"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor)
Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (socialpolitik), 9 mars 2026
De viktigaste resultaten
Att investera i barnens framtid
Rådet godkände slutsatser där medlemsländerna och kommissionen uppmanas att investera i barn för att öka deras välbefinnande och bekämpa fattigdom och social utestängning i EU.
För att bryta det sociala arvet krävs en gemensam europeisk insats. Fattigdom i barndomen leder alltför ofta till utestängning i vuxen ålder, med betydande mänskliga och ekonomiska kostnader. Med adekvat finansiering och riktad politik kan vi ge alla barn en rättvis start och stärka vår union för kommande generationer.
Clea Hadjistephanou Papaellina, Cyperns biträdande minister för social välfärd
Att investera i barn är en strategisk investering i EU:s framtida konkurrenskraft, stabilitet och sammanhållning. I slutsatserna uppmanas EU-länderna och kommissionen att säkerställa adekvat finansiering för projekt som tar itu med barnfattigdom.
Som en del av den europeiska planeringsterminen godkände rådet sysselsättningsaspekterna och de sociala aspekterna av rekommendationen för euroområdet 2026. Det antog också den gemensamma sysselsättningsrapporten 2026 och godkände slutsatser om densamma.
Inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2026 antog ministrarna för första gången en rådsrekommendation om humankapital. Syftet med rekommendationen är att ge medlemsländerna vägledning i hur de ska ta itu med bristen på arbetskraft och kompetens i hela EU, i syfte att öka konkurrenskraften.
Humankapital är Europas största tillgång. Den ihållande bristen på arbetskraft och kompetens påverkar strategiska sektorer, från hälso- och sjukvård till digital teknik. Dagens rekommendation innebär dock att ett avgörande steg tas för att stärka vår konkurrenskraft, resiliens och sociala sammanhållning genom att investera mer effektivt i människors kunskaper, kompetens och potential.
I rekommendationen uppmanas länderna att prioritera kompetens inom strategiska sektorer och sektorer som stöder EU:s konkurrenskraft och beredskap, med särskilt fokus på områden såsom förstärkning av grundläggande färdigheter, yrkesutbildning och högre utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, de så kallade STEM-ämnena.
Tillgänglig och aktuell kompetensinventering bör också stödjas, eftersom den gör det möjligt för medlemsländerna att förutse den framtida efterfrågan på en viss yrkesgrupp.
Inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2026 diskuterade ministrarna frågan om arbetstillfällen av hög kvalitet i en miljö med AI-drivna förändringar.
De var särskilt intresserade av hur den europeiska planeringsterminen skulle kunna stödja insatser för att matcha kvalificerade arbetstagare med lämpliga arbetstillfällen. De övervägde också ytterligare åtgärder som skulle kunna införas på nationell nivå och EU-nivå för att säkerställa att arbetstagarnas rättigheter stärks när AI införs på arbetsplatsen och att högre och mer jämlika levnads- och arbetsvillkor främjas i alla medlemsländer.
Nobelpristagaren och nationalekonomen Christopher Pissarides berättade om sina insikter när det gäller de förändringar som AI kan föra med sig i arbetslivet.
Ministrarna höll en riktlinjedebatt om hur man kan bryta fattigdomscykeln. Syftet med diskussionen var att identifiera politik och bästa praxis i syfte att utveckla personcentrerade tjänster som kan lyfta människor ur utsatta situationer och hjälpa dem att integreras i samhället och minska sannolikheten för att människor överhuvudtaget hamnar i fattigdom. Ministrarna diskuterade också hur en sådan personcentrerad politik skulle kunna införlivas i kommissionens kommande strategi för fattigdomsbekämpning.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Ministrarna godkände huvudbudskapen i sysselsättningskommitténs översyn av genomförandet av ungdomsgarantin. Rådets rekommendation om inrättandet av en ungdomsgaranti ses över vartannat år. Den senaste översynen var inriktad på identifieringen av strukturella och institutionella utmaningar som hindrar en hållbar integration på arbetsmarknaden av unga som varken arbetar eller studerar.
Under lunchen deltog ministrarna i en informell diskussion under rubriken ”Byggandets framtid: bostadslösningar i ett föränderligt demografiskt landskap i hela Europa”.
De reflekterade över samspelet mellan bostadsutbudet och demografiska förändringar med exempelvis en åldrande befolkning och migration mellan landsbygd och städer, utbytte exempel på åtgärder som genomförs på nationell nivå för att hantera dessa utmaningar och diskuterade hur EU bättre skulle kunna stödja medlemsländernas insatser.
De diskuterade också hur politik som syftar till att minska risken för utestängning från bostadsmarknaden, särskilt för ungdomar, kan förbättras genom insamling av tillförlitliga och jämförbara uppgifter av hög kvalitet.
