Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) (socialpolitik), 16 juni 2022

De viktigaste resultaten

Plattformsarbete

Ordförandeskapet lade fram en lägesrapport för det föreslagna direktivet om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete.

Syftet med den föreslagna lagen är att personer som arbetar via digitala arbetsplattformar ska få den lagliga anställningsstatus som motsvarar deras faktiska arbetsformer – och därmed åtnjuta de rättigheter och sociala förmåner som de har rätt till.

I dag arbetar över 28 miljoner människor i EU via digitala arbetsplattformar. De allra flesta av dessa personer är verkliga egenföretagare, men enligt kommissionens beräkningar klassificeras 5,5 miljoner felaktigt som egenföretagare.

• Förslag till direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete (lägesrapport)

Den europeiska planeringsterminen

Ministrarna höll en riktlinjedebatt om den europeiska planeringsterminen och särskilt om dess styrning och de landsspecifika rekommendationerna för 2022. Resultatet av denna diskussion och liknande debatter mellan ekonomi- och finansministrarna samt EU-ministrarna kommer att bidra till diskussionen vid Europeiska rådets möte den 23–24 juni. Den europeiska planeringsterminen är ett instrument för samordning av den ekonomiska politiken, finanspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och socialpolitiken inom EU.

Rådet godkände också de sysselsättnings- och socialpolitiska aspekterna av dessa landsspecifika rekommendationer och godkände yttrandet från sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd om dessa landsspecifika rekommendationer för 2022 liksom deras bedömningar av genomförandet av rekommendationerna från 2019 och 2020.

• Den europeiska planeringsterminen (bakgrund)

Det sociala toppmötet i Porto: ett år senare

Ministrarna diskuterade medlemsländernas nationella mål för att komplettera de överordnade målen i den europeiska handlingsplanen för sociala rättigheter (78 % av befolkningen i sysselsättning 2030, 60 % av den vuxna befolkningen som deltar i utbildning varje år och 15 miljoner människor som löper mindre risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning).

• Det sociala toppmötet i Porto (mötessida)
• Sociala rättigheter i EU (bakgrund)

Individuella utbildningskonton

Rådet antog en rekommendation om individuella utbildningskonton. Syftet är att hjälpa vuxna i arbetsför ålder att uppgradera och anpassa sina färdigheter i samband med den gröna och den digitala omställningen och målet i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter om att minst 60 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år senast 2030.

Rådet rekommenderar medlemsländerna att överväga att inrätta individuella utbildningskonton som ett sätt att göra det möjligt för enskilda att delta i utbildning som är relevant för arbetsmarknaden och – om de beslutar att upprätta individuella utbildningskonton – införa en stödjande ram.

• Rådets rekommendation om individuella utbildningskonton

Rättvis omställning till klimatneutralitet

För att mildra de sociala och sysselsättningsrelaterade utmaningarna i den europeiska gröna given, en rad politiska initiativ för att göra EU klimatneutralt 2050, antog rådet en rekommendation som syftar till att säkerställa att unionens omställning till en klimatneutral och miljömässigt hållbar ekonomi senast 2050 är rättvis och inte lämnar någon på efterkälken.

Rekommendationen innehåller vägledning för att stödja sysselsättning av god kvalitet och en säker arbetsmiljö. Den är också inriktad på utbildningsåtgärder och uppmanar till exempel medlemsländerna att integrera sysselsättningsaspekterna och de sociala aspekterna av den gröna omställningen i samband med utarbetandet och genomförandet av relevanta nationella strategier.

• Rådets rekommendation om säkerställande av en rättvis omställning till klimatneutralitet

Förfarandet vid sociala obalanser

Ordförandena för sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd kommer att informera delegationerna om sitt yttrande om ett förslag från Belgien och Spanien om att stärka den europeiska planeringsterminens sociala dimension genom att införa ett förfarande för sociala obalanser. Förslaget lades fram vid mötet i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) i oktober 2021.

Sysselsättning av personer med funktionsnedsättning

Ministrarna diskuterade hur man kan öka sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning. Uppskattningsvis har en femtedel av EU:s befolkning (för närvarande omkring 87 miljoner människor) någon form av funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning stöter fortfarande på många hinder när det gäller att utöva sina rättigheter. Under 2021 arbetade exempelvis endast 50,8 % av alla personer med funktionsnedsättning, jämfört med 75 % av alla personer utan funktionsnedsättning. 37,6 % av alla personer med funktionsnedsättning var utan arbete, jämfört med 17,6 % av alla personer utan funktionsnedsättning.

I detta sammanhang diskuterade ministrarna hur man kan undanröja hindren för anställning av personer med funktionsnedsättning och agera genom effektiva åtgärder för att främja deras yrkesmässiga integration.

Övriga frågor

Ordförandeskapet informerade delegationerna om läget när det gäller utkastet till direktiv om tillräckliga minimilöner och den politiska överenskommelse som nåddes den 6 juni mellan medlemsländerna och Europaparlamentet om en gemensam ståndpunkt.

• Minimilöner: Rådet och Europaparlamentet når en preliminär överenskommelse om ny EU-lag (pressmeddelande 7.6.2022)

Rådet informerade också ministrarna om utkastet till direktiv om lika lön för lika arbete för kvinnor och män, om vilket rådet antog sin allmänna riktlinje den 6 december.

När det gäller förslaget till direktiv om jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser informerade ordförandeskapet om den politiska överenskommelse mellan medlemsländerna och Europaparlamentet som nåddes den 7 juni.

• Rådet och Europaparlamentet enas om en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser (pressmeddelande)

Ordförandeskapet informerade också om direktivet om likabehandling och översynen av förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Ordförandeskapet informerade ministrarna om rapporten från Europeiska jämställdhetsinstitutet om bekämpning av psykologiskt våld och tvingande kontroll samt om dess ordförandeskapskonferenser.

Delegationerna fick också information från kommissionen om EU:s initiativ på områdena sysselsättning och sociala frågor som svar på Rysslands anfallsskrig mot Ukraina och genomförandet av dess hbtqi-strategi.

Den tjeckiska delegationen informerade delegationerna om arbetsprogrammet för Tjeckiens ordförandeskap i Europeiska unionens råd (som inleds den 1 juli).