarna i konstellationen sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor.

• EU:s hälso- och sjukvårdspolitik (bakgrund)